med anledning av prop. 2001/02:112 Förändringar i kommunkontosystemet

Motion 2001/02:Fi24 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att uppnå konkurrensneutralitet mellan offentligt och privat driven verksamhet.

De tekniska förändringarna av kommunkontosystemet

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar av hur ersättningen för mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet ska utbetalas till kommuner och landsting. I stället för dagens separata system, finansierat av kommunerna och landstingen, föreslås att finansieringen i framtiden sker över statsbudgeten samtidigt som de generella statsbidragen sänks i motsvarande grad.

Kommunkontosystemet omsätter närmare 30 miljarder kronor per år och har under de senaste åren gått med underskott. Vid utgången av 2000 uppgick det ackumulerade underskottet till 3,8 miljarder kronor. Den fordran som staten vid detta tillfälle hade på kommunsektorn skrevs av per den 31 december 2000 och omvandlades därmed till ett förtäckt stöd till kommunerna vid sidan av statsbudgeten.

Vi har inga invändningar mot de i propositionen föreslagna tekniska justeringarna av kommunkontosystemet. Däremot saknas fortfarande de förslag som krävs för att rätta till systemets kraftigt konkurrenssnedvridande effekter – trots att en tidigare utredning (SOU 1999:133) lyft fram detta problem och att regeringen redan för två år sedan aviserade (proposition 1999/2000:115) att man avsåg analysera behovet av konkurrensneutralitet i systemet ytterligare.

Det är enligt vår mening oacceptabelt att den systematiska diskrimineringen av privata entreprenörer i samhällets tjänst tillåts fortgå.

Kommunkontosystemet diskriminerar privata entreprenörer

De privata entreprenörerna som arbetar med välfärdstjänster på uppdrag av och i samarbete med kommuner och landsting bidrar i hög grad till valfrihet för medborgarna och en god hushållning med skattebetalarnas pengar. Därför är det viktigt dessa entreprenörer inte diskrimineras utan får verka på samma villkor som gäller för offentliga tjänsteproducenter.

Nuvarande regler snedvrider konkurrensen och gynnar ensidigt verksamheter som drivs i kommunal och landstingskommunal regi. Till exempel kan kommunalt drivna skolor, daghem och vårdgivare samt landstingets Folktandvård via kommunkontosystemet få ersättning för den moms de betalar då de köper in varor och tjänster, samtidigt som motsvarande privat drivna verksamheter inte har samma möjlighet eftersom verksamheten icke är skattepliktig. Därmed blir kostnaderna högre för de privata entreprenörerna.

Inom Svenska Kommunförbundet är man orolig för kommunernas ekonomiska utveckling. Utgifterna ökar snabbare än inkomsterna och från och med nästa år väntas kommunsektorn gå med kraftiga och ökande underskott. Därför är det viktigt att kommunerna kan använda skattemedlen på ett effektivt sätt genom till exempel en väl fungerande konkurrensupphandling, där både kommunala verksamheter och privata entreprenörer kan delta på lika villkor.

Framväxten av fler företag och entreprenörer inom välfärdssektorn är viktig eftersom det leder till både fler arbetstillfällen och att de som arbetar inom till exempel vård, skola och omsorg ges en större möjlighet att välja arbetsgivare. Erfarenheterna visar att där det är möjligt för yrkesverksamma, inte minst många kvinnor, att välja arbetsgivare inom välfärdssektorn förbättras både lönevillkor och andra anställningsförhållanden. Detta är således ytterligare ett viktigt argument för att skapa konkurrensneutralitet mellan olika tjänsteproducenter.

Mångfald inom vård, skola och omsorg är även viktigt för att öka valfriheten för medborgarna. Genom att kunna välja en vårdgivare man har förtroende för eller en skola med den pedagogik som man anser passar det egna barnet bäst ökar tryggheten och välfärden förbättras för alla. Det är därför orimligt att mångfalden och valfriheten motverkas genom diskriminerande regler.

