med anledning av prop. 2000/01:50 Kreditupplysningslagen och dataskyddsdirektivet

Motion 2000/01:Fi11 av Per Landgren m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i
kreditupplysningslagstiftningen för fysiska och juridiska personer i
enlighet med vad som anförs i motionen.
Propositionen

Kreditupplysningsverksamhet innebär att företag lämnar ut
kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet.
Denna verksamhet regleras genom kreditupplysningslagen (1973:1173).
Med proposition 2000/01:50 Kreditupplysningslagen och
dataskyddsdirektivet föreslår regeringen ändringar och anpassar
kreditupplysningslagen till EG:s dataskyddsdirektiv och
personuppgiftslagen (1998:204). Förslagen handlar i huvudsak om
förstärkningar av den enskildes integritetsskydd. Uppgifter om fysiska
personer föreslås t ex enbart få samlas in för kreditupplysningsändamål.

Bakgrund

I Sverige finns ca 40 företag som har erhållit Datainspektionens tillstånd
att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Det är också Datainspektionens
uppgift att se till att verksamheten sköts på ett korrekt sätt. Med
kreditupplysningar avses i kreditupplysningslagen omdömen eller råd
som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet
eller vederhäftighet i övrigt vad gäller ekonomi.

Den helt dominerande aktören är Upplysningscentralen (UC) som
kontrollerar mellan 80 och 90 procent av marknaden för kreditupplysningar
avseende fysiska personer. UC ägs av ett antal av Sveriges största banker, SE-
Banken, Handelsbanken, FöreningsSparbanken, Nordbanken och Östgöta
Enskilda Bank. Företaget uppger att de har över sju miljoner
betalningsanmärkningar i sina register. Deras marknadsandel beträffande
kreditupplysningar av företag uppgår till ca 50 procent.

Riksskatteverket är registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret.
Kronofogdemyndigheten är registeransvarig för registret när det gäller
uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten och uppgifter
som annars har förts i registret av myndigheten. Kronofogdemyndigheten är
registeransvarig för det regionala utsökningsregistret för regionen.

Verksamhetens utveckling

Fram till 1998 tillämpade kreditupplysningföretagen skiftande nedre
gränser för vilka skuldbelopp som skulle synas då en kund köpte
information om kreditvärdigheten beträffande en fysisk eller juridisk
person. Dessa gränser var fastställda till 500 kr, 2 000 kr och 2 500 kr,
beroende på vilka slag av skulder det rörde sig om; exempelvis gällde
gränsen 2 000 kr för parkeringsböter som förfallit till betalning. Sedan
början av 1998 tar dock kreditupplysningsföretagen hänsyn till i princip
alla belopp över 100 kr.

Denna ändrade praxis hos kreditupplysningsföretagen är sannolikt den
avgörande anledningen till att fler människor har fått s k
betalningsanmärkningar. Därmed vill också fler rätta, ändra eller utesluta
uppgifter om betalningsförsummelser i utsökningsregistret, eftersom en
betalningsanmärkning som bekant kan leda till svårigheter att handla på kredit
eller att få banklån.

Vanliga skulder som återfinns i utsökningsregistret är sådana som härrör
från parkerings- och skatteärenden. Det är från utsökningsregistret som
kreditupplysningsföretagen hämtar sina uppgifter om
betalningsförsummelser. Från att tidigare endast ha tagit emot ett hundratal
ansökningar per år, med begäran om att få uppgifter i utsökningsregistret
rättade, ändrade eller uteslutna, beräknade Riksskatteverket att motsvarande
siffra för år 2000 skulle ligga på omkring 5 000. En sammanställning från
fjolårets första månader visade att ca 25 procent av klagomålen ledde till att
kronofogdemyndigheten beslutade att ändra uppgifter.
Kreditupplysningsföretagen tar emellertid inte alltid bort uppgifter efter
myndighetens beslut.

Rättelse

Fysisk eller juridisk person som anser sig ha en rimlig förklaring till att
han inte har betalat en skuld i tid kan begära rättelse, ändring eller
uteslutning av uppgift hos kronofogdemyndighet. I de fall som
kronofogdemyndighetens beslut går emot den som begär rättelse kan
beslutet överklagas till länsrätt som första instans.

Enligt 8 § datalagen skall en registeransvarig (i detta fall
kronofogdemyndigheten) utan dröjsmål företa skälig utredning om det
förekommer anledning till misstanke att en personuppgift som ingår i ett
personregister är oriktig eller missvisande. En oriktig eller missvisande
uppgift skall rättas, ändras eller uteslutas. Vidare gäller att om en uppgift
som
har rättats, ändrats eller uteslutits har lämnats ut till någon annan än den
registrerade, skall den registeransvarige underrätta mottagaren om rättelsen,
ändringen eller uteslutningen, om den registrerade begär det eller om det
föreligger risk för otillbörligt intrång i personlig integritet. Det ovanstående
innebär att kronofogemyndigheten som huvudregel skall underrätta
kreditupplysningsföretagen om att en uppgift i utsökningsregistret ändrats.

Regeringen föreslår nu att bestämmelserna om rättelse inte skall omfatta
enbart felaktiga och missvisande uppgifter utan även uppgifter som har
behandlats i strid med lagen. Vi anser dock att detta förslag är otillräckligt.

Vårt förslag

Det är av mycket stor vikt för såväl enskilda fysiska personer som för
juridiska personer (företag) att uppgifterna i kreditupplysningföretagens
register är riktiga och ej missvisande. Men det är av lika stor vikt att
konsekvenserna står i rimlig proportion till försummelserna. Den sänkta
och schablonartade gränsen för betalningsanmärkningar hos
kreditupplysningsföretagen har lett till en kraftig ökning av ansökningar
om rättelse. För närvarande leder nämligen enstaka och/eller mindre
försummelser med rimliga förklaringar och förmildrande omständigheter
till orimligt hårda följder för den enskilde och därmed förfelar
lagstiftningen sitt verkliga ändamål. Regeringens förslag i propositionen
ändrar inte på detta. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag om hur kreditupplysningslagstiftningen kan ändras för såväl
fysiska som juridiska personer så att konsekvenserna av enstaka eller
mindre betalningsanmärkningar står i rimlig proportion till
försummelserna.

Stockholm den 18 januari 2001

Per Landgren (kd)

Sven Brus (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Helena Höij (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Inger Strömbom (kd)

Harald Bergström (kd)