med anledning av prop. 1999/2000:143 Ändringar i jämställdhetslagen

Motion 1999/2000:A26 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

1 Inledning

Liberalismens främsta utgångspunkt är den enskilde individen. Det är för
oss liberaler en självklarhet att den enskilde individen skall kunna forma
sitt liv som den själv önskar. Liberaler har en lång och gedigen tradition
på jämställdhetsområdet. John Stuart Mill var en av de första som
uttryckligen påtalade och skrev om kvinnans underordnade ställning i
samhället. År 1921 blev den frisinnade Kerstin Hesselgren Sveriges
första kvinnliga riksdagsledamot. Folkpartiet liberalerna var vidare först
med att kräva en särskild jämställdhetslag 1970. På våren 1979 och
senare på hösten förelades riksdagen propositioner om förstärkt
diskrimineringslag och påbjudande föreskrifter om aktiverande, positiva
insatser för ökad jämställdhet i arbetslivet. År 1994 godkände riksdagen
Bengt Westerbergs jämställdhetsproposition "Delad makt - delat ansvar"
som har kommit att spela en mycket viktig roll i jämställdhetsarbetet.
Senast drev vi hårt jämställdhetsfrågan när militär och civilmilitär
verksamhet utreddes i den statliga Pliktutedningen. Även där nåddes
framgång.

Trots att Sverige ligger mycket bra till vid internationella jämförelser på
jämställdhetsområdet, kvarstår det mycket att önska och åtgärda. De traditio-
nella och stereotypa könsrollerna lever kvar och utgör fortfarande ett verkligt
hinder för mäns och kvinnors möjligheter att själva forma sina egna liv efter
sina respektive mål och önskningar. Ur liberalt hänseende är den främsta
utmaningen på jämställdhetsområdet att se till att fler kvinnor får mer makt
över sina egna liv. Det är ur ett liberalt perspektiv vidare angeläget att
uppmärksamma och tydliggöra de strukturer som utgör hinder för kvinnor
kopplat med en vilja att åtgärda detta med lösningar som utgår från den
enskilde individen.

Jämställdhet handlar ytterst om att skapa möjlighet för ett samhälle där
kvinnor och män ges samma livschanser. Jämställdhet är vidare inte en
isolerad fråga utan berör och påverkar samhällets alla områden. För att
Sverige skall bli ett jämställt samhälle där människor värderas efter kompe-
tens - och inte efter kön - så måste samhällets alla instanser vara medvetna
om de brister som föreligger idag. Det är inte tillräckligt att den politiska
sfären försöker ändra på sina maktstrukturer. Samtliga samhälleliga områden
måste inse att det är ett problem med en alltför mansdominerad arbetsmark-
nad och tydligt verka för ett mer jämställt samhälle.

2 Rättvis lön - oavsett kön

Fortfarande är det tydligt att mäns och kvinnors arbete inte värderas lika.
Det tar sig bland annat uttryck i att kvinnor inte tjänar lika mycket som
män. En mängd studier bekräftar att löneskillnaderna mellan män och
kvinnor inte minskar utan tvärtom ökar. Att avskaffa löneskillnaderna
mellan kvinnor och män är ett av de viktigaste medlen i kampen för att
nå ett jämställt samhälle.

Enligt Löneskillnadsutredningens slutbetänkande som presenterades för ett
par år sedan påvisades att mellan en till åtta procent av löneskillnaderna
mellan män och kvinnor inte kan förklaras på något annat sätt än att kvinnor
diskrimineras i arbetslivet. Om kvinnor under någon period i sitt liv önskar
arbeta deltid är det ett sakligt skäl för att ge dem lägre lön. Men det faktum
att kvinnor generellt väljer att arbeta deltid kan ses som ett uttryck för att
de
traditionella könsrollerna består. Folkpartiet liberalerna föreslår nedan ett
antal punkter som vi menar har stor betydelse för att utjämna mäns och
kvinnors olika förutsättningar på arbetsmarknaden.

2.1 Konkurrens ger rättvis lön

Generellt sett har kvinnor lägre lön än män. En förklaring till detta är att
många kvinnor väljer att deltidsarbeta. En annan förklaring är att många
kvinnor arbetar i kvinnodominerande yrken, främst inom den offentliga
sektorn. Nästan 8 av 10 kvinnor som arbetar gör det i
kvinnodominerande yrken; motsvarande gäller för män. Bara en av tio av
Sveriges arbetsföra befolkning arbetar i yrken med en jämn
könsfördelning. Idag är det lika hög andel kvinnor som arbetar inom
kommun och landsting som inom den privata sektorn. På en
kommunalanställd man går det hela fyra privatanställda.

Det råder en monopolsituation inom stora delar av den offentliga sektorn.
Detta resulterar bland annat i att lönerna hålls nere i de sektorer där kvinnor
traditionellt sett har erfarenhet och kunskap. En av förklaringarna till de låga
lönerna är att arbetsmarknadens funktionssätt är föråldrat och måste förnyas.

