med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition

Motion 1999/2000:Fi25 av Bo Lundgren m.fl. (m)

1 En bättre skola

De barn som i dag går i den svenska grundskolan kommer att verka i ett
arbetsliv långt in på 2000-talet. Den snabba utvecklingen och ekonomins
globalisering gör kunskapsinvesteringar allt mer betydelsefulla. Lärandet
sker från flera kunskapskällor än förr. Förmågan att ta till sig och
utveckla nya kunskaper förutsätter emellertid en gedigen
grundutbildning. Utbildningspolitiken måste ha ett långsiktigt perspektiv.

Internet- och kunskapssamhället kommer i grunden att förändra de institu-
tioner som bar upp industrisamhället. Vad vi ser i dag är en revolution som i
grunden är humanistisk, en revolution där utveckling och tillväxt inte längre
först och främst beror på maskiner och kapital utan på den enskilde
individens insats. Detta fordrar en förnyad och dynamisk utbildningspolitik.

Kunskapsmiljön är av strategiskt avgörande betydelse för näringsklimatet.
De länder som är öppna mot omvärlden och drar till sig kunniga individer
kommer att bli mer framgångsrika än andra. Det är kunskap och nya
kunskapsvägar som lägger grunden till framgång. Vetskapen om detta måste
ligga till grund för kunskapsuppbyggnad, från de första årens skola till den
mest avancerade forskningen.

Den nya ekonomin och det som följer i spåren av denna påverkar kon-
kurrensvillkoren för alla nationer och skapar nya utmaningar och möjlig-
heter. Det blir allt viktigare att vårda och utveckla den investering som våra
kunskapstillgångar utgör. Det pågående teknikskiftet rörande förmedling och
tillgång till information har stora konsekvenser för vårt utbildningssamhälle.

Det krävs således ett förnyat sätt att tänka inom utbildningspolitiken. Om
skolan skall klara sina uppgifter bättre än idag måste verksamhetsansvaret
decentraliseras. Skolans självständighet skall säkras och skolorna skall ges
ökat inflytande över utvecklingen. Sverige behöver fler entreprenörer inom
olika utbildningsområden för att öka mångfalden.

Studieresultaten i svenska skolor är otillräckliga. Under den senaste tiden
har en mängd alarmerande fakta om situationen redovisats. En av fyra läm-
nar grundskolan utan betyget Godkänd i ett eller flera ämnen. Skolverket
bedömer att nästan en av sex elever i årskurs nio uppvisar så stora brister i
engelska att de inte kan anses uppfylla ens de mest grundläggande kunskaps-
kraven. En av fem elever bedöms sakna grundläggande färdigheter i mate-
matik. De nationella utvärderingarna i matematik visar att det finns stora
kunskapsskillnader mellan elever och att dessa ökat under 1990-talet.

Situationen i gymnasieskolorna är inte bättre. Många elever saknar för-
utsättningar för att studera vid något av de nationella programmen. Två av tio
elever hoppar av gymnasieskolan. Bland elever med invandrarbakgrund är
situationen än värre; så många som fyra av tio hoppar av. Endast sex av tio
gymnasielever uppnår allmän behörighet till högre utbildning, vilket innebär
att 100.000 elever kommer att lämna gymnasieskolan utan allmän behörighet
under innevarande mandatperiod.

Skolan missar elever med sämre förutsättningar. Erfarenheterna ger vid
handen att dessa elever har blivit sämre, deras intresse att förkovra sig har
minskat och avståndet till de duktigare eleverna har ökat. Skolverkets
resultatuppföljning och uppfattning om standarden i skolan visar att Sverige
inte tillhör spetsnationerna när det gäller elevers och skolors resultat.

Lärarbristen är betydande och stora pensionsavgångar väntas under de
närmaste åren. Bristen på grundskolelärare i årskurserna 4-9 beräknas år
2003 uppgå till 20 procent om inte antalet utexaminerade lärare ökar. Särskilt
inom områdena matematik och naturvetenskap råder brist. Trots utökat antal
studieplatser söker sig få till dessa lärarutbildningar.

Cirka 60 procent av alla lärare och 75 procent av alla lärarstuderande i
Sverige är kvinnor. Männens andel av samtliga lärarkategorier är inte större
än 26,6 procent. Männen flyr skolan, vilket innebär en försämrad rekryte-
ringsbas och kvalitativa problem.

