med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor

Motion 1999/2000:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

I proposition 1999/2000:105 föreslås ett antal förändringar av reglerna för punktskatter. Några av dem är välmotiverade men vi motsätter oss eller vill förändra vissa av de förslag som läggs.

1 Justeringar i regelsystemet för exportbutiker

Regeringen föreslÃ¥r att andra beskattade varor än alkoholdrycker skall fÃ¥ säljas till EU-resenärer i exportbutikerna. I motion 1998/99:Sk33 tog vi upp problemet med att exportbutikerna inte fick sälja bÃ¥de beskattade och obeskattaÂde varor i samma butik. Vi ansÃ¥g â i likhet med Luftfartsverket, SAS och Svensk Handel â att exportbutikerna även skulle fÃ¥ sälja beskattade varor till resande inom EU. Riksdagen avslog vÃ¥rt förslag. RegeÂringen tycks nu ha insett att dagens system är komplicerat och föreslÃ¥r därför en lagändring i linje med vÃ¥rt förslag vid förra riksdagsbehandlingen av frÃ¥gan. Tyvärr kvarstÃ¥r dock fortfarande konkurrensnackdelar för de svenska exportbutikerna.

1.1 Inga kvantitetsbegränsningar för resande till tredje land

Vi anser i likhet med ett flertal remissinstanser att kvantitetsbegränsningarna vad avser obeskattad alkohol och tobak för resande till tredje land skall tas bort. Det kan inte vara meningen att tredjelandsresenärers inköp skall styras av svenska införselregler. Det måste vara upp till var och en att själv hålla sig inom de för respektive land tillåtna kvantiteterna av alkohol och tobak.

1.2 Avskaffa detaljhandelsmonopolet

Vi anser att Systembolagets detaljhandelsmonopol måste upphävas. Detta skulle möjliggöra för exportbutikerna att sälja öl, vin och sprit också till resenärer inom EU. Om de höga svenska alkoholskatterna därtill sänks blir de svenska exportbutikerna mer jämställda i konkurrensen med andra länders flygplatsbutiker. Då måste dock alkohollagen ändras så att inte endast Systembolaget får sälja beskattade alkoholvaror. Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett förslag som i ett första skede gör det möjligt för exportbutikerna att sälja beskattad alkohol.

2 Skattefrihet för proviantvaror som förstörts genom olyckshändelse eller force majeure

Regeringen föreslÃ¥r att skattefrihet skall gälla för alkohol- och tobaksvaror som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom olycksÂhändelse eller force majeure.

2.1 Skattefrihet för proviantvaror även vid stöld

Flera remissinstanser anser att skattefriheten även bör omfatta stöld. Vi delar denna uppfattning. Det är inte rimligt att den som drabbas av en stöld skall betala in skatter till staten för något de aldrig fått betalt för. Riksdagen bör besluta att skattefrihet skall gälla för alkohol- och tobaksvaror som provianterats utan skatt och som stjäls. Det torde ankomma på utskottet att göra nödvändiga ändringar i lagtexten.

3 Omläggning av skatten på kärnkraft till effektskatt

I propositionen föreslås att nuvarande produktionsskatt på kärnkraft läggs om till en effektskatt baserad på den termiska effekten i kärnkraftsreaktorerna. Detta innebär att produktionsskatten på kärnkraft som i dag beräknas per producerad kWh förändras från att vara en rörlig skatt till att bli en fast skatt. Regeringen anger att avsikten med förändringen är att minska risken för snedvridningar i elproduktionssystemet.

Vi delar inte regeringens uppfattning om att det över huvud taget är riktigt med en särskild produktionsskatt på elproducerad kärnkraft. För att fungera kräver den avreglerade energimarknaden att administrativa regler eller pålagor inte gynnar eller missgynnar vissa aktörer eller produktionsmetoder. Skatter bör tas ut i konsumtionsledet för att motverka snedvridningar mellan olika energislag. Särskilda styrande produktionsskatter bör endast tas ut när produktionen i sig ger upphov till negativa externa effekter, till exempel miljöeffekter. De rent fiskala skatterna såsom den särskilda skatten på kärnkraftsel bör däremot inte utformas som en produktionsskatt.

Regeringen har rätt när man i propositionen skriver att den nuvarande proÂduktionsskatten leder till snedvridningar i elproduktionssystemet. Att produktionsskatter verkar styrande borde dock inte vara nÃ¥gon nyhet för regeringen. Regeringen har nu kommit fram till att denna styrning leder till att kostnadsrelationerna mellan energislag och produktionsanläggningar förÂändras pÃ¥ sätt som leder till ett sämre resursutnyttjande (suboptimering). Den logiska slutsatsen borde dÃ¥ vara att ta bort skatter som leder till felÂutnyttjanÂde.

Med en fast skatt i stället för rörlig blir det än tydligare att skatten är en straffskatt för kärnkraftsanläggningar. Eftersom kärnkraftsskatten enligt förslaget skall betalas oavsett om el produceras eller ej leder den ocksÃ¥ till en relativt förändrad kostnadsbild vid avställningar för underhÃ¥ll och service. Ãven om de svenska kärnkraftsanläggningarna hÃ¥ller en mycket hög säkerÂhetsnivÃ¥ bör inte en skatt utformas sÃ¥ att det av skatteskäl ges incitament till att minska pÃ¥ service, reparations- och underhÃ¥llsarbeten. Vi yrkar avslag pÃ¥ propositionen vad gäller omläggning av produktionsskatten pÃ¥ kärnkraft till en fast effektskatt. För att komma till rätta med snedvridningen pÃ¥ elmarknaden bör regeringen Ã¥terkomma till riksdagen med förslag om en sänkning av den särskilda produktionsskatten pÃ¥ kärnkraft, med 0,5 öre.

