med anledning av prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Motion 1999/2000:So27 av Maud Björnemalm m.fl. (s)

Centrum för handikappvetenskap i Örebro och
Linköping

Propositionen understryker vikten av handikappforskning. Om
regeringen väljer att prioritera handikappforskningen har Sverige
möjlighet att ligga i den absoluta forskningsfronten inom ett område, som
väcker allt större internationellt intresse.

Örebro län har under en följd av år utvecklats till ett centrum för stöd och
utvecklingsarbete inom handikappsektorn. Det gäller inte minst kommunika-
tionshandikapp, där bl.a. riksgymnasierna för döva och hörselskadade,
Ekeskolan, Birgittaskolan, läromedelsproduktion med flera strategiska
resurser spelar en viktig roll för svensk handikappolitik.

Ett exempel på framgångsrika forskningsinsatser är Ahlséns forsknings-
institut, som byggts upp i samverkan mellan Örebro universitet och Örebro
läns landsting. Ahlséns forskningsinstitut bedriver tvärvetenskaplig spets-
forskning inom döv- och hörselområdet.

Det har därför varit naturligt för Örebro universitet att ligga i fronten när
det gäller den handikappvetenskapliga forskningen. Vi har därför med
förvåning noterat att propositionen inte ens nämner de insatser inom
handikappforskningen, som görs vid Örebro universitet och inte uppmärk-
sammat den potential, som finns i samarbetet mellan Örebro och Linköping.

I motionen vill vi uppmärksamma riksdagen på de unika förutsättningarna
att utveckla Centrum för handikappvetenskap i Linköping och Örebro till en
ledande internationell resurs inom handikappforskningen.

Under året har Örebro och Linköpings universitet fattat principbeslut om
en gemensam centrumbildning inom handikappforskningen, "Centrum för
handikappvetenskap i Linköping och Örebro". I den ingår bl.a. Ahlséns
forskningsinstitut. De båda universiteten kommer liksom FOA, VTI, flera
kommuner och respektive landsting att satsa resurser för att säkra bildandet
av centrumbildningen, men behovet av resurser är stort om centret skall
kunna spela den viktiga roll det har alla möjligheter att göra.

Avsikten är bland annat att genom att ytterligare utveckla den forskar-
utbildning som redan existerar i handikappvetenskap tillgodose det behov av
forskarutbildade som nämns i propositionen. Professorsprogrammet syftar
till att möta krav på att utveckla såväl avancerad grundforskning som
tillämpad forskning inom programområdena.

Centrum för handikappvetenskap, som leds av en för de båda lärosätena
gemensam styrelse ledd av förre statsrådet Bengt Westerberg, har lagt fast
sex programområden, där man ser goda möjligheter att arbeta inom den
internationella forskningen.

1. Kommunikationshandikapp. Här vill man bygga vidare på ett
redan framgångsrikt samarbete mellan Örebro universitet och
Linköping. Programmet omfattar alltifrån ett biologiskt till ett
sociokulturellt perspektiv och är kliniskt förankrat på de båda
univerisitetsorterna.

2. Informationsteknologi och handikapp. Här planeras bland annat
ett större forskningsprojekt, som skall involvera alla fakulteter i
projekt som rör utveckling av specifika applikationer såsom digitala
hörapparater, kommunikationsverktyg och kommunikationsnätverk
och virtuella relationer mellan funktionshindrade.

3. Mätmetodik. I detta ingår bl.a. "smarta" lösningar i hemmet, på
arbetsplatsen eller i telemedicinska sammanhang samt studier av
livskvalitet.

4. Interventionsforskning. Här är utvärderingsmetodik vad gäller
habilitering och rehabilitering en av flera viktiga uppgifter.

5. Vardagslivet. I detta ingår frågor om brukarperspektiv på hjälp-
medelsanvändning. Där finns en naturlig koppling till bl.a. äldres IT-
användning.

6. Hälsa och handikapp. Forskning inom området har under flera år
bedrivits på lärosätena och förutsättningarna att ytterligare utveckla
tvärvetenskaplig medicinskt, historiskt och kulturellt orienterad
forskning är goda.

I Örebro-Linköping bedrivs och planeras sålunda handikappforskning,
som är genuint tvärvetenskaplig med både det naturvetenskapliga,
tekniska, medicinska och kulturvetenskapliga perspektivet. Forskning
sker såväl utifrån ett individ- som ett samhällsperspektiv. Detta leder till
att de områden som utforskas inom Centrum för handikappvetenskap inte
enbart berör SFR:s ansvarsområde.

Som framgår av propositionen måste insatser inom handikappområdet
baseras på god kunskap. Sverige har alla möjligheter att finnas i den
internationella forskningsfronten och därigenom ge betydelsefulla bidrag till
den forskning som sker i Europa.

Ett första steg mot att återställa resurserna för svensk handikappforskning
till den nivå den befann sig på i början av 90-talet görs genom propositionen.
Det krävs ytterligare resurser om Sverige skall kunna ta till vara det intresse
som finns, inte minst på Centrum för handikappvetenskap i Linköping och
Örebro. Vi menar därför att regeringen inför kommande forsknings-
proposition bör överväga både former för och resursbehov inom handi-
kappforskningen och skapa förutsättningar för utveckling av Centrum för
handikappvetenskap.

Sverige kommer vidare att spela en central roll för EU:s utveckling under
det första halvåret 2001. Det gäller inte minst de gemensamma forsk-
ningsinsatserna. Det är angeläget att den svenska regeringen bidrar till att
handikappforskningen i Europa stärks och att Sverige och Centrum för
handikappvetenskap ges en central roll i detta arbete.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Centrum för handikappvetenskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i samband med det svenska ord-
förandeskapet 2001 bör medverka till att den europeiska handikapp-
forskningen stärks.

Stockholm den 30 mars 2000

Maud Björnemalm (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Helena Frisk (s)