Sverige lider akut brist på högutbildade unga akademiker. Enligt OECD:s
statistik ligger Sverige bara på 21:a plats av 25 länder när det gäller antal
personer i åldern 25-34 år med minst treårig högskoleutbildning. Statistiska
centralbyrån förutser en betydande brist på såväl civil- som högskole-
ingenjörer, vilket gäller även om den totala sysselsättningen ligger kvar på
nuvarande nivå. Vidare beräknas den kraftiga expansionen av IT-sektorn
leda till en betydande brist på systemvetare under den kommande femårs-
perioden.

Andelen sökande under 25 år till högre utbildning minskade med 3 procent
under föregående år. Direktövergångarna från gymnasium till högre utbild-
ning är påtagligt få. Samtidigt minskar examensfrekvensen stadigt över tiden.

Bristerna i den högre utbildningen får direkta konsekvenser inom forsk-
ningen. Antalet nyantagna forskare har visserligen ökat något under 1990-
talet, men ökningstakten har avtagit under den senaste tiden. Detta beror till
stor del på alltför stelbenta regler, framför allt vad avser finansieringen av
forskningen och forskarutbildningen. Kraven på färdig finansiering för
doktorander avskräcker unga och energiska forskarämnen från att söka
doktorandtjänster. Detta leder i förlängningen till ett stort problem med
generationsväxlingen inom den svenska forskarvärlden.

Medborgarna har rätt att kräva mer av det svenska utbildningssystemet än
vad som åstadkoms i dag. En väl fungerande grundutbildning är grundvalen
för det livslånga lärandet - en förutsättning inte bara för högre utbildning och
forskning, utan också för att kunna leva och utvecklas i ett allt mer
föränderligt och dynamiskt kunskapssamhälle.

Vi föreslår i det följande en rad omedelbara åtgärder för att förbättra den
svenska skolan. Dessa sammanfattas under sju rubriker:

- Rätt och möjlighet att välja en bra skola

- Utgå från eleven som individ

- Skolan måste kvalitetssäkras

- Ordning och reda i skolan

- Gör skolan till en dynamisk arbetsplats för lärarna

- Konkurrens och mångfald inom den högre utbildningen

- En forskningsmiljö i världsklass

2 Rätt och möjlighet att välja en bra skola

- Ge alla rätten att välja skola, oavsett bostadsort och kommungränser

- Förbättra informationen till föräldrarna

- Låt staten överta ansvaret för grundskolans finansiering

Betydelsen av att kunna välja skola är central som ett led i att motivera
och entusiasmera elever inför lärandet. Skolor med olika inriktning och
olika specialisering har större möjligheter att tillgodose enskilda elevers
speciella behov. Genom valfrihet grundläggs en positiv och dynamisk
inställning till lärandet, som i förlängningen motiverar till högre studier
för den som så önskar. Valfrihet säkerställer också att elever ges
likvärdiga möjligheter till utbildning. I dagens system kan en elev
förvägras studera i en gymnasieskola utanför den egna kommunen, trots
att den inriktning man helst vill ha inte erbjuds, eller erbjuds, men med
sämre resurstilldelning än i andra kommuner.

Det aktiva valet måste vara en uttalad ambition också från skolpolitiskt
håll. Föräldrarnas engagemang har stor betydelse för den enskilde elevens
studieresultat och personliga utveckling. Samverkan mellan hem och skola
utifrån varje elev behöver därför utvecklas.

Vi är övertygade om att elever och föräldrar vill välja skola. De långa
köerna till fristående skolor är ett tydligt tecken på att kraven på valfrihet
och
mångfald växer sig allt starkare. Problemet är att kunskaperna om rätten att
välja, liksom information om olika skolors kvalitet och resultat, inte når alla.
Vi anser att kommunerna skall bli skyldiga att tillhandahålla och aktivt
sprida sådan information.

Vi anser att alla skall kunna välja skola, oavsett bostadsort och kommun-
gränser. Ingen kommun skall kunna stoppa en elev som vill byta skola. Det
gäller om alla skolor, såväl grundskolor som gymnasieskolor. Skolor skall
ges likvärdiga möjligheter och rättvisa konkurrensvillkor, oavsett driftsform.
Ju mer utrymme den lokala skolledningen ges att utforma skolans verk-
samhet, desto större blir möjligheterna att utveckla ett bra skolklimat, vilket
i
sin tur leder till goda resultat.

