med anledning av prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Motion 1999/2000:So44 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

1 Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen prioriterar följande arbetsområden:

- att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer

- att skapa ett tillgängligt samhälle

- att förbättra bemötande
-
Kristdemokraterna bedömer i likhet med regeringen att dessa
prioriteringar är angelägna.
2 Verklighet och vision sammanfaller inte

Kristdemokraternas grundläggande syn är att alla människor har ett lika
och unikt värde. Även om detta verkar självklart, så är detta likväl viktigt
att påpeka i dagens samhälle, där man mäter människovärde i förmåga
och funktion. Myten om den friska, starka och lyckliga människan som
ideal och norm riskerar att bli ett hot mot våra egna liv - och mot våra
demokratiska värden och värderingar. Tränger vi igenom samhällets
fasad och de konventionellt accepterade bilderna, upptäcker vi, att det
som skulle vara en samhällsgemenskap med plats för alla till stora delar
fungerar som en utsorterande kamp för tillvaron. Vi vill medverka till att
bygga ett samhälle som istället för den individuella kampen för tillvaron
betonar ett gemensamt arbete för människovärdet. Kristdemokraterna har
alltid värnat om de i samhället svaga grupperna, vars intressen ofta
åsidosätts. Därför tycker vi, att det är en självklarhet, att
funktionshindrade skall äga samma rätt och skydd som övriga i
samhället. Vår målsättning är att alla skall kunna delta i samhällslivet på
lika villkor. Efter en enträgen kamp från oss kristdemokrater har nu
också regeringen insett, att trots en bred politisk samstämmighet om att
alla människor skall ha samma rättigheter och möjligheter till
delaktighet, så ser inte verkligheten sådan ut. Till exempel har
handikappade barn precis lika stort behov att få komma in i en
leksaksaffär, pizzeria eller biograf som alla andra barn. Vi välkomnar
således förslaget till en nationell handlingsplan för handikappolitiken.

3 Sanktionsmöjligheter

Kristdemokraterna har i upprepade motioner påpekat, att många signaler
från handikapprörelsen har talat ett tydligt språk: alltför ofta råkar man ut
för att fattade beslut om insatser inte verkställs. Vid flera tillfällen har
domstol konstaterat, att en icke verkställd dom är tjänstefel. Om den
dömda instansen ändock inte vidtar åtgärder i syfte att verkställa sitt
beslut om insats, är detta att betrakta som domstolstrots. När det gäller
icke verkställd insats, har det emellertid saknats sanktionsmöjligheter. I
flera utredningar har Socialstyrelsen konstaterat att lagar inte följs av
kommunerna. Regeringen har nu återkommit till riksdagen med förslag
om hur ett sanktionssystem kan utformas. Lagrådet har dock ansett dessa
förslag otillräckligt analyserade och avstyrker därför, att de läggs till
grund för lagstiftning. Regeringen har justerat enligt några av Lagrådets
synpunkter men vill till skillnad från Lagrådet lagreglera länsstyrelsens
roll i förhållande till kommuner och landsting beträffande de i
propositionen föreslagna kompletteringarna av LSS och SoL. "Även om
det inte innebär någon stor förändring mot vad som gäller sedan tidigare"
enligt vad regeringen säger i propositionen. Kristdemokraterna såg gärna,
att domstolstrots beträffande icke verkställd men beslutad insats snarast
kunde regleras i lag, men en dålig lag är inte att föredra. Vi avstyrker
således det befintliga förslaget.