Folkpartiet liberalerna vill med anledning av detta verka för att bryta de
offentliga de facto-monopolen och göra det möjligt för fler arbetsgivare att
utföra offentligt finansierade tjänster inom sektorer såsom vården och skolan.
Vi menar vidare att det är oerhört viktigt att kvinnor ges möjlighet att själva
välja arbetsgivare och i större utsträckning tillåts bestämma arbetsformerna.
Detta skulle bidraga till att kvinnorna kan konkurrera på en marknad för att
på så sätt också nå upp till männens lönenivåer. Ur lönehänseende har den
offentliga sektorn släpat efter den privata. Den utvecklingen har samman-
fallit med att kvinnor blivit alltmer dominerande inom den offentliga sektorn.
Att antalet män som arbetar inom skola och vård sjunker är ett illavarslande
tecken. Om kvinnor tilläts bestämma mer över sin arbetstid skulle det leda
till bättre kvalitet för barn, sjuka och gamla genom att dessa kan välja den
typ av service, omsorg eller utbildning, som passar dem själva bäst. Detta
skulle leda till lägre kostnader för skattebetalarna och likaså utveckla den
offentligt finansierade servicen.

En av de viktigaste jämställdhetsambitionerna handlar om att reformera
den offentliga sektorn. Om kvinnor startade egna företag i samma utsträck-
ning som män tidigare har gjort, och anställer var sin person, så skulle detta
beräknas ge ca 400 000 nya jobb. Så länge kvinnor i vård, omsorg,
utbildning och service till människor inte ges möjlighet att förverkliga sina
idéer utanför den offentliga sektorn hämmas mycket av kvinnlig skaparkraft.
Detta är inte bara jämställdhetsfientligt, det är likaså ett enormt
resursslöseri
som kan leda till allvarliga konsekvenser för samhället i stort.

2.2 Flerårsplan för bättre löneutveckling i kvinnodominerade
yrken inom t.ex. vård och skola

Det blir allt svårare att rekrytera personal till arbeten inom den offentliga
sektorn. Denna situation är särskilt tydligt på utbildningsområdet,
läraryrket och inom vården. De som kan få bättre betalda arbeten på
annat håll hoppar av sina arbeten. Det är likaså tydligt att det är stora
svårigheter idag att locka de bästa eleverna till exempelvis
lärarutbildningen. För Folkpartiet liberalerna har utbildning alltid varit
viktigt. Vi har tydligt klargjort att vi arbetar för höjda lärarlöner och vi är
likaså beredda att se på andra kvalificerade yrkeskategorier inom den
offentliga sektorn på samma sätt.

I Stockholms stadsfullmäktige ingår Folkpartiet i den styrande majoriteten
och har där drivit igenom att en större andel av kommunens budget skall
avsättas till höjda lärarlöner. Idag är det än mer viktigt, med hänsyn till den
faktiska situationen, att yrken som kräver akademisk utbildning och stort
eget ansvar - med uppgift att bland annat undervisa och "forma" en ny
generation - ges en bättre löneutveckling än tidigare.

2.3 Främja rekrytering av fler män inom vård och skola

Det är fortfarande ett problem att det är så få män som är verksamma
inom skolan, äldrevården och sjukvården. Under senare tid har likaså det
tidigare så statusfyllda läkaryrket kommit att förlora i ställning. Det har
egentligen inte varit lönebildningsaspekten som har varit den viktigaste
utgångspunkten för Folkpartiet liberalerna när vi föreslagit åtgärder för
att öka andelen män inom dessa yrken. Men vi kan inte förringa att det
historiskt sett verkar föreligga ett samband mellan hög andel kvinnor
inom ett yrkesområde och svag löneutveckling.

Detta är ett komplext problem och det diskuteras olika teorier kring hur
denna problematik bäst kan lösas. Folkpartiet liberalerna, och många med
oss, hävdar att det är nödvändigt att först höja lönerna för att på så sätt
locka
fler manliga sökande till arbeten inom vården och skolan. Andra argumen-
terar istället för att män inom fackföreningsrörelsen och yrkeskollektiv skall
verka för att underlätta positiva förhandlingar.

2.4 Stimulera stort utbud av hushållsnära tjänster

Grunden till frihet är att ha ett arbete. En ekonomiskt oberoende kvinna
är en kvinna med ett lönearbete - inte obetalt hemarbete. Den klassiska
utgångspunkten för att analysera välfärd är att utgå från individens val
mellan konsumtion (arbete) och fritid. Tyvärr vet vi ju att det inte är så
enkelt. Den statliga maktutredningen (Demokrati och makt i Sverige) och
andra senare publicerade rapporter, visar att fördelningen av hemarbetet
även påverkar fördelningen av makt och inkomster i arbetslivet och i
samhället i stort. På grund av att kvinnorna jämfört med männen är borta
mer och i längre perioder i arbetslivet påverkar detta också kvinnornas
möjligheter till högre löner och bättre yrkespositioner. Ett väsentligt skäl
till att kvinnor släpar efter lönemässigt är "förvärvsavbrotten", dvs det
faktum att kvinnor stannar hemma under något eller några år för att vara
med sina barn.

