med anledning av prop. 2000/01:147 Offentliganställdas bisysslor

Motion 2001/02:A2 av Kia Andreasson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om ändring av regleringen av vilka bisysslor domare får ha genom att införa förbud för domare att åta sig styrelseuppdrag och skiljemannauppdrag.

Inledning

Regeringen föreslår inte några ändringar i sak i regleringen av vilka bisysslor som är otillåtna för offentliganställda. Regeringen föreslår dock att förbudet för arbetstagare hos kommuner och landsting att ha förtroendeskadliga bisysslor skall lagfästas och ha samma innehåll som för statligt anställda. Frågor om arbetshindrande bisysslor och konkurrensbisysslor ska inte författningsregleras utan liksom hittills överlämnas till reglering i kollektivavtal. Kontrollsystemet för förtroendeskadliga bisysslor skärp, förtydligas och görs mera öppet.

Ovan nämnda förslag har vi inget att erinra emot.

Regeringen anser emellertid att det inte heller behövs någon ändrad reglering av vilka bisysslor domare får ha. Det innebär bl.a. att det inte införs något förbud för domare att åta sig att vara ordförande i skiljenämnd eller ensam skiljeman. Regeringen föreslår endast att ordinarie domare och vissa myndighetschefer ska åläggas en skyldighet att självmant till arbetsgivaren anmäla sina bisysslor.

I denna del har Miljöpartiet en avvikande mening.

Regelsystemet

I dag gäller inte några särskilda författningsbestämmelser för domares bisysslor. Domare omfattas således av bestämmelsen om närings- och yrkesfrihet i regeringsformen och den begränsning i denna frihet som följer av bestämmelsen om förbud mot förtroendeskadliga bisysslor i 7 § lagen om offentlig anställning. Därutöver finns det i annan lagstiftning särskilda bestämmelser som innebär att domare inte får ha vissa uppdrag, t.ex. vara förvaltare, rådgivare eller förlikningsman i konkurs. Beträffande justitieråd uttalas i rättegångsbalken att de inte får inneha eller utöva något annat ämbete. Motsvarande gäller för regeringsråden enligt en bestämmelse i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Härutöver finns det verksamheter av olika slag som en domare kan ägna sig åt vid sidan av tjänsten utan att det för den skull blir fråga om en otillåten bisyssla. Var gränsen skall gå mellan otillåtna bisysslor är i första hand en fråga för den enskilde domaren. Denne har i dag möjlighet att vända sig till Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet för vägledande besked. Det finns ingen generell praxis utan det är omständigheterna i det enskilda fallet som varit avgörande.

Under åren 1926–1970 gällde uttryckligen förbud för de allra högsta domarna i Högsta domstolen respektive Regeringsrätten att ha uppdrag som skiljeman. I flera länder råder förbud för domare att åta sig juridiska uppdrag eller krävs tillstånd eller finns anmälningsskyldighet innan domaren påbörjar utövandet av bisysslan. I Sverige är det en fråga för den enskilde domaren att själv sätta gränsen för otillåtna och tillåtna bisysslor.

Miljöpartiets förslag

I Bisyssleutredningens betänkande (SOU 2000:80), uttalas att skiljemannauppdrag och styrelseuppdrag i vinstdrivande bolag, med få undantag, inte kan anses förenliga med 7 § lagen om offentlig anställning. Remissinstanserna JO och JK delar utredningens bedömning i sak att domare inte bör få åta sig skiljemannauppdrag.

Den tolkning som utredningen gjort av lagen är tydligen inte en generell tolkning eftersom det förekommer att domare ändå åtar sig sådana uppdrag.

Miljöpartiet anser att det måste ställas höga krav på saklighet och opartiskhet på domstolarna i en rättsstat. Detta krav är överordnat eventuella fördelar med nuvarande system. Det får inte finnas misstanke om partiskhet utan förtroendet för domstolarna måste vara orubbat och motsvara högt ställda krav på oberoende, obundenhet och självständighet. Det höga arvodet för skiljemannauppdrag kan leda till misstankar om att domaren inte lägger ned tillräcklig tid i domstolen. Arvodena betalas av parterna vilket kan skapa ett beroendeförhållande till den eller de parter som betalar ersättningen eller mera allmänt till näringslivet vars tvistelösning domaren arbetar med. Sekretessförfarandet vid skiljedomsprocessen ger dessutom ingen insyn.

Styrelseuppdrag och skiljemannauppdrag är områden där risken för förtroendeskada är särskilt stor. Det är vår uppfattning att dessa uppdrag ska regleras särskilt tydligt i lag som förbjuder domare att åta sig skiljemannauppdrag och styrelseuppdrag.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 3 oktober 2001
Kia Andreasson (mp)
Barbro Feltzing (mp)	Birger Schlaug (mp)
Per Lager (mp)	Marianne Samuelsson (mp)
Lars Ångström (mp)