4 Diskrimineringslag

För att diskriminering inte skall förekomma behöver man arbeta på olika
nivåer i samhället. Förskolan och skolan har här en avgörande betydelse
för formandet av attityder, och det är därför viktigt, att man där
diskuterar respekten för människovärdet. Opinionsbildning genom
massmedia och politiken kan också skapa förståelse för
funktionshindrades situation och dagliga liv. Attitydförändringar är
viktiga men tyvärr ett ganska långsiktigt projekt. Det måste även skapas
en rättslig grund för åtgärder, som leder till att funktionshindrade kan
delta i samhällslivet på ett fullvärdigt sätt. Sverige har idag ingen lag,
som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning. I
grundlagen förbjuds diskriminering av människor på grund av till
exempel kön och religion. I allt kärvare tider med risk för att olika
grupper hamnar i ett utsatt läge är det nödvändigt att införa lagar mot
diskriminering av personer med funktionshinder. Lagstiftning är viktig,
eftersom den är ett starkt uttryck för samhällets attityder och därmed
normgivande. Ett framsteg är den lagstiftning, som nu finns mot förbud
av diskriminering i arbetslivet. Även om det naturligtvis är ett steg
framåt, så saknar vi fortfarande helhetsgreppet. Vi upprepar vårt krav på
en generell lagstiftning mot diskriminering.

5 Osynliga handikapp

Det är viktigt, att människor med osynliga handikapp inte diskrimineras
samt får stöd i likhet med andra handikapp. De osynliga handikappen kan
vara medfödda (ex. DAMP, dyslexi) eller förvärvade (ex. traumatiska
eller somatisk betingade hjärnskador, psykisk sjukdom, demens i tidigare
stadium, afasi) precis som de synliga handikappen.

6 Bostäder och byggnader

Den obligatoriska bygglovsprövningen omfattar byggnadens placering
och yttre utförande men fler aspekter kan inkluderas, t.ex. tillgänglighet.
Det finns dock generella byggregler för tillgänglighet. Vid begäran om
bygglov ska det framgå att sådan hänsyn tagits. Yttrande ska inhämtas
från handikapporganisationerna. Kristdemokraterna tillstyrker
regeringens förslag, att Boverket ges i uppdrag att förtydliga kraven i
PBL angående tillgänglighet i samband med byggnation eller ändring av
allmänna byggnader eller platser.

Olika funktionshinder kräver olika lösningar. Brukarmedverkan är därför
viktig.

Kristdemokraterna har vid ett antal tillfällen påtalat, att arkitekter,
byggnadsingenjörer och beslutsfattare måste utbildas i handikappkunskap.
Högskoleverket bör få ett nytt uppdrag att se över innehållet i arkitektut-
bildningen med tanke på handikappkunskap.

Tillgänglighetsfrågorna är väl framlyfta i propositionen, och en rad
åtgärder föreslås. Åtgärderna föreslås föregås av utredningar, varför inga
penningmedel anslås. Utredningar har tidigare tagit fram vad som kan räknas
som enkelt åtgärdade hinder. Inventering av och åtgärdsplan för sådana
hinder borde kunna ske snabbare än 2 år, den tid, som regeringen föreslår.
Regeringen menar, att ansvars- och finansieringsprincipen ska tillämpas.
Kristdemokraterna menar, att statligt stöd bör utgå.

7 Kommunikationer

Första lagen om handikappanpassad kollektivtrafik togs 1979.
Fortfarande är tillgängligheten problematisk. Problemen beskrivs väl i
propositionen. Bussar i kollektivtrafik byts ut efter 4-6 år. Nu sätts målet
till år 2010 för handikappanpassad kollektivtrafik. Handikappanpassade
bussar tar lägre antal passagerare, varför statligt stöd bör utgå initialt
under perioden. Anpassningen bör gälla även fordon i privat ägo.

1997 beslöts, att färdtjänsten nu skulle betraktas som en transportform
istället för en bidragsfråga. Den betalas av kommunen, som fattar beslut om
det. Man kan inte överklaga beslutet någonstans. Kristdemokraterna har
frågat om detta i riksdagen, varvid regeringen hänvisat till den översyn av
färdtjänsten, som Vägverket gör och ska redovisa den 30 september i år.
Färdtjänsten ska alltså betraktas som en transportform och bör således
jämställas med kollektivtrafik beträffande taxa och valfritt resande. Många
anser sig ha drabbats av systemets dåliga flexibilitet och är mycket upprörda.
Trafikbolagen menar å sin sida, att felet ligger på beställarsidan.