Vi vill införa en nationell skolpeng som följer eleven till den skola som
eleven valt och som täcker hans eller hennes utbildning. Grundskolans
finansiering skall därmed tas över av staten. Att låta ena handen finansiera
skolans verksamhet och den andra stå för de övergripande målsättningarna
har inte varit en framgångsrik konstruktion för eleverna och skolans samlade
resultat.

En utredning om den närmare utformningen av ett system med nationell
skolpeng bör tillsättas snarast. Den bör redovisa sina förslag i sådan tid att
systemet kan introduceras från år 2002. Genom den nationella skolpengen,
som skall gå direkt till varje skola, oavsett huvudman, blir alla skolor fria.
Det gäller också de kommunala skolor som därmed får nya möjligheter att
utvecklas på egna meriter.

3 Utgå från eleven som individ

- Inför ett personligt "kunskapskontrakt"

- Gör jämställdhet till en pedagogisk fråga

Eleverna måste få reella möjligheter att nå de mål som är fastställda.
Ingen elev skall behöva lämna grundskolan utan goda kunskaper i
engelska, svenska och matematik. Det är en skyldighet för grundskolan
att se till att dessa mål nås. För att sätta fokus på resultaten behövs
återkommande uppföljning och utvärdering av den enskildes
studieresultat.

Skolan, eleverna och föräldrarna måste förenas i en gemensam ansträng-
ning för goda studieresultat. Alla elever skall kunna lämna skolan med de
förkunskaper som krävs för framgångsrika studier i gymnasieskolan. Grun-
den för garantin är rätten att välja skola och en rättvis tilldelning av
resurser.
Elever som löper risk att inte uppnå de nationella målen skall få erforderlig
hjälp. Vi vill se ett ömsesidigt ansvarsåtagande mellan eleven och skolan.
Eleven åtar sig att ta studierna på allvar, medan skolan åtar sig att ge eleven
de bästa möjligheterna att lära. Regeringen bör tydliggöra skolans ansvar och
formerna för individuella åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt
stöd. Skolverket skall ges rätt att vidta kännbara sanktioner mot skolor som
inte fullföljer sina uppdrag.

Socialdemokraterna har en kollektivistisk syn på människor. Vi är för vår
del övertygade om att individer bättre kommer till sin rätt om man beaktar
deras specifika förutsättningar och intressen. Detta blir särskilt tydligt i
skolan, där en kollektivistisk syn på eleverna inte bara är skadlig ur resultat-
synpunkt, utan också bidrar till bristande jämställdhet. Undervisningen
anpassas efter pojkarnas mognadsutveckling och pojkar behandlas mer
"vuxet". Flickor, som ofta är mer studiemotiverade än pojkar i samma ålders-
grupp, hålls tillbaka. De får en omhändertagande roll och uppmuntras att
leverera korrekt skolanpassade svar.

Flickor och pojkar måste ges samma utrymme och möjlighet till utveckling
i skolan. En skola som sätter individen i centrum har de bästa förutsätt-
ningarna att bryta förlegade uppfattningar utifrån kön.

Lika behandling av flickor och pojkar såsom föreskrivs i läroplanen är
problematisk i ett könsperspektiv. En medveten jämställdhetspedagogik
måste erkänna könsskillnader, men kan inte acceptera ojämlikheter i makt-
strukturen. En medveten jämställdhetspedagogik bör sträva efter att pojkar
och flickor får utveckla alla de kompetenser som krävs för att verka i yrkes-
livet, hemmet och samhället. En skola som erkänner skillnader mellan
individer utan att acceptera ojämlikheter i relationer kräver en annan sorts
pedagogik än den som bygger på principen om lika behandling. Att utveckla
innehåll och metoder för en sådan medveten pedagogik är en utmaning för
lärarkåren.