Folkpartiet liberalerna vill genomföra vissa skatteförändringar för att på så
sätt kunna möjliggöra ett större utbud av hushållstjänster dels för att många
arbetslösa män och kvinnor skall få arbete, dels för att familjer där båda
makarna har förvärvsarbeten skulle få vardagsarbetet att fungera lättare utan
att någon behöver ge upp sina yrkesambitioner. Vi vet ju alltför väl att det
ofta är kvinnan som ger upp sina yrkesambitioner, om familjelivet kräver att
någon är hemma. Lägre moms eller nedsatta arbetsgivaravgifter på t.ex.
hushållsnära tjänster skulle likaså kunna ge lägre priser och förmodligen fler
jobb i dessa sektorer. En skatteändring skulle vidare innebära att diskrimine-
ringen i tjänstesektorn bryts. Att kunna anlita företag som utför matlagning,
bilreparationer och tvättning eller städning i hemmet är en viktig del av en
fungerande tjänstesektor och kan bidraga till att familjer kan frigöra mer tid
till andra saker.

Intressant är att regeringen ställer sig bakom ett ROT-avdrag som under-
lättar för köp av traditionellt manliga serviceyrken, men inte ett "RUT-
avdrag" som underlättar för köp av servicearbete inom traditionellt kvinnligt
dominerade yrken. Ytterligare ett argument för att stimulera hushållsnära
tjänster är att det underlättar kvinnors möjligheter att starta eget och kunna
ägna sig åt entreprenörskap. Politikerna kan generellt sett inte förutse inom
vilka sektorer de framtida jobben kommer att finnas, men mycket pekar på
att en expansion av den vita tjänstesektorn är båda önskvärd och nödvändig.
Det är vidare ett viktigt led i kampen för att nå ett mer jämställt samhälle.

2.5 Pappamånad

Politikernas främsta uppgift är att ge människor möjlighet att själva
bestämma över sina egna liv. Mamma- och pappamånaden har i detta
sammanhang varit och är fortfarande ett viktigt instrument. Många par
uppger att de upplever att de lever i en jämställd relation - tills den dag
de blir tre. Då plötsligt är det kvinnan som får ta huvudansvaret för barn
och hushållsarbete. Vad beror då detta på? Att inte tillräckligt många
män är beredda att ta sitt ansvar? Det finns säkert en kategori som kan
förklaras utifrån detta förklaringssätt. Vi tror dock att betydligt fler män
under någon period vill vara hemma med sina barn. Det största
problemet är att det ekonomiska klimatet inte är tillräckligt gynnsamt.

För att möjliggöra att fler skall kunna ta ut sin pappamånad är det viktigt
att föräldraförsäkringen höjs. Vi vet att sedan regeringen sänkte ersättnings-
nivån i föräldraförsäkringen har andelen män som tar vara på föräldra-
försäkringen minskat. Statistiken visar att endast tolv procent av papporna tar
ut sin föräldraledighet. Detta, och det faktum att många män gärna skulle
vilja vara hemma med barnen om familjen hade råd, visar hur angeläget det
är att inte urholka ersättningen i föräldraförsäkringen. För oss i Folkpartiet
liberalerna är det mycket viktigt att fler män i politik, näringsliv och i
samhället i stort uppmuntras till att vara ledande i kampen för att förena
karriär med ansvaret som fäder. Därmed faller också ett opinionsansvar -
inte minst på statsmakten - att stimulera fler män att ta ut sin pappamånad.

2.6 Förbättra möjligheterna att driva diskrimineringsmål i
enskilda fall

Det finns flera tillvägagångssätt för att komma runt problematiken med
orättvisa lönestrukturer. Den juridiska vägen är en möjlig väg.
Diskriminering i arbetslivet är ett brott och i ett rättssamhälle måste brott
kunna beivras. Folkpartiet liberalerna ställer sig positivt till att
Jämställdhetsombudsmannen tillsammans med en rad olika fackförbund
fortsätter att driva lönediskrimineringsfrågor. Viktigt att påpeka är dock
att ett utslag i domstol aldrig kan räcka för att bli av med
lönediskrimineringen.

Det har emellertid visat sig att de som tagit upp mål under åberopande av
förbudet mot lönediskriminering i ett antal fall har misslyckats. Det proble-
matiska är att bevissituationen ofta är mycket komplicerad. Den arbets-
värdering som krävs tar betydande resurser i anspråk. JämO spelar en mycket
betydelsefull roll i detta sammanhang. Självfallet är det också viktigt att
fackförbunden är drivande.

3 Hemställan

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffandet av de facto-monopolen inom den
offentliga sektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att höja löneläget för kvinnodominera-
de yrkesgrupper.

Stockholm den 29 juni 2000

Elver Jonsson (fp)

Runar Patriksson (fp)

Ana Maria Narti (fp)

Helena Bargholtz (fp)