Anslagen till bilstöd har hittills varit för små. Regeringen uppger, att
Riksrevisionsverket gör en översyn av stödet, och att regeringen avser att
återkomma i frågan. Kristdemokraterna har tidigare påpekat, att stödet inte
bara har varit för litet utan också dåligt konstruerat. Det kan finnas fler
handikappade i en familj. Bestämmelserna har hittills ej medgett gemensamt
bilstöd och därför ej heller gemensam bilanpassning. Detta bör åtgärdas.

8 LSS och LASS

Kristdemokraterna tillstyrker, att avsikten med lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade förtydligas. Då måste också fastställas, att
samma bedömningsgrund ska gälla barn och vuxna. För närvarande
tolkas lagen så, att högre krav ställs på omvårdnadsbehov hos barn för att
de ska anses vara i behov av personlig assistans för sina grundläggande
behov. Effekten blir, att 12 timmars omvårdnadsbehov per dag krävs för
barn mot 20 timmars behov per vecka för vuxen. Enligt lagens förarbeten
var detta inte avsikten.

Idag hamnar de psykiskt funktionshindrade till stora delar utanför LSS.
Delvis beror detta på brist på kunniga bedömare. Det har också saknats bra
modeller för bedömning. Kristdemokraterna vill därför, att begreppet "hjälp
med aktivering och motivation" införs i 9 a § första stycket LSS, bland
nämnda exempel på grundläggande behov. Det bör också tydliggöras i lagen,
att även svårt funktionshindrade personer ska kunna välja att sköta
egenvårdsuppgifter på eget ansvar (via assistent) på samma sätt, som icke
funktionshindrade personer har rätt att göra.

Tvister har också förekommit, när kommunen har två skilda roller i
förhållande till den enskilde: dels som hjälpmedelsansvarig enligt hälso- och
sjukvårdslagen, dels som hjälpmedelsansvarig enligt LSS. Det har hänt, att
kommunen tolkat det som hjälpmedel för assistentens skull, varvid den
handikappade själv får betala hjälpmedlet eller lämna tillbaka det.

Vidare behövs det högre timbeloppet för assistent vid särskilda skäl, d.v.s.
behov av personlig assistent med särskild kompetens (innebär praktisk och
teoretisk utbildning). Detta möjliggör också assistanskooperativ, som
brukarna själva anser ge den bästa möjliga personliga friheten och bästa
möjligheten till ett självständigt liv.

Regeringens schablonisering av assistansersättningen medför hög
ersättning för vissa grupper, medan svårt funktionshindrade inte längre klarar
att anställa en personlig assistent. Schabloniseringen leder till en fyrkantig
hantering av unika människors behov. Kristdemokraterna anser i likhet med
Intressegruppen för assistansberättigade, att en förenklad återredovisnings-
modell kan användas, där den assistansberättigade redovisar kostnaderna för
sin assistans. I samband med årsredovisning sker återbetalning av eventuellt
överskott. Med en sådan modell tillförsäkras varje assistensberättigad
kostnadstäckning för sin personliga assistans.

9 Hjälpmedel

Många funktionshindrade med andra hjälpmedel än för skola klagar över
att hjälpmedlen är så dyra i deras del av landet. Dessutom tycker man, att
man inte får de hjälpmedel man behöver. Det har tydligen varit svårare
att få hjälpmedel om ett barn både har rörelsehinder och
begåvningshandikapp. Bedömningen skiftar mellan olika kommuner, och
det upplevs som en stor orättvisa. Många utanför den personkrets, som
LSS berör påpekar detta. En utredning bör tillsättas angående bl.a. synen
på hjälpmedel, avgifter för dessa och användningen av dem.