4 Skolan måste kvalitetssäkras

- Betyg skall ges tidigare och oftare. Antalet betygssteg bör utökas

- Alla elever bör ges skriftlig information minst en gång per termin, med
start i årskurs 1

- Inför obligatoriska, nationella prov i grundskolan

- Satsa på IT i skolan

- Inför en modern gymnasieexamen

- Inrätta ett fristående, nationellt kvalitetsinstitut

Uppföljning och utvärdering skall vara en naturlig del av verksamheten i
skolan. Rättvist utdelade och rättvisande betyg utgör ett bra stöd för
lärare, elever och föräldrar. Betyg skall ges oftare, tidigare och i fler steg
i jämförelse med dagens system. Skriftliga omdömen som komplement
till utvecklingssamtal är ytterligare ett effektivt och konkret sätt att följa
upp elevens studieresultat, och skall vara en självklarhet.

Informationen om vilka kriterier som gäller för betygssättningen måste
förbättras. Om det råder alltför stora skillnader på vad som utgör nätt och
jämnt Godkänd och nästan Väl godkänd kommer betygen att ses som
orättvisa och således bli oanvändbara som pedagogiska verktyg. Betyget
Mycket väl godkänd, vilket krävs för attraktiva högskoleutbildningar, borde
dessutom ha nationella kriterier för att systemet skall bli rättvist och rätt-
visande.

Som ett led i strävandena att uppfölja och utvärdera studieresultat förordar
vi också obligatoriska nationella prov i grundskolan. Dessa är ett objektivt
och rättvist sätt att mäta kunskapsnivån, så att aktiva och målinriktade
insatser kan ges till de elever som behöver extra stöd.

Alla elever skall ha tillgång till aktuella och moderna läroböcker. Detta
borde vara en självklarhet, men så är dessvärre inte fallet. Att elevers studie-
intresse slocknar är inte konstigt när så många läroböcker är inaktuella och i
dåligt skick. Den nationella kvalitetsgranskningen 1998 underströk behovet
av att stärka tillgången på goda skönlitterära och faktainriktade texter för att
nå bättre resultat.

Alla elever bör ha tillgång till dator med access till Internet via hög-
hastighetsuppkopplingar. Datorer innebär nya pedagogiska förutsättningar
och ökade möjligheter, inte minst avseende individualiserad undervisning.
Detta ställer också större krav på lärarnas kunnande. Vi förespråkar en tre-
delad satsning på IT i skolan: En utbyggnad av den digitala infrastrukturen,
utbildningssatsningar för lärare samt satsning på digital distansutbildning.
Uppenbart är vidare att den pedagogiska forskningen kring lärande och den
moderna tekniken måste förstärkas. Behovet härav är stort.

Vi anser att en modern, obligatorisk studentexamen skall införas, i en form
som arbetas fram av gymnasieskolor, högskolor, universitet och berörda
branscher i samverkan. En examen är ytterligare ett sätt att kvalitetssäkra
gymnasieutbildningen. Det är vidare angeläget att examen ges ett sådant
innehåll att den är internationellt användbar.

Gymnasieelever som inte uppnår betyget Godkänd i examensprövningen
skall ges möjlighet att pröva igen.

Kraven på en väl fungerande utvärdering av skolan ökar. Att granska och
utvärdera utbildningens kvalitet skall ges högsta prioritet. En kontinuerlig
uppföljning av skolan ställer krav på en fristående institution som är obe-
roende från regering och riksdag, stat och kommun. Ingen må döma i egen
sak är en grundläggande princip som bör gälla även inom skolväsendet.

I utredningen Forskning 2000 var man överens om att skilja mellan främ-
jande och kontrollerande uppgifter. Även Kunskapslyftskommittén har i
enighet föreslagit en liknande åtskillnad mellan dessa huvuduppgifter. Ung-
domsskolan är givetvis också i behov av en fristående institution när det
gäller att genomföra en kvalificerad utvärdering.

Vi förordar inrättande av ett fristående, nationellt kvalitetsinstitut med
uppgift att granska skolornas måluppfyllelse. Institutet skall ges i uppdrag att
fokusera på och granska skolans kvalitet. Ett sådant institut kan öka
utvärderingarnas trovärdighet och legitimitet i omvärldens ögon. Sveriges
främsta skolforskare och ledande företrädare för kvalitetsmätningar skall
kunna engageras i institutets arbete. Internationella kontakter och samarbete
vad avser utvärdering över nationsgränserna skall vara en naturlig del av
arbetsuppgiften.

