med anledning av prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Motion 1999/2000:So29 av Lars U Granberg (s)

Regeringens nya förordning om statsbidrag till
handikapporganisationerna är säkert något som välkomnas hos de större
handikappförbunden. Men rädslan är däremot stor i de mindre förbunden.
Risken är att de små förbundens verksamhet kommer att drabbas negativt
av det nu presenterade förslaget till fördelning av statsbidrag. En
uppskattning är att en del av de små förbunden kommer att förlora upp
till 75 procent av det statsbidrag man har idag. Många gånger är
verksamheterna i dessa små förbund, som förbundet Blödarsjuka i
Sverige, Demensförbundet och Riksförbundet Cystisk Fibros, svåra att
jämföra med verksamheter i de större förbunden. De mindre för bundens
verksamhet präglas oftast av sociala kontakter, en verksamhet som de
anhöriga och handikappade behöver för att klara den psykiska
påfrestning som en diagnos och ett sjukdomsförlopp är för exempelvis
handikappet Cystisk Fibros. När man lyssnar till hur anhöriga ser på sitt
eller sina barns handikapp när det gäller Cystisk Fibros, så handlar det
inte om att man har problem med något som måste ändras i
statsplaneringen eller att man har svårt att kunna delta i samhället i
övrigt. Här handlar det i stället om att man ser sig själv eller sina barn
ätas upp inifrån då organ slås ut av sjukdomen och medicineringen. Detta
sätter också sin prägel på den verksamhet som bedrivs i de olika
handikapporganisationerna. Men det viktigaste är att den verksamhet
som finns idag även fortsättningsvis får möjlighet att finnas kvar och att
expandera. Det måste gälla alla handikapporganisationer, även de
mindre.

Utredningen som ligger till grund för propositionen ser en fara i eventuella
avknoppningar i fler förbund. Här måste verksamhet, i vilket förbund den än
bedrivs, vara bättre än att statsbidrag betalas ut utan kontroll av att pengarna
verkligen används till att främja verksamhet i förbunden.

Att vara en liten del inom en organisation av olika förbund, har redan varit
en realitet för en del av de mindre organisationerna. Det är ofta svårt att få
gehör för just sina frågor i en konstellation av många olika handikapp-
förbund. Risken är även här att verksamheten blir lidande.

Fördelningen av stödet till handikapporganisationerna ska ligga under
Socialstyrelsen. Där ska ett råd med representanter från handikapprörelsen
vara med och dra upp riktlinjer för hur statsbidragen ska fördelas. Verksam-
hetsutvecklingen i handikapporganisationerna måste vara en fråga för
regeringen att följa väldigt nära, speciellt utvecklingen av verksamheten i de
mindre förbunden. Regeringen bör också vara öppen för att vidta åtgärder
om utvecklingen visar att verksamheten drastiskt förändras negativt i de
mindre handikapporganisationerna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen på nära håll följer utvecklingen
rörande de mindre handikapporganisationernas möjlighet att bedriva
sin verksamhet.

Stockholm den 4 april 2000

Lars U Granberg (s)