med anledning av prop. 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m.

Motion 2000/01:Fö12 av Henrik Landerholm m.fl. (m)

Sammanfattning

Moderata Samlingspartiet anser att en allvarlig suboptimering har skett av
de resurser som avdelas för försvarsansträngningarna. Detta gäller bl.a.
uppsättandet av s.k. civila beredskapsstyrkor. Förslaget var också illa
underbyggt när det först presenterades. Förslaget kritiserades hårt av
riksdagen. Denna kritik kvarstår med oförminskad kraft.
Plikttjänstgöringen skall inte vara en allmän arbetskraftsförstärkning.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att grundutbildning av totalförsvarspliktiga till civila
beredskapsstyrkor skall upphöra.

Motivering

I propositionen bedömer regeringen att utbildningen av
totalförsvarspliktiga beredskapsmän för det kommunala behovet kan
upphöra från och med 2002. Samtidigt anges ett kommunalt behov i
planeringen vara 700 och statligt behov av 520 utbildade samt att det bör
göras en översyn av behovet av totalförsvarspliktiga inom
utbildningskategorierna övriga totalförsvarspliktiga med längre
grundutbildning än 60 dagar. Regeringen avser därför återkomma till
riksdagen under 2001 i fråga om utbildningsvolymer för det civila
försvarets behov för tiden efter 2002.

Riksdagen ifrågasatte i beslut 1995 den inriktning som regeringen redan då
fastnat för. Avseende detta såväl som andra av regeringen anmälda
personalbehov menade Försvarsutskottet bl.a. att det "allvarligt (bör) prövas
vilka uttalade personalbehov som kan tillgodoses genom de frivilliga
försvarsorganisationernas medverkan eller på annat sätt än genom
grundutbildning".

Utskottet valde att "poängtera nödvändigheten av en helhetssyn på
ianspråktagandet av de totalförsvarspliktiga, på de volymmässiga behoven
och på vilken utbildning som krävs för uppgifterna. Det finns olika sätt att
tillgodose behoven - uttagning genom plikt och grundutbildning, uttagning
med tjänsteplikt utan behov av grundutbildning samt frivillighet".

I partimotionen 1996/97:Fö201 inför 1996 års försvarsbeslut ansåg
Moderata Samlingspartiet att förutom den omotiverade omvälvningen av
Försvarsmaktens övergripande mål så innehåller dessa en del
uppseendeväckande felavvägningar som innebär allvarlig suboptimering av
de resurser som avdelas för försvarsansträngningarna. Detta gällde bl.a.
uppsättandet av s.k. civila beredskapsstyrkor.

Regeringen valde att helt negligera riksdagens beslut 1995 i frågan. Att
10 000 civilpliktiga skulle utbildas var tydligen viktigare för regeringen än
att
följa riksdagens beslut och anvisningar. Förslaget om civila
beredskapsstyrkor var illa underbyggt när det först presenterades och metoden
att försörja det ifrågasatta behovet med pliktpersonal kritiserades hårt av
riksdagen. Denna kritik kvarstår med oförminskad kraft.

De civila beredskapsstyrkorna var fel tänkta redan då de presenterades
första gången. Bedömningen huruvida "den förutsatta breddningen av
totalförsvarsplikten också leder till avsedda positiva effekter" avseende
försvarsviljan (som riksdagen efterlyst) saknas. Plikttjänstgöringen får inte
utvecklas till en allmän arbetskraftsförstärkning i fred eller vid svåra
påfrestningar på samhället.

Regeringens förslag om uppsättande av civila beredskapsstyrkor genom
grundutbildning av totalförsvarspliktiga borde redan inför 1996 års
försvarsbeslut avslagits av riksdagen.

Stockholm den 18 januari 2001

Henrik Landerholm (m)

Olle Lindström (m)

Rolf Gunnarsson (m)

Anna Lilliehöök (m)

Björn Leivik (m)

Lars Lindblad (m)

Gunnar Hökmark (m)

Liselotte Wågö (m)

Anders Björck (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Inga Berggren (m)

Ingvar Eriksson (m)