10 Public service

En viktig del i samhällets public service-uppdrag är att öka möjligheten
till delaktighet för människor med funktionsnedsättning. Propositionen
redogör för det och för FN:s "Standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet". I denna
regelsamlling uppmanas staterna att uppmuntra media, speciellt
television, radio och tidningar att göra sina tjänster tillgängliga.

Kulturutredningen föreslog att krav på handikappanpassning skulle gälla
för samtliga marksändande TV-företag. Exempelvis kan synskadade inte läsa
textremsan till utländska TV-program. Sändningen är alltså inte tillgängligför
denna grupp. Tillgängligheten kan nås om textremsan läses upp i en särskild
ljudkanal. Propositionen nämner det exemplet. Införandet av digital-TV ger
nya möjligheter att öka tillgängligheten. Det är viktigt att TV-program
tillgängliga för synskadade kan börja sändas så snart digitala TV-sändningar
kommer igång. Kristdemokraterna har i annat sammanhang kritiserat
regeringen för att detta går för sakta. Tillgängligheten skall kunna öka i
samma takt som den tekniska utvecklingen.

Det är risk att det bara förblir vackra ord om inte medel avsätts för att göra
filmen mer tillgänglig för funktiondshindrade t.ex. genom textning och
syntolkning. Men det gäller att informera allmänheten. Man har ju ingen
nytta av en tillgänglighet, som man inte vet att den finns. I detta arbete har
filmindustrin ett stort ansvar. Men Kristdemokraterna vill framhålla hur
viktigt det är att medel säkras för textning och syntolkning av film.

11 Forskning och utbildning

I propositionen anges, att den socialvetenskapligt inriktade handikapp-
forskningen bör tillföras ytterligare resurser. I samband med detta bör
påpekas att handikappkunskap är av tvärvetenskaplig karaktär. Även
forskning, inriktad på den tekniska-medicinska sidan behöver ytterligare
resurser. Centrum för handikappvetenskap i Linköping och Örebro är ett
tvärvetenskapligt samarbete mellan två universitet, unikt även
internationellt. Detta centrum är under uppbyggnad. Regeringen bör ta
till vara deras erfarenhet och kunskap samt ekonomiskt stödja deras
fortsatta uppbyggnad. Regeringen bör i budgeten 2001 beakta behovet av
särskilda medel för grundfinansiering och uppbyggnad av Centrum för
handikappvetenskap.

Regeringen avskaffar gamla SFR för att inrätta nya SFR, ett förvillande
grepp. Blir det nya bättre än det gamla? Vissa hävdar, att SFR förut inte
lyckats samordna handikappforskningen.

I propositionen uppmärksammas, att handikappade i mindre utsträckning
studerar på universitet/högskola. Tillgängligheten är bitvis ett problem, som
bör åtgärdas.

Möjlighet till vuxenutbildning ska gälla alla, vanliga vuxna med eller utan
funktionshinder, även begåvningshandikappade.

12 Arbetsmarknad

Kristdemokraterna tycker det är bra att regeringen uttalar vikten av att
personer med funktionshinder får ett kraftfullt stöd för att komma in på
arbetsmarknaden.

Personer med funktionshinder har generellt lägre utbildningsnivå än
befolkningen i övrigt. Vi anser att människor med funktionshinder ska ha
lika möjligheter och samma rätt till högkvalitativ utbildning som övriga
medborgare. Det är den studerandes intresse och inte utbildningsform eller
tillgång till särskilt stöd som ska styra den studerandes val. Det är bra att
samarbete finns med arbetsförmedling och skola. Studiefinansierings-
möjligheterna bör dock vara lika för alla oavsett om man har handikapp eller
ej.

Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om att alla människor ska ges
lika möjligheter till utbildning så att även utsatta grupper erbjuds förut-
sättningar för en personlig utveckling.

