med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.

Motion 2000/01:Sk33 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår proposition2000/01:121.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fastighetsskatten och fastighetstaxeringen.

2 Inledning

Regeringen föreslår i propositionen vissa förändringar i bestämmelserna
om fastighetstaxering. Förändringar av dagens regler för
fastighetstaxering är behövliga eftersom konsekvenserna i många fall blir
orimliga om de skulle gälla vid en ny taxering.

Regeringens förslag räcker dock inte till för att förbättra situationen
nämnvärt för landets alla fastighetsägare. Att systemet medför orättvisor
påpekade RSV självt så sent som i höstas. Orättvisorna är av så allvarlig art
att verket kände sig tvunget att påkalla regeringens uppmärksamhet. Hela sy-
stemet med fastighetstaxering är tungrott, komplicerat och svåröverskådligt
och leder till orättvisa för många boende runt om i landet.

3 Fastighetstaxering

Fastighetstaxeringen genomförs för att få ett så korrekt värde på varje
fastighet som möjligt. Fastighetstaxeringen innefattar ett flertal faktorer
som skall tas hänsyn till. Det innebär bl.a. att fastighetens belägenhet,
ålder och standard skall påverka värdet som ligger till grund för taxering.

De olika indelningarna har blivit kritiserade i den allmänna debatten.
Särskilt belägenhetsfaktorn har varit föremål för kritik. Kritiken har främst
tagit sikte på att två närliggande, i övrigt likvärdiga, fastigheter får olika
taxeringsvärden på grund av att den ena fastigheten t.ex. ligger ett par meter
närmare en strand än den andra.

Kritikerna har även påpekat att prisnivån på sålda hus inom ett
värdeområde påverkar taxeringsvärdena för alla hus inom värdeområdet.
Ungefär fyra procent av landets hus säljs under ett år. Dessa försäljningar
skall ligga till grund för taxeringsvärdena för resterande 96 procent av husen,
vilket ger orimliga skattekonsekvenser för alla som bor kvar.

Regeringens förslag är att utöka och detaljreglera
fastighetstaxeringsprocessen ytterligare. Om det inom ett värdeområde har
sålts för få fastigheter innebär förslaget att man skall jämföra med
försäljningar på andra jämförbara orter. Standardfaktorn skall innefatta
huvudområdena exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör.
Dessutom föreslås att belägenhetsfaktorn skall innefatta upp till sju klasser.
En klass skall utgöra strand, en eller flera klasser strandnära och en klass
inte
strand eller strandnära.

3.1 Behövs taxeringsvärden?

Fastighetstaxeringen leder fram till att varje fastighet i landet åsätts ett
taxeringsvärde. Taxeringsvärdena används som underlag vid beskattning,
främst som underlag till fastighets- och förmögenhetsbeskattning men
även för arvs- och gåvobeskattning.

Taxeringsvärdenas största användningsområde gäller beskattning av vårt
boende. Uppgifterna från taxeringen kan även användas för andra ändamål
som tomträttsavgäldsberäkning och värdering av fastigheter vid köp och
försäljning.

Vi vill avskaffa fastighetsskatten. Det medför att även
fastighetstaxeringen kan avskaffas. Vi vill också avskaffa
förmögenhetsskatten. Inte heller uttag av denna skatt motiverar då taxering.
Till dess att skatterna är avskaffade baseras beskattningen på 1997 års
taxeringsvärden.

4 Våra förslag

Moderata samlingspartiet anser att ett skattesystem skall uppfylla tre
grundkrav: Det skall vara rättvist, begripligt för den som betalar skatten
och det skall vara stabilt så att inte plötsliga förändringar skakar sönder
den skattskyldiges ekonomi.

