med anledning av prop. 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m.

Motion 2000/01:Fö15 av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen, i
sin fortsätta handläggning av det framtida fartygsunderhållet, bör
uppmärksamma den risk för monopolsituation som kan föreligga vad
gäller ubåtsunderhållet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
skall utarbeta en strategi för Muskös framtid vad gäller en ökning av det
civila innehållet i verksamheten med syftet att bevara arbetstillfällen.

2 Fartygsunderhåll

Regeringen föreslår att upphandling av det marina fartygsunderhållet så
långt möjligt skall ske på affärsmässiga grunder. En upphandling av
varvsunderhållet på affärsmässiga grunder förutsätter dock konkurrens,
vilket i sin tur fordrar att kompetens bevaras. De aktuella varven är
Kockums i Karlskrona och Muskövarvet. Muskö är inriktat på underhåll
till 100 % medan förhållandet på Kockums är 30 % underhåll och resten
nyproduktion.

Militära fartyg har en mycket komplicerad teknik. Den nuvarande och
framtida flottan omfattar teknik från ett 30-tal år tillbaka fram till de allra
senaste tekniska landvinningarna. Det gäller inte bara fartygsdelar som skrov,
maskin och navigeringsinstrument utan även vapensystem, ledning, samband
och sensorer.

Av den föreliggande propositionens text kan förstås att det omfattande
ubåtsunderhållet i sin helhet skall riktas och förläggas till Kockums. Detta
skulle innebära att konkurrensen inom området försvåras. Kockums, som är
ett privat utlandsägt varv, skulle kunna få en monopolställning vad avser
ubåtsunderhåll på Försvarsmaktens bekostnad. Därför bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen i sin fortsatta
handläggning av det framtida fartygsunderhållet uppmärksammar den risk för
monopolsituation som kan föreligga vad gäller ubåtsunderhållet.

Eftersom Muskö är inriktat på underhåll är man beroende av att få
beställningar för att täcka de produktionssvackor som uppkommer under
sommarhalvåret. Annars blir det svårt att konkurrera med andra som har
nyproduktion som alternativ till underhåll.

Av Muskös totalt 310 anställda är 306 civila. I dagsläget har
varvsverksamheten på Muskö ingen egen verksamhetsbudget, utan man är
beroende av Försvarsmaktens beställningar och köp av underhåll. Den stora
andelen civilanställda och varvets budgetform kan jämföras med ett privatägt
varv, vilket ger en kostnadskontroll och incitament för ett ekonomiskt
rationellt användande av resurserna. Enligt den föreliggande propositionen
skall inriktningen av verksamheten vid Muskö örlogsvarv i första hand
överföras till civil industri och i andra hand till annan typ av
verksamhetsform. Dessa alternativ får gärna prövas.

Om varvet säljs till det privata näringslivet är det viktigt att köparen
garanterar långsiktigt ansvar, men också att en ren monopolsituation undviks.
Ett annat alternativ skulle vara att det ombildas till ett statligt bolag som är
fristående från Försvarsmakten. Det är av betydelse att aktivt söka civila
beställare för att bredda orderstocken på Muskö i syfte att bevara
arbetstillfällen. Därför bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening att regeringen skall utarbeta en strategi för Muskös framtid vad gäller
en ökning av det civila innehållet i verksamheten med syftet att bevara
arbetstillfällen.

Stockholm den 19 januari 2001

Berit Jóhannesson (v)

Stig Sandström (v)