Den statliga utredningen Kommunkontosystemet och rättvisan – momsen, kommunerna och konkurrensen, SOU 1999:133 lyfter fram följande exempel på hur systemet snedvrider konkurrensen:

Uthyrning av lokaler till privat entreprenör som bedriver icke-skattepliktig verksamhet

Om kommunen hyr ut lokaler (som kommunen byggt) har kommunen dragit av ingående mervärdesskatt på byggkostnaderna i kommunkontosystemet. Om däremot en privat byggherre bygger lokaler och hyr ut till icke-skattepliktig verksamhet blir denna tvungen att ta ut en högre hyra eftersom denna även innehåller dold mervärdesskatt.

Bidragsfinansierad verksamhet inom icke-skattepliktig verksamhet

Den bidragsberättigade verksamheten har högre kostnader för att driva verksamheten än egenregin, eftersom den privata entreprenören inte har någon möjlighet att dra av den ingående mervärdesskatten. Om bidraget till den privata entreprenören jämförs med egenregins kostnadsbild bör även kompensation för mervärdesskatt betalas ut till den privata entreprenören för att konkurrensneutralitet skall föreligga.

Privattandläkarnas konkurrens med Folktandvården om de vuxna kunderna

Den 1 januari 1999 avreglerades vuxentandvården vilket innebar fri prissättning. Detta har lett till att privattandläkarna nu konkurrerar med Folktandvården på en öppen marknad. Eftersom Folktandvården får ersättning för den ingående mervärdesskatten genom kommunkontosystemet, vilket privattandläkarna inte får, uppstår en konkurrensnackdel för privattandläkarna.

Inlåsningseffekter för de privata entreprenörerna

En underentreprenör debiterar mervärdesskatt, men den privata entreprenören, som bedriver en icke-skattepliktig verksamhet, kan inte dra av denna. Det betyder att mervärdesskatten blir en kostnad i verksamheten. I valet mellan att lägga ut arbetsuppgifter på underentreprenörer eller att göra det själv, missgynnas underentreprenören. Det innebär att skalfördelar finns eftersom stora företag kan anställa många olika yrkesgrupper och exempelvis ha en egen intern fastighetsjour, städverksamhet eller catering.

Jämförelse av anbud

När ett anbud från egenregin skall jämföras med ett anbud från en privat entreprenör måste hänsyn tas till dold mervärdesskatt. Vid större upphandlingar är detta troligen inget problem. Problemet inträffar t.ex. vid direktupphandlingar som kräver snabba beslut och där beslutsfattaren inte är väl insatt i kommunkontosystemet.

Bestämmelserna i EG:s sjätte momsdirektiv föreskriver att viss verksamhet skall vara undantagen från skatteplikt. Vår uppfattning, vilken överensstämmer med vad som framgår av SOU 1999:133, är att det finns goda möjligheter att inom ramarna för direktivet åstadkomma omfattande förbättringar i konkurrenshänseende.

Konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig vuxentandvård kan uppnås genom att Folktandvården lyfts ur kommunkontosystemet, vilket även föreslås i utredningen. Vidare kan villkoren utjämnas inom områdena vård, skola och omsorg genom att dessa tjänster momsbeläggs i den utsträckning detta är möjligt med hänsyn till det aktuella EG-direktivet.

Regeringen hade en möjlighet att under det svenska ordförandehalvåret i EU, i enlighet med vad utredningen föreslog, driva på för en förändring av momsdirektivet i syfte att uppnå konkurrensneutralitet. Denna möjlighet tog dock regeringen inte till vara, vilket visar att regeringen anser denna fråga oviktig. Riksdagen bör dock uttala som sin mening att det är av stor vikt att regeringen i det fortsatta arbetet inom EU verkar för en förändring av det sjätte momsdirektivet så att det blir möjligt att fullt ut uppnå rättvisa konkurrensvillkor mellan privat och offentligt driven verksamhet.

Stockholm den 9 april 2002
Gunnar Hökmark (m)
Lennart Hedquist (m)	Anna Åkerhielm (m)
Gunnar Axén (m)	Carl-Axel Johansson (m)
Catharina Hagen (m)	Per Bill (m)
Carl Erik Hedlund (m)	Margit Gennser (m)