4.1 Fastighetsskatten

Taxeringsvärdet har justerats med olika intervall under årens lopp. Ibland
har det skett med femårsintervall. Nu skall det ske varje år. Under de
senaste åren har prisökningarna på småhus i delar av landet varit så höga,
och skatteökningen bedömts bli så stor, att taxeringsvärdena förblivit
frysta ända sedan 1997. Först den 1 januari år 2001 släpptes
taxeringsvärdena fria. Effekten på skatten blir stor eftersom
fastighetspriserna under frysperioden har fortsatt att öka på många orter i
landet.

Eftersom taxeringsvärdena skall justeras årligen kommer fastighetsskatten
att öka på många håll i landet varje år om priserna på småhus fortsätter uppåt.

Vi anser att fastighetsskatten är en orättfärdig skatt. Vår lösning är enkel
och överskådlig. Den ger förutsägbarhet och valfrihet. Fastighetsskatten skall
bort. Vi har i andra sammanhang lagt fram förslag om sänkta boendeskatter.

4.2 Fastighetstaxering

Sänks fastighetsskatten minskar behovet av ett komplicerat
taxeringsförfarande, med ständiga krav på detaljändringar. Med våra
förslag kan fastighets-taxeringen på sikt slopas.

4.3 Lagrådets kritik

Lagrådet har i sitt yttrande bl.a. kommenterat gränsdragningen vad gäller
möjligheten att enligt regeringsformen komplettera
fastighetstaxeringslagen med verkställighetsföreskrifter. Som lagrådet
anmärkt är det allmänt känt att Riksskatteverket har ansett sig ha stor
frihet att bestämma det materiella innehållet i verkställighetsföreskrifter
till fastighetstaxeringslagen. Fastighetstaxeringen är en sådan
myndighetsuppgift som det är svårt att reglera i detalj. Vår rättsordning
innehåller många frågeställningar som lagstiftaren i förtroende har
överlämnat till beslutande myndigheter och domstolar att avgöra, utifrån
en begränsad rättslig reglering. Eftersom avgörandena i sådana fall oftast
sker genom olika intresseavvägningar eller lämplighetsprövningar, har
den enskilde ändock goda möjligheter att formulera de argument som kan
anses relevanta för bedömningen. Detsamma skulle gälla om
fastighetstaxeringen, vad gäller värderingen, hade överlämnats till de
beslutande instanserna, med det enda rättsliga kravet att värdet skulle
motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Det blir emellertid en helt annan
processordning om värderingen sker utifrån delvärden som beräknas med
hjälp av omfattande statistiska beräkningar och som i sin tur har skett med
automatisk databehandling. För den enskilde ter sig en sådan ordning ofta
som övermäktig och svårförståelig. Om en sådan beräkningsordning styrs
av föreskrifter som inte beslutats av riksdagen, kan det finnas fog för
farhågor att det inte är helt grundlagsenligt. Enligt vår mening finns det
starka skäl som talar för att man nu bör gå igenom de
verkställighetsföreskrifter som styr fastighetstaxeringen för att klargöra
om dessa är grundlagsenliga.

5 Undantag från beskattning för
utbildningstjänster

Regeringen föreslår i en tidigare proposition att de bidrag vid
korttidsstudier som fördelas av Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus), Landsorganisationen i Sverige (LO) eller Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO) inte skall ses som inkomst utan som bidrag.
Dessutom skall LO och TCO få till uppgift att pröva frågor om fördelning
av bidrag till studerande vid korttidsstudier.

Den nya ordningen innebär att två organisationer, LO och TCO, och en
statlig myndighet, Sisus, skall ansvara för fördelningen av bidrag till
studerande vid studier under kortare tid.

Rätten att fördela studiestöd av skattemedel skall inte ges till
fackföreningar, utan är myndighetsutövning som den socialdemokratiska
regeringen inte skall använda för ensidigt gynnande av egna och närstående
organisationer.

Vi anser inte att de föreslagna ändringarna i mervärdesskattelagen skall
genomföras samt hänvisar till vår motion 2000/01:Ub44.

Stockholm den 2 maj 2001

Carl Fredrik Graf (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Catharina Hagen (m)

Carl Bildt (m)

Stefan Hagfeldt (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)