med anledning av prop. 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor

Motion 2001/02:Bo28 av Rigmor Stenmark m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett nationellt handlingsprogram om boende och hälsa arbetas fram.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att erforderliga medel avsätts under kommande års budgetar så att ambitionerna om en god inomhusmiljö kan förverkligas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i ökad utsträckning satsa på byggforskning, både vad gäller material och byggteknik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsa på byggforskning även utifrån ett kvinno-, barn- och ungdomsperspektiv.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen särskilt bör observera samt föreslå åtgärder som begränsar människors utsatthet för skadlig strålning i inomhusmiljön.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att på bred front introducera ekologiskt riktiga metoder i allt byggande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att intensifiera det nationella Agenda 21-arbetet samt i detta arbete förstärka frågorna som inbegriper inomhusmiljön.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den yttre miljöns betydelse för inomhusmiljön.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda direktverkande elvärme både vid nybyggnation och vid omfattande ombyggnader.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att belysa olika aspekter på mekanisk och naturlig ventilation samt att föreslå åtgärder så att dessa två system kan samverka.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i PBL förtydliga vad som i motionen anförs om en opartisk kvalitetsansvarig i byggandet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra ett deklarationssystem för bostäder obligatoriskt.

1 En nationell handlingsplan

Regeringen föreslår i propositionen att miljömålet God bebyggd miljö ska kompletteras med ett delmål för inomhusmiljö. Delmålet innebär att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt. En mängd faktorer i inomhusmiljön kan påverka hälsan konstateras det, men trots detta har man valt att utesluta viktiga faktorer som i högsta grad betraktas som hälsofarliga. I propositionen behandlas endast radon- och ventilationsfrågor samt energieffektivisering medan buller, fukt- och mögelskador, magnetiska och elektriska fält samt luftföroreningar från källor utanför byggnader lämnas obehandlade. Resultatet blir en mager proposition som saknar väsentliga delar i helhetsperspektivet på inomhusmiljö och hälsa.

Med tanke på att riksdagen redan 1987 gav regeringen i uppdrag att utreda och komma med förslag på åtgärder av ovan nämnda hälsofarliga faktorer i inomhusmiljön konstaterar vi i Centerpartiet med förvåning att regeringen skjuter på sin uppgift med ytterligare ett antal år. Regeringen ska i stället i det fortsatta arbetet med inomhusmiljöfrågor komma till rätta med fukt, mögel, buller och kemiska ämnen.

Allergierna fortsätter att öka och vi vet att det är faktorer i vår omgivande miljö, såväl inomhus som utomhus, som orsakar ökningen. I dag finns tillräckliga kunskaper om vad som krävs för att vända den dåliga trenden av ökande allergier. Det finns också kunskaper om den negativa inverkan som buller, magnetiska och elektriska fält samt luftföroreningar från källor utanför byggnader har på människors hälsa. Därför bör regeringen snarast arbeta fram ett nationellt handlingsprogram om boende och hälsa. Detta bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet har i budgeten avsatt väsentligt mer medel för åtgärder mot radon, fukt och mögel än vad regeringen har avsatt för miljödelmålet. Målen får inte förbli ord utan måste omsättas i handling. För att kunna förverkliga ambitionerna om en god inomhusmiljö krävs därför att erforderliga medel avsätts under kommande års budgetar. Detta bör ges regeringen till känna.

2 Sambandet byggande–hälsa

Folkhälsoinstitutet anser fukt och mögel vara viktiga orsaker till att barn utvecklar allergi och överkänslighet. Detta beror bland annat dels på fel eller brister i byggnadskonstruktionen till följd av slarv och okunskap inom byggsektorn, dels på olämpligt byggnadsmaterial. Ansvaret för att vidta åtgärder mot detta ligger på byggsektorn och fastighetsägare. Problemen med byggfusk och slarv har blivit starkt uppmärksammade under senare tid, vilket bör sätta press på landets beslutsfattare att agera.

Val av byggmaterial måste, då de långsiktiga egenskaperna hos ett material inte är kända, göras utifrån försiktighetsprincipen. Inte minst gäller det vid introduktionen av nya byggnadsmaterial. Försiktighetsprincipen utvecklas i miljöbalkens andra kapitel. Där framhålls att försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa. Regeringen bör ta de initiativ som behövs för att försiktighetsprincipen ska få genomslag i byggproduktionen.