4 Omläggning av jordbrukets energibeskattning

Punktskatterna på produktionsmedel i jordbruket är avsevärt högre i Sverige än i omvärlden. Detta ger konkurrensnackdelar för svenska livsmedel på den gemensamma marknaden.

Utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige SOU1997:167 visade att det är elskatten, skatten på eldningsolja, skatten på diesel och skatten på handelsgödsel som behöver sänkas för att jordbruket i Sverige skall komma i kostnadsparitet med det danska. När Öresundsbron öppnas senare i år kommer den reella konkurrenssituationen att förändras. Det blir lättare att föra in danska livsmedel till Sverige. Det är därför bra att de förändringar som regeringen föreslår skall träda i kraft den första juli, men förändringen berör enbart en mindre del av de skatter som behöver sänkas.

Moderata samlingspartiet har tidigare krävt att skatten på diesel som används för arbetsredskap bland annat inom jordbruket skall beskattas med 53 öre per liter. Vi har också krävt att skatten på kväve i handelsgödsel skall tas bort. Vi upprepar nu dessa krav.

4.1 Val av metod för skattereduktionen för eldningsolja

I propositionen redogörs för två metoder att genomföra denna skattelättnad. Dels den så kallade försäkransmetoden som innebär att jordbrukare mot försäkran om att bränslet skall användas i jordbruket erhåller skattelättnad vid köp av bränslet. Detta är förhållandet i dag vad gäller växthusnäringen. Dels den så kallade återbetalningsmetoden som innebär att skatten återfås efter ansökan hos beskattningsmyndigheten om återbetalning av skatten. Detta är det förhållande som industrin har i dag. Gränsen för återbetalning är 1 000 kronor per kvartal.

Regeringen föreslÃ¥r att jordbruket skall kompenseras via Ã¥terbetalningsÂsystemet. Motiven till detta är att det är bättre ut kontrollsynpunkt och att eventuella förslag frÃ¥n punktskatteutredningen skall inväntas. AdministraÂtionen bedöms emellertid bli kostsam.

Det är svÃ¥rt att förstÃ¥ regeringens val. Jordbruket har avsevärt större likÂheter med trädgÃ¥rdsnäringen än med tillverkningsindustrin. Det gäller sÃ¥väl företagarstruktur som förädlingsvärden. En gräns pÃ¥ 1 000 kronor per kvartal skulle därtill utesluta merparten av jordbruksföretagen frÃ¥n att fÃ¥ del av skattelättnaden.

I valet mellan dessa två metoder är försäkransmetoden att föredra. Vi har emellertid ett helt annat förslag.

4.2 Förslag till metod

Vi anser att jordbrukare i sin inkomstdeklaration skall fÃ¥ begära reduktion för energiskatten och för 50 procent av koldioxidskatten pÃ¥ eldningsolja. KostÂnaderna skall givetvis styrkas för att reduktion skall beviljas.

Denna metod innebär liten byrÃ¥krati. Kontroll av deklarationen görs i vanlig ordning. Man kommer ocksÃ¥ ifrÃ¥n den diskriminering av mindre och medelstora jordbruksföretag som regeringens förslag innebär. Med vÃ¥rt förÂslag behövs inte nÃ¥gon lägsta beloppsgräns av administrativa skäl. Alla jordbrukare kan därmed fÃ¥ del av skattelättnaden.

För företag med höga energikostnader kan preliminärskatten jämkas med hänsyn till förväntad skattereduktion.

4.3 Val av metod för skattereduktion för el

Ãven för skatten pÃ¥ el väljer regeringen Ã¥terbetalning som metod. Gränsen föreslÃ¥s dock här bli 1 000 kronor per Ã¥r.

Det finns inga principiella skillnader i hanteringen av eldningsolja och el. Ãven för el borde därmed reduktion kunna ske pÃ¥ samma sätt som med eldÂningsolja, utan beloppsgräns.

5 Lagen om skatt på annonser och reklam

Regeringen föreslÃ¥r detaljändringar i lagen om skatt pÃ¥ annonser och reklam. Eftersom vi moderater i flera Ã¥r, och senast i anledning av budgetÂpropoÂsiÂtionen, föreslagit att reklamskatten skall tas bort har vi ingen anledÂning att ta ställning till de nu föreslagna ändringarna i berörd lag. Reklamskatten bör slopas. I vÃ¥r partimotion 1999/2000:Fi12, med anledning av vÃ¥rÂpropoÂsiÂtionen, finns utrymme avsatt för borttagen reklamskatt.

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om borttagning av kvantitetsÂbegränsÂningen för obeskattad alkohol och tobak för tredjelandsresenärer i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av detaljhandelsmonopolet vad gäller exportbutiker,

3. att riksdagen beslutar om att skattefrihet för proviantvaror skall gälla vid stöld i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen avslår omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsel till effektskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på kärnkraftsel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad avgift på kväve i handelsgödsel,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt skatt till 53 öre på diesel i arbetsredskap som används i jord- och skogsbruk samt i entreprenadmaskiner,

8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till deklarationsmetod för skattereduktion av jordbrukets energiskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 28 april 2000
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)	Margareta Cederfelt (m)
Stefan Hagfeldt (m)	Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)	Anna Ãkerhielm (m)