med anledning av prop. 2000/01:126 Behandling av personuppgifter inom kriminalvården

Motion 2000/01:Ju30 av Staffan Werme och Ana Maria Narti (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om ändring av 1 och 5 §§ i lagförslaget i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med nytt lagförslag med
beaktande av de ståndpunkter i övrigt som framförs i motionen.
3.
Sammanfattning av propositionen

1.1 Ny lag om behandling av personuppgifter inom
kriminalvården

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården. Denna lag skall innehålla de
bestämmelser som utöver personuppgiftslagen (1998:204) (PuL) är
nödvändiga för att ersätta de tillstånd från Datainspektionen på vilka
huvuddelen av den nuvarande registreringen vilar.

Om en behandling av personuppgifter för ett visst ändamål påbörjades före
den dag då PuL trädde i kraft gäller, enligt övergångsbestämmelserna till
lagen, fortfarande datalagen fram till och med den 30 september 2001.
Eftersom vi nu närmat oss den tidpunkt då datalagen upphör att gälla har
regeringen gjort bedömningen att det behövs en särskild lagstiftning för att
reglera kriminalvårdens hantering av personuppgifter.

1.2 Tillämpningsområde

Den nya lagen bygger på PuL och innehåller särbestämmelser som enligt
regeringens förslag är nödvändiga för kriminalvården. Lagen skall ange
ramarna för när behandling av personuppgifter är tillåten ur
integritetssynpunkt. Tanken är att den nya lagen skall kompletteras med
mer detaljerade bestämmelser genom författningsbestämmelser på lägre
nivå. Den nya lagens tillämpningsområde sträcker sig över en rad
personkategorier som finns inom kriminalvårdens verksamhet. Förutom
personer som är dömda till straff eller annan påföljd innebär regeringens
lagförslag att andra kategorier som t.ex. personer som är omhändertagna
enligt lagen (1990:52) om vård av unga och lagen (1988:970) om vård av
missbrukare eller som tagits i förvar enligt utlänningslagen (1989:529)
kommer att omfattas av den föreslagna lagen.

1.3 Ändamålet

PuL har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet
kränks genom behandling av personuppgifter. Utgångspunkten för PuL är
att behandlingen av personuppgifter skall ske för ett visst bestämt
ändamål, vilket också är utgångspunkten för lagförslaget. I propositionen
föreslår regeringen att personuppgifter får behandlas för ett antal olika
ändamål. För det första om det behövs för att en myndighet inom
kriminalvården skall kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med vad som
föreskrivs i lag eller förordning. För det andra skall personuppgifter få
behandlas för att underlätta tillgången till sådana uppgifter om
verkställighet av påföljd och häktning som rättsväsendets myndighet
behöver. För det tredje skall behandling av personuppgifter få ske om det
behövs för att upprätthålla säkerheten och förebygga brott.
Personuppgifter som behandlas för något av dessa syften som anges i
lagen skall också få behandlas om det behövs för tillsyn, uppföljning och
kvalitetssäkring.

De personuppgifter som är aktuella enligt propositionen är alla
personuppgifter som är nödvändiga för det ändamål för vilket behandlingen
utförts. Regeringen, eller annan myndighet, skall dock kunna meddela
föreskrifter om att begränsa både ändamålen för vilka behandlingen är tillåten
och de uppgifter som får behandlas för ett visst ändamål.

1.4 Känsliga uppgifter

Lagförslaget öppnar också en möjlighet för kriminalvården att
tillsammans med andra uppgifter få behandla sådana känsliga uppgifter
som avses i 13 § PuL om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med
behandlingen. Uppgifterna rör ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter,
religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening.
Även personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv inkluderas. Sådana
uppgifter skall enligt huvudregeln inte få användas som sökbegrepp.

1.5 Övrigt

Uppgifter som behandlats med stöd av den föreslagna lagstiftningen skall
gallras senast tio år efter det att den senaste registrerade påföljden eller
åtgärden helt har verkställts eller upphört. Lagen anvisar också vilka
andra myndigheter och personer som skall kunna ta del av uppgifterna.
Lagen föreslås gälla från och med den 1 oktober 2001.