Hur vi bygger våra hus och vilka byggmaterial vi använder påverkar människors hälsa och välbefinnande. Många samband är tydliga, men mer forskning behövs på området. Vad som ovan anförts om att i ökad utsträckning satsa på byggforskning, både vad gäller material och byggteknik, bör ges regeringen till känna.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg de människor som vistas mycket inomhus och som kan bli drabbade av brister i byggandet. Det gäller framför allt kvinnor som arbetar samt barn och ungdomar som vistas i kommunala lokaler. Dessa personer har ofta synpunkter och konkreta förslag på vilka, i flera fall tämligen enkla, åtgärder som skulle kunna vidtas så att inomhusmiljön väsentligt förbättras. Det gäller alltifrån typ av ventilation till på vilka ytor heltäckningsmattor är direkt olämpliga. Att de som vistas i en miljö också ska kunna påverka den är självklart. Barn ska dessutom enligt FN:s barnkonvention tillfrågas om det som har att göra med deras miljö. Kvinnoorganisationer samt barn- och ungdomsorganisationer bör därför fungera som remissinstanser vid utredningar av planering, byggande och boende. Vi anser också att byggforskningen även måste bedrivas utifrån ett kvinno-, barn- och ungdomsperspektiv. Detta bör ges regeringen till känna.

Eftersom alltfler människor får besvär av olika typer av strålning är försiktighetsprincipen relevant även vid bygge av kraftledningar och mobiltelefonimaster och då elinstallationer görs i bostäder. Försiktighetsprincipen ska tillämpas och hälsoeffekterna begränsas genom att strålningskällorna utformas så att skadlig strålning undviks eller minimeras och/eller lokaliseras där de gör minst skada. En lösning som bör övervägas är att i större utsträckning än i dag gräva ned elledningar för att minska exponeringen från elektromagnetiska fält. Regeringen bör särskilt observera samt föreslå åtgärder som begränsar människors utsatthet för skadlig strålning i inomhusmiljön. Detta bör ges regeringen till känna.

3 Kretsloppsanpassat byggande

I utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle är det hög tid att utnyttja de kunskaper som finns och på bred front introducera ekologiskt riktiga metoder i allt byggande. Ekologiska lösningar kan tillämpas även i stadsmiljö och mer storskaligt byggande samt vid ombyggnad och upprustning av befintliga hus. Kretsloppsanpassade avloppssystem är en möjlighet i stadsområden. Statens stöd för teknisk utveckling på byggområdet måste i fortsättningen utformas så att större byggprojekt i ekologisk byggteknik blir möjliga att genomföra. Detta bör ges regeringen till känna.

4 Agenda 21

I arbetet för ett mer miljöanpassat samhälle är Agenda 21 en viktig punkt, något som över huvud taget inte nämns i regeringens proposition. Målet med Agenda 21 är att globala och nationella överenskommelser konkretiseras och omsätts i verklig handling i ett lokalt sammanhang. Utifrån detta arbetar nu ett antal kommuner i Sverige med planering för att åstadkomma ekologiskt hållbara städer och samhällen. På många håll behövs däremot krafttag för att miljöarbetet på allvar ska komma igång och de uppställda målen nås. Det nationella miljöarbetet utifrån Agenda 21 bör därför intensifieras. Dessutom bör de frågor som rör inomhusmiljön förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

5 Inomhusmiljön påverkas av utomhusmiljön

Den yttre miljön har stor betydelse för inomhusmiljön. Förekomsten av buller och avgaser, som har en klart negativ hälsopåverkan, måste minimeras. I stadsplaneringen måste större hänsyn till de boende tas vid placeringen av parkeringshus och anläggningen av vägar. För att städerna ska kunna erbjuda en god livsmiljö måste vi också slå vakt om grönområdena. När städer byggs ut bör parker och grönområden planeras in. Eftersom föroreningar och skadliga ämnen i luften tas om hand av de gröna lungorna blir effekten bättre luft både inomhus och utomhus. Den effekten har vi inte råd att vara utan. Vad som ovan anförts om den yttre miljöns betydelse för inomhusmiljön bör ges regeringen till känna.