5 Ordning och reda i skolan

- Låt eleverna ta ansvar för sina arbetsinsatser

- Förbättra och förenkla kontakterna mellan skolan, eleven och föräldrarna

- Ta skolans fostrande roll på allvar

Skolan är en arbetsplats där elever och lärare tillbringar en stor del av sin
tid. Därför är det helt nödvändigt att skolan präglas av goda värden och
att man aktivt förmedlar och skapar förståelse för de grundläggande
värderingar som ett civiliserat samhälle bygger på. Eget inflytande och
ansvar är en god början för att lära sig förstå demokratiska principer och
värderingar. Varje elev bör under sin skoltid ha någon form av
ansvarsuppgift eller förtroendeuppdrag.

Alla skall kunna känna sig trygga i skolan. Fördomar och bristande tole-
rans måste bemötas med kraft och kunskap. Alla former av mobbning skall
mötas med omedelbara aktiva insatser, och skall även förebyggas på lång
sikt. Rektor har det övergripande ansvaret, men både lärare och elever har
ansvar för att skaffa sig kunskap om mobbning och vara uppmärksamma på
och ingripa när elever mobbas eller mobbar.

Det är viktigt att de som arbetar i skolan visar respekt för andra. Dåligt
uppförande och brott mot väl kända regler skall bemötas. Elever, föräldrar
och skolan skall tillsammans komma överens om hur tillrättaläggande eller
ersättning av skador skall genomföras. Skolan behöver också ett väl
utvecklat och smidigt samarbete mellan föräldrar, polis och sociala myndig-
heter för att förebygga och ingripa vid kriminalitet.

I skolan skall eleverna förberedas för vuxenlivet och härvidlag skall skolan
hjälpa till med den sociala träningen. Nedsättande invektiv baserade på kön,
religion, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning får inte tolereras, även om
det ibland hävdas att det tillhör "normalt ungdomsspråk".

Frånvarorapporteringen måste fungera, emedan skolk är ett tecken på att
någonting är fel. Det är skolans uppgift att ta initiativ till kontakter mellan
hemmet och skolan.

6 Gör skolan till en dynamisk arbetsplats för
lärarna

- Utvidga karriärvägarna för lärare

- Tillåt utbildning och erfarenhet från andra verksamheter inom lärarstaben

- Öka möjligheterna att lägga ut undervisning på entreprenad

Undervisning av hög kvalitet kräver duktiga lärare. Professionalism och
gedigen pedagogisk utbildning är nödvändigt, från förskolan till högre
forskning. En bra skola förutsätter också att arbetsmiljön är stimulerande
för både elever och lärare. Lärarna måste få känna att de trivs på sin
arbetsplats, att de har inflytande över skolmiljön, att deras insatser har
betydelse och att de får uppskattning för sitt värv.

Skolan skall vara en modern arbetsplats också för vuxna. Det måste bli
möjligt att söka sig vidare inom skolväsendet, genom en utvidgning av
möjliga karriärvägar som till exempel lektorstjänster. Men det måste också
bli möjligt att röra sig till och från skolans värld. Lärarutbildning och under-
visningserfarenhet är redan i dag attraktivt utanför skolan. På motsvarande
sätt måste utbildning och erfarenheter från andra verksamheter välkomnas i
skolan. Vidare skall lärare ha möjligheter till fortbildning, både som ett
medel att hålla sig à jour med en föränderlig kunskapsvärld och för att
bibehålla gnistan och lusten till läraryrket.

Fler fristående skolor och ökade möjligheter att lägga ut undervisning på
entreprenad behövs. Det måste också finnas möjligheter för redan anställda
lärare att skaffa sig pedagogisk utbildning på distans. Erfarenheterna från
friskolorna visar att antalet sökande per lärartjänst är större till en friskola
än
vad det är till motsvarande tjänst i en kommunal skola. Vidare har det
konstaterats att möjligheterna för personal i skolan att söka sig till andra
arbetsgivare är större i kommuner med alternativa skolformer. I dessa
kommuner existerar alltså en reell arbetsmarknad för lärare, vilket tjänar som
stimulans och incitament för den enskilde. Vårt förslag om en nationell
skolpeng som leder till att alla skolor får en friare ställning gör att lärarnas
arbetsmarknad blir mer stimulerande.

