med anledning av prop. 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m.

Motion 2000/01:Fö14 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att propositionens förslag till inriktning av det framtida
fartygsunderhållet bör ligga till grund för förhandlingar med civil
varvsindustri.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det är av vital betydelse för flottans framtid att det finns
underhållskapacitet både på Muskö och i Karlskrona.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om upphandlingen av det framtida marina fartygsunderhållet.

Bakgrund

Propositionen är i huvudsak en uppföljning av det beslut som riksdagen
fattade våren 2000 i betänkande 1999/2000:FöU2 utifrån proposition
1999/ 2000 Det nya försvaret samt i betänkandena 1999/2000:FöU7
och 1999/
2000:FöU8 utifrån proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska
frågor inom Försvarsmakten m.m.

Beträffande Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll angav regeringen i
propositionen Det nya försvaret (1999/2000:30) bl a följande:

- att den framtida militära organisationen från ungefär år 2004 kommer att
innehålla betydligt färre fartyg än idag

- att idag bedrivs underhåll både vid Muskö örlogsvarv och Kockums AB i
Karlskrona

- att det marina fartygsunderhållet måste koncentreras för att nå en rationell
verksamhet

- att Kockums AB i Karlskrona har kompetens för produktion av nya fartyg
och fartygstyper

- att det är av vikt att produktion och underhåll hålls samman så långt som
möjligt för att på bästa sätt utveckla dessa kompetenser

- att inriktningen bör vara att ansvaret för att genomföra det framtida marina

fartygsunderhållet läggs på civil varvsindustri

Regeringen föreslår i propositionen Försvarsmaktens framtida
fartygsunderhåll m.m. att verksamheten vid Muskö örlogsvarv i första hand
överförs till civil industri och att inriktningen för Försvarsmaktens
upphandling av marint fartygsunderhåll så långt möjligt ska ske på
affärsmässiga grunder.

Kristdemokraterna hade inget att erinra om regeringens intentioner i
propositionen Det nya försvaret och instämmer i regeringens förslag som
innebär att Försvarsmakten och Försvarets materielverk vid upphandling av
fartygsunderhåll ska ta hänsyn till att nyproduktionskompetens hos civil
varvsindustri kan bibehållas och utvecklas, men även att Försvarsmakten skall
kunna genomföra en rationell förbandsproduktion.

Kristdemokraterna anser därför att propositionens förslag till inriktning av
det framtida fartygsunderhållet bör ligga till grund för förhandlingar med civil
industri. I de sammanhangen måste beaktas behovet av underhållskapacitet
direkt knuten till marinbaserna. Muskövarvet måste således bibehållas.

Nuläge

Kristdemokraterna beklagar att regeringen i proposition 1999/2000:30
Det nya försvaret inte lade fram de förslag och tankegångar som nu
framförs i föreliggande proposition om den framtida varvsindustrin. För
att kunna bedöma helheten är det nödvändigt att kunna se
helhetsperspektivet och inte enbart de olika delarna.

Kristdemokraterna kan konstatera att det från år 2004 kommer att finnas
betydligt färre fartyg än idag. I praktiken rör det sig om nästan en halvering
av antalet fartyg. Detta innebär att underhållsbehovet och behovet av
torrsättningsresurser minskar för marinens del. Även om beslutet skulle bli att
varven vid Muskö och vid Kockums AB i Karlskrona skulle drivas var för sig
hade det ändå funnits behov av att dra ner på personalen vid Muskö.

Muskö

Musköanläggningen är belägen söder om Stockholm i anslutning till
marinens viktigaste basområde i Östersjön. Till ytan motsvarar
anläggningen stadsdelen Gamla stan i Stockholm. Inne i
berganläggningen finns tre dockor för större fartyg och ubåtar samt en
slipanläggning för lyft av mindre fartyg upp till 450 ton. Verkstadsdriften,
omfattande underhåll av fartyg och vapen, bedrivs av Muskö örlogsvarv.

Musköanläggningen utnyttjas som ledningsplats för taktisk ledning av
Sveriges marina förband. I fred bedrivs radarövervakning dygnet runt av
svenskt territorialhav och ledningsorganisationen samverkar direkt med
Kustbevakningen, sjöpolisen och Sjöfartsverket.

Vid Musköanläggningen finns varvsverksamhet med underhåll av mycket
kvalificerad, högteknologisk materiel inom en mängd olika tekniska områden,
förrådshållning samt ledningsplats för ledning av större delen av de marina
förbanden. I basområdet finns nära nog allt som de marina förbanden behöver
för att kunna bedriva en effektiv utbildning. Muskövarvets placering i nära
anslutning till de marina förbanden är vital för att förbanden skall kunna
genomföra en kostnadseffektiv utbildning. Av beredskapsskäl är placeringen i
anslutning till den viktigaste basen av stor operativ betydelse genom att det är
en skyddad anläggning. Muskövarvet är en nationell tillgång såväl i fredstid
som i en eventuell krigssituation.

Kristdemokraterna delar regeringens föreslagna inriktning för att bevara
den unika anläggningen på Muskö som en tillgång i händelse av ofärdstider.

Varvsresurser

Kristdemokraterna vill poängtera att det självfallet även i fortsättningen
kommer att behövas resurser för årsöversyner, akut underhåll och
haverier i både Stockholmsområdet och Karlskronaområdet. Något annat
är inte rimligt ur service- och tillgänglighetssynpunkt. För att hålla de
kvalificerade marina stridskrafterna i insatsorganisationen sjöoperativa i
så hög grad som möjligt krävs goda och snabbt tillgängliga varvsresurser
för att minska den tid som fartygen måste tas ur förbandsproduktionen.
Kristdemokraterna anser därför att är det av vital betydelse för flottans
framtid att det finns underhållskapacitet i både Stockholm (Muskö) och
Karlskrona.

När det gäller upphandlingen av det framtida marina fartygsunderhållet vill
Kristdemokraterna framföra följande faktorer för att säkerställa den svenska
marinens framtida utvecklingsmöjligheter. Underhåll av kvalificerade
stridskrafter bygger på långsiktighet. Ett industriavtal måste därför bl a
innehålla långsiktiga försäkringar om nödvändig systemkännedom och
funktionskompetens, krav i fred, kris- och krigssituationer, lokaliseringar,
framtida bolagsförändringar så att inte marinens förutsättningar att bedriva sin
verksamhet äventyras.

Kockums AB

Kockums AB ingår idag i den tyska HDW-koncernen (Howaldtswerke
Deutsche Werft AG) som ett helägt dotterbolag. Juridiskt och ekonomiskt
är Kockums AB ett svenskt bolag i en internationell koncern. Därigenom
har för Kockums Karlskronavarvet också öppnat sig möjligheten att få del
av den tyska orderstocken och tysk kompetens. Två högteknologiskt
framgångsrika företag kan i fortsättningen satsa gemensamma resurser på
forskning och utveckling, vilket är bra för Sverige eftersom kostnaderna
för detta stiger och marknaden minskar.

Sammantaget innebär detta att nyckelkompetensen och kunnandet vid
Kockums AB kan vidareutvecklas, vilket är en nödvändig förutsättning för
bl.a. Viking-projektet, andra framtida projekt både på och under ytan och
exportmarknaden. För att upprätthålla och utveckla inhemsk kompetens krävs
en kontinuerlig användning på bred bas.

Stockholm den 18 januari 2001

Åke Carnerö (kd)

Margareta Viklund (kd)

Jan Erik Ågren (kd)

Amanda Agestav (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Mats Odell (kd)

Inger Strömbom (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Ulf Björklund (kd)