med anledning av prop. 1999/2000:73 Jaktens villkor

Motion 1999/2000:MJ32 av Olle Lindström och Per-Richard Molén (m)

Regeringens förslag i propositionen Jaktens villkor går generellt i rätt
riktning men har i en del avseenden betydande brister. Villkoren för
bildande av viltvårdsområden skärps något, men fortfarande finns inslag
av tvångsanslutning. Vidare ges viltvårdsområdesföreningarna alltför
stora beslutsbefogenheter som innebär inskränkningar i den enskilda
äganderätten. Administrationen och viltvården bör ej överlåtas på ett
särintresse - Svenska Jägareförbundet.

En artrik och livskraftig fauna är en omistlig tillgång för hela svenska
folket. Regeringens motiv för att ändra benämningen jaktvård till viltvård har
därmed stark förankring hos den breda allmänheten. Förhållandet att
viltvården är ett viktigt allmänt intresse, som inte enbart berör vissa
jägargrupper, gör det angeläget att alla som arbetar med viltvårdsfrågor kan
verka på likartade villkor. Av jaktlagens 4 § framgår, att det är de enskilda
markägarna och jakträttshavarna som har det direkta ansvaret för viltvården:

4.3 Villkor för bildande

Enligt vår mening står tvångsanslutningen i direkt strid med äganderätts-
skyddet i 2 kap. regeringsformen och den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den
markägare som inte vill ansluta sin mark till ett viltvårdsområde skall inte
kunna tvingas därtill.

4.5 Viltvårdsområdesföreningens beslutsbefogenheter

Vi delar Svea Hovrätts, Uppsala universitets och Lagrådets uppfattning om
att en viltvårdsområdesförenings rätt att besluta i jaktfrågor får anses vara en
otillåten delegering av normgivningsmakt till ett enskilt rättssubjekt. Det
strider mot 8 kap. regeringsformen och är dessutom en ytterligare inskränk-
ning i äganderätten. Med hänvisning till jaktlagens 4 §, där ansvaret för
viltvården regleras, bör förslaget i propositionen avvisas.

7 Administration av jakten och viltvården

Utredningen som föregått propositionen föreslog att Svenska Jägareförbun-
det inte skulle ha statsmakternas uppdrag att ensamt ansvara för ledningen av
den praktiska viltvården och jakten. Det bör istället vara en gemensam
uppgift för berörda myndigheter, markägare, jägare och andra intressenter att
i sin verksamhet verka för att målen för jakten och viltvården uppnås. Vi
delar utredningens förslag i denna del. Det kan inte anses tillfredsställande
att en intresseorganisation prioriteras. Förslaget i propositionen bör därför
avvisas.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om ändring i lagförslaget i enlighet med
vad i motionen anförts om tvångsanslutningen till viltvårdsområden,

2. att riksdagen avvisar förslaget om viltvårdsområdesföreningens
beslutsbefogenheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avvisa förslaget om administration och
viltvård.

Stockholm den 6 april 2000

Olle Lindström (m)

Per-Richard Molén (m)