Det är viktigt att löne- och anställningsvillkoren i skolan är sådana att goda
insatser premieras och att lärare ges goda möjligheter till kontinuerlig
utveckling i professionellt hänseende.

7 Konkurrens och mångfald inom den högre
utbildningen

- Bryt enhetstänkandet inom den högre utbildningen

- Låt studenternas fria val styra resursfördelningen

- Inrätta ett virtuellt universitet

Sverige behöver mycket mer av högre utbildning. Den måste emellertid
kunna erbjudas på ett sätt som tillgodoser höga kvalitetskrav. Mekanisk
"platspolitik" riskerar att bli ett svek mot studenterna.

Det är av stor betydelse att satsningar görs på regioner med väletablerade
kunskapskluster och att samarbetet mellan universitet, företag och entre-
prenörer förstärks. Studenternas fria val och lärosätenas kvalitet skall avgöra
var i landet den högre utbildningen skall växa.

Det behövs mer konkurrens och mångfald inom den högre utbildningen.
Enhetstänkandet måste brytas. Vi förordar därför att fler högskolor ges
möjlighet till en från staten friare och mer självständig ställning. Universi-
teten och högskolorna bör själva utveckla tydliga kvalitetsinstrument och
tillåtas att på egen hand sätta kraven på förkunskaper inom olika utbild-
ningar. Politiken bör inriktas på att profilera några högskolor t.ex. mot enbart
avancerade utbildningar. Något universitet skulle också kunna utvecklas till
ett renodlat och avancerat undervisningsuniversitet.

Tillgänglig kunskap blir genom informationstekniken nåbar för alla elever,
studenter och forskare. Tekniken förstärker möjligheterna till individuell
utbildning, anpassad efter egna behov och intressen. Sverige bör inrätta ett
"virtuellt universitet" med tillgång till en bred uppsättning kurser. Universi-
tetet skall genom ett upphandlingsförfarande köpa in och tillhandahålla
virtuell utbildning från universitet i hela världen. Ett universitet av detta
slag
kan spela en stor roll för utbildningen, såväl på grundutbildningsnivå som
högre upp i utbildningsväsendet.

En början bör ske genom att erbjuda några utbildningar på detta sätt.
Utbildningen över nätet kan också kombineras med kurser erbjudna "på
plats" av olika universitet. Examen kan på detta sätt rymma element från
många olika lärosäten.

Vi förordar att regeringen redan i budgetpropositionen återkommer med en
ram för ett sådant universitet.

8 En forskningsmiljö i världsklass

- Inrätta ett nationellt institut för hälsa och medicin med särskilt ansvar för
biotekniken

- Inrätta tre separata vetenskapsråd

Sverige måste sätta kunskapsutvecklingen i centrum. Ny kunskap lägger
grunden för välstånd och kulturell utveckling. För att kunna sätta kun-
skapsutvecklingen i fokus för de politiska besluten krävs det ett brett och
långsiktigt perspektiv samt förståelse och respekt för de möjligheter
kunskapssamhället ger oss.

En kunskapsmiljö måste byggas upp underifrån, eftersom kunskapsutveck-
lingen börjar tidigt i livet och fortgår därefter. Det behövs en omfattande
reformering av den grundläggande och högre utbildningen, samtidigt som det
behövs förändringar och förbättringar avseende skattepolitiken, löne- och
arbetsmarknadspolitiken samt boendevillkoren på ett sätt som uppmuntrar
kreativitet och skapande.

En bred kunskapsutveckling kräver också internationellt samarbete.
Samarbetet måste utvecklas och Sverige profileras som en stat av kunskaps-
mässig excellens. För att Sverige skall lyckas fordras att vårt land utvecklar
unika kunskapsmiljöer för det allra mest avancerade kunnandet. Unika
kunskapsmiljöer är också av betydelse för att Sverige skall kunna attrahera
utländska och nationella investeringar och företagsetableringar. Spets-
kunnande innebär också att Sveriges möjligheter att hitta internationella
allianser ökar.