Det är nödvändigt att tillförsäkra de arbetshandikappade möjligheten till
fortsatt aktivt arbetsliv. Inte minst nu när arbetsmarknaden har vänt uppåt
gäller det att skapa möjligheter för de arbetshandikappade på den ordinarie
arbetsmarknaden. Lönebidrag kan då vara ett effektivt instrument.
Regeringen gjorde under 1999 en indragning på 200 miljoner kronor på det
anslaget. Denna besparing försöker man återigen skyla över genom att på ett
fräckt sätt hävda att nettoeffekten skulle innebära en satsning på ytterligare
90 miljoner kronor. Men plus 90 miljoner kronor var i själva verket minus
200 miljoner kronor netto. Orsaken var bland annat att anslag dragits över
tidigare och anslagssparande på grund av utgiftstaken. Regeringen hade helt
enkelt inte kontroll över sina utgifter och tvingades därför vidta en drastisk
åtgärd. Men inget av detta framgår i texten.

Att regeringen "satsat" 30 miljoner 2000 är alltså i perspektivet av vad
som hänt under 1999 alldeles för lite. Vi kristdemokrater yrkade i budgeten
för år 2000 att åtminstone ytterligare 30 miljoner kronor borde ha avsatts för
detta ändamål. Då skulle fler arbetshandikappade kunnat få arbete på den
reguljära arbetsmarknaden.

13 Rehabilitering/habilitering

Tidigt insatt habilitering/rehabilitering ska gälla oavsett ålder. Tidig
insättning av sådana åtgärder förutsätter, att köerna inom sjukvården
kraftigt minskas.

Direktiven till Rehabiliteringsutredningen (med Gerhard Larsson) är
tydligt inriktade på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Men rehabili-
tering kan innebära, att man mår bättre dock utan att bli arbetsför.
Livskvalitetsaspekten bör också väga tungt.

14 Ekonomisk situation

Funktionshindrades ekonomiska situation har försämrats avsevärt de
senaste åren. Förändringar i högkostnadsskydd för läkemedel, läkarbesök
och på en del ställen höga avgifter för hjälpmedel har medfört
försämringar. De tycker också, att handikappersättning allt mer sällan
beviljas för merkostnader. Att klara det dagliga uppehället och kunna
leva med en dräglig levnadsstandard är av stor betydelse för livskvalitet
och hälsa. En utredning bör tillsättas för att utreda de funktionshindrades
ekonomiska situation.

15 Bidrag och handikapporganisationer

Kristdemokraterna hade bibringats uppfattningen, att regeringen skulle
låta riksdagen besluta om principen för fördelning av bidragen till
handikapporganisationerna. Fler än vi hade fått den uppfattningen. Vi
förutsätter, att denna fördelning sker rättvist mellan organisationerna.
Tidigare har det inträffat att någon organisation, bl.a. Demensförbundet,
fått markant mindre.

16 Hemställan

16 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår propositionens förslag om sanktioner vid
domstolstrots,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en generell lagstiftning mot diskriminering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att se över
arkitektutbildningen med tanke på handikappkunskap,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statligt stöd under initialperioden bör utgå vid
tillgänglighetsanpassning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillgänglighetsanpassning även av privata fordon
i kollektivtrafik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översynen av lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om hjälpmedel,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav som kan ställas på public service-företagen
avseende funktionshindrades möjligheter till delaktighet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för finansiering och uppbyggnad av
Centrum för handikappvetenskap,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda insatser för de arbetshandikappade vid
behov,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lika studiefinansieringsmöjligheter oavsett om
man har handikapp eller ej,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge ytterligare anslag till lönebidragen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av de funktionshindrades ekonomiska
situation,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bidragen till handikapporganisationer skall
vara rättvist fördelade.

Stockholm den 5 april 2000

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Inger Davidson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Magda Ayoub (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Fanny Rizell (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Erling Wälivaara (kd)