Folkpartiets motivering

Folkpartiet liberalerna anser i likhet med regeringen att det är viktigt att
riksdagen genom lagstiftning reglerar när och på vilket sätt
myndigheterna får hantera personuppgifter, vid sidan av PuL. Detta gäller
särskilt kriminalvården där många uppgifter är av mycket känslig karaktär
och berör personliga förhållanden och individens privatliv.
Utgångspunkten för all sådan lagstiftning måste vara att den personliga
integriteten respekteras så långt det är möjligt och att all registrering av
känsliga personuppgifter enligt definitionen i 13 § PuL (vilka enligt
huvudregeln är förbjudna) måste minimeras. Genom att tillåta registrering
av känsliga uppgifter finns en fara att andra myndigheter kräver liknande
möjligheter, och på sikt äventyras respekten för den personliga
integriteten.

Folkpartiet liberalerna ifrågasätter dock detta lagförslags utformning,
eftersom den ramlag som regeringen föreslår ger ytterst begränsad vägledning
till de myndigheter och tjänstemän som skall tillämpa lagstiftningen.
Visserligen avser regeringen att senare komplettera lagen med bestämmelser i
form av förordningar om hur lagen skall tillämpas. Men Folkpartiet hade ändå
föredragit en lag som i högre grad preciserat när behandlingen av
personuppgifter skall vara tillåten för att respekten och rättssäkerheten för
den
enskilde individen skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande och
tydligt sätt.

När det gäller de ändamål med behandlingen av personuppgifter som
regeringen föreslagit anser Folkpartiet att det finns all anledning att
ifrågasätta varför personer som av andra skäl än att de är kriminella hanteras
av kriminalvården skall omfattas av lagen i sin helhet. Det gäller alltså bl.a.
personer som är omhändertagna enligt lagen (1990:52) om vård av unga och
lagen (1988:970) om vård av missbrukare eller personer som tagits i förvar
enligt utlänningslagen (1989:529). Folkpartiet föreslår att 1 § punkt 8 i
lagförslaget utgår.

Regeringen anser att personer som dömts till straff och andra påföljder får
"tåla" mer än andra, men avstår att redovisa motiven till varför andra grupper
skall omfattas av lagens alla delar, särskilt hanteringen av känsliga
personuppgifter. När det gäller behandlingen av känsliga personuppgifter
anser Folkpartiet liberalerna, i likhet med flera remissinstanser, att en
avgränsning måste göras. Enligt regeringsformen får ej anteckning om
medborgare i allmänt register ske utan hans eller hennes samtycke och inte
heller grundas enbart på hans eller hennes politiska åskådning. Även om
grundlagens skydd mot åsiktsregistrering inte hindrar att en persons politiska
uppfattning registreras om denna har samband med någon annan
omständighet som föranlett registreringen, t.ex. att någon misstänks för
brottsliga handlingar, får detta givetvis inte ske annat än i absolut nödvändiga
fall. Saknas ett sådant samband, är åsiktsregistrering otillåten även
beträffande redan registrerade personer. Skyddet är absolut. Så som det
aktuella lagförslaget är utformat görs ingen åtskillnad mellan den som är
dömd och är intagen på anstalt och den som av annat skäl finns inom
kriminalvården. Regeringens syfte med denna bestämmelse är bl.a. att trygga
säkerheten inom kriminalvården samt att motverka allvarlig kriminalitet
genom att kunna kartlägga extremistgrupper och därmed förhindra att
våldsbenägna personer, exempelvis nynazister, skapar kontakter och nätverk
inom landets anstalter. Tyvärr har det visat sig att ett fåtal personer med
hemvist i bl.a. högerextremistiska rörelser är beredda att begå sådana
gärningar som inte bara riktar sig mot enskilda människor utan även mot det
demokratiska statsskicket. Detta måste motverkas även inom kriminalvården.
Folkpartiet liberalerna är därför av uppfattningen att det i vissa specifika
fall
kan vara viktigt att kriminalvården har möjlighet att kunna hantera känsliga
personuppgifter i syfte att motverka dessa extrema krafter.

Folkpartiet kan dock inte acceptera att alla grupper, även icke-kriminella,
omfattas av bestämmelsen. Av lagen borde det därför tydligt framgå att
bestämmelsen endast gäller för personer som har dömts till fängelse eller
annan påföljd. Folkpartiet föreslår därför att 5 § i lagförslaget kompletteras
med följande mening: Behandling av känsliga personuppgifter får endast ske i
fråga om person som är dömd till fängelse eller annan påföljd.

Folkpartiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
omarbetat förslag som preciserar när behandlingen av personuppgifter skall
vara tillåten för att respekten och rättssäkerheten för den enskilde individen
skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande och tydligt sätt.

Stockholm den 11 maj 2001

Staffan Werme (fp)

Ana Maria Narti (fp)