Som en spjutspets på det kanske viktigaste framtidsområdet föreslår vi att
ett institut för hälsa och medicin, en svensk motsvarighet till det amerikanska
National Institute of Health, inrättas. Den biomedicinska forskningen i
Sverige håller hög klass internationellt sett. Ett institut av den kaliber vi
före-
slår skulle kunna tillvarata den potential som finns inom medicin, bioteknik,
hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg, arbetsmiljö och
informationsteknik. Det blir en stark forskningsfinansiär med ansvar för hela
det samlade hälsovetenskapliga spektrumet. Institutet skall ha möjlighet att
etablera särskilda institutioner för avancerad forskning.

Vi förordar också inrättandet av tre vetenskapsråd, nämligen naturveten-
skap och teknik, humaniora och samhällsvetenskap, respektive jordbruk,
skogsbruk, trä och livsmedel. Dessa råd bör kompletteras med en stark
myndighet med ansvar för teknisk och industrirelaterad forskning.

9 Trygg ekonomi för lärande hela livet

- Inför ett system med utbildningskonton för att finansiera lärande senare i
livet

En gedigen ungdomsutbildning är en förutsättning för att framgångsrikt
kunna möta det nya arbetsliv som nu formas. Grundskolan, gymnasiet
och den högre utbildningen måste hålla högsta klass. Goda möjligheter
måste finnas för kvalificerad yrkesutbildning.

Allt detta är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det behövs också bättre
möjligheter till kompletterande lärande senare i livet.

Detta lärande kommer att behöva ske i en mängd former. Lärande är alltid
en personlig investering. Informationsteknikens framväxt ökar möjligheterna
att lära utan att göra långa uppehåll i yrkeslivet.

Mångfaldens former för det vidare lärandet kräver en finansieringsform
som är mycket flexibel. Vi föreslår att alla arbetstagare ges möjlighet att
bygga upp personliga utbildningskonton som skall kunna användas för den
vidare utbildning den enskilde anser sig behöva.

Principen för utbildningskonton är att den enskilde skall ha rätt att avsätta
del av sin lön till kontot med rätt till skatteavdrag. Arbetsgivaren skall på
förmånliga villkor kunna avsätta lika mycket som den enskilde.

Regeringen bör återkomma med ett konkret förslag enligt dessa principer
så att uppbyggnaden av utbildningskonton kan inledas senast 2003.

10 Moderata kunskapssatsningar

Vi förordar, som nämnts, att staten övertar ansvaret för grundskolans
finansiering från och med år 2002. I detta syfte avsätts 52,8 miljarder
kronor, vilket motsvarar kostnaden för grundskolan.

Vi förordar också en förstärkt uppföljning och utvärdering av studie-
resultat, nationella kunskapsprov och en modern gymnasieexamen.

Det är viktigt att satsningen på informationsteknik drivs vidare med kraft.
Vi anslår därför ytterligare medel för en fortsatt satsning på IT i skolan.

Satsningen på utbyggnad av den högre utbildningen måste baseras på
studenternas fria val och lärosätenas kvalitet, snarare än regionalpolitiska
målsättningar. Erfarenheten har visat att många hellre avstår från att studera
än att läsa vid vissa lärosäten som inte motsvarar studenternas krav. Detta har
lett till flaskhalsar vid vissa universitet och tomma platser vid andra. Detta
är
inte en kunskaps- och kostnadseffektiv ordning.

För att en långsiktigt hållbar tillväxt skall kunna säkerställas och Sverige
hävda en position i den internationella forskningsfronten krävs ytterligare
satsningar på grundforskning och forskarutbildning.

Kunskapslyftsprojektet bör inte genomföras som regeringen förordar, men
de som idag studerar inom ramen för Kunskapslyftet skall ges rimliga
förutsättningar att fullfölja sin utbildning. Vi avsätter medel avseende
fortsatt
utbyggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen och utbildning vid folk-
högskolan.

11 Hemställan

11 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurstilldelningen till skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad kvalitet inom skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av resurser till högskolor och
universitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Kunskapslyftsprojektet.

Stockholm den 27 april 2000

Bo Lundgren (m)

Per Unckel (m)

Beatrice Ask (m)

Anders Björck (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Chris Heister (m)

Gun Hellsvik (m)

Gunnar Hökmark (m)

Henrik Landerholm (m)

Göran Lennmarker (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Inger René (m)

Per Westerberg (m)