med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem

Motion 1999/2000:Ub6 av Cinnika Beiming och Christina Pettersson (s)

Kunskaps- och kompetenssamhället förutsätter att de
ekonomiska villkoren är sådana att de gör det möjligt för
människor att höja sin utbildningsnivå. I Sverige har vi av
tradition markerat detta genom att bygga upp relativt
generösa studiestödssystem.

För många är det ett stort steg att börja studera. Det kräver motivation och
insikt om att man investerar i och för sig själv när man höjer sin kompetens.
Utbildning är en investering, en väg till utveckling, både för individen och
för samhället. Större samlade kunskaper hos befolkningen skapar bättre
förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Ökade möjligheter till ett
livslångt lärande är nödvändigt för Sveriges möjligheter att stå sig i den
internationella konkurrensen.

I studiestödssystemet tillämpas det s.k. fribeloppet. Om den studerande har
en inkomst som överstiger detta fribelopp, minskas studiemedlen i för-
hållande till inkomstens storlek.

Fribeloppet har i många fall orsakat stora bekymmer för den enskilde
studenten. Anledningen är bl.a. att det är inkomsten under kalenderhalvåret
som ligger till grund för inkomstprövningen.

Det innebär att en student som har en hög inkomst under vårterminen och
en låg inkomst under höstterminen drabbas orättvist. Den studerande kan
totalt sett över året ha en inkomst som är lägre än fribeloppet men får ändå en
reducering av studiemedlen.

I propositionen Ett reformerat studiestödssystem, 1999/2000:10 föreslår
regeringen att fribeloppet höjs från 54 600 till 91 000 kr i 1999 års prisbas-
belopp. Det är ett mycket bra och välkommet förslag för att ge de studerande
ökade möjligheter att genom arbete öka sin levnadsstandard.

Däremot föreslås att inkomstprövningen för varje kalenderhalvår skall
fortsätta gälla. I och med att fribeloppet höjs får frågan dock mindre betydel-
se. Vi anser dock att regeringen bör följa upp den förändringen som nu före-
slås i propositionen och uppmärksamma om problemet med kalendergränsen
kvarstår trots höjningen av fribeloppet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdelningen av fribeloppet på kalenderhalvår.

Stockholm den 12 oktober 1999

Cinnika Beiming (s)

Christina Pettersson (s)