6 Effektiv energianvändning

Effektiv energianvändning omnämns i propositionen som eftersträvansvärt i en god bebyggd miljö. Så mycket som 40 % av Sveriges elenergi används för uppvärmning och luftkonditionering av bostäder och lokaler. I dag finns fortfarande möjlighet att installera direktverkande elvärme i en- och tvåbostadshus, vilket gäller både vid ny- och ombyggnation. För att nå målet om lägre energiförbrukning måste användningen av direktverkande elvärme vid nybyggnation och omfattande ombyggnation genast förbjudas. Endast fritidshus bör undantas från dessa bestämmelser. Detta bör ges regeringen till känna.

I propositionen heter det att byggnader och anläggningar ska utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Om målet är att hushålla med resurser måste även onödigt energi- och materialkrävande ventilationssystem undvikas. Det finns stora problem med mekanisk ventilation: stor luftgenomströmning ger en känsla av kyla och man höjer då temperaturen i lokalerna. Därmed blir luftfuktigheten lägre, det uppstår torr luft, vilket blir grogrund för bakterier och virus med ökande allergier och luftvägsinfektioner som följd.

Det finns i dag kunskap om andra ventilationssystem, som har visat sig vara mer effektiva, hälsosamma och mindre kostnadskrävande än mekanisk ventilation. Självdrag eller naturlig ventilation är en väl beprövad ventilationsprincip i äldre hus. Med ny teknik är det i dag fullt möjligt att utveckla tekniken för nutida energi- och komfortkrav. Gällande bestämmelser och tillämpningar av dessa bestämmelser ger dock inte utrymme för en utveckling som leder till en jämn och god ventilation med låg energiförbrukning och liten materialåtgång. Naturlig respektive mekanisk ventilation bör också kunna kombineras på olika sätt som främjar hälsa och energibesparing.

Utvecklingen på ventilationsområdet är inte för god och resurssnål mänsklig miljö men väl för en god utveckling för ventilationsindustrin. En översyn av gällande bestämmelser för ventilation bör ske så att naturlig ventilation lyfts fram och möjliggörs. Boverkets arbete inom ventilationsområdet bör ingående granskas av opartiskt organ. Ventilationsindustrins påverkan på utvecklingen mot en allt högre grad av mekanisk ventilation bör samtidigt utredas. Vad som ovan anförts om att ge regeringen i uppdrag att belysa olika aspekter på mekanisk och naturlig ventilation samt föreslå åtgärder så att dessa två system kan samverka bör ges regeringen till känna.

7 Behovet av en opartisk kvalitetsansvarig

Att säkerställa kvaliteten på nya byggnader är enligt regeringen en nödvändig förutsättning för en god inomhusmiljö. I propositionen uppges att det i den kommande översynen av plan- och bygglagstiftningen ska utredas hur tillsynen vid nybyggnation ytterligare kan förbättras samt hur information om vilka byggprodukter som har använts i nya byggnader kan göras tillgänglig.

Vid kvalitetsinventering är det enligt Centerpartiet viktigt att den kvalitetsansvarige är opartisk i ärendet. Det påpekas också i propositionen att en kvalitetsansvarig kan hamna i situationer med dubbla lojaliteter mot sin uppdragsgivare, byggherren, och de samhällskrav som den kvalitetsansvarige är satt att bevaka. Men regeringens konstaterande att tiden nu är mogen för en översyn av nuvarande regler kring kvalitetsansvar signalerar inte direkt att situationen inom en närmare framtid kommer att förändras och förbättras. Vi vill att regeringen genast i PBL förtydligar vikten av en opartisk kvalitetsansvarig vid byggande. Detta bör ges regeringen till känna.

8 Deklaration av byggnader

Miljöanpassade bostäder är en viktig del i ambitionen att värna de boendes hälsa och förhindra allergiernas utbredning. De boende och framtida fastighetsägare kan i vissa fall via en byggnadsdeklaration få vetskap om bland annat vilka material som har ingått vid byggandet av fastigheten. Det är dock i dag inte obligatoriskt för byggnadsägare att upprätta sådana deklarationer. Enligt regeringen och Boverket måste byggnadsdeklarationer inte heller i framtiden nödvändigtvis bli obligatoriskt, eftersom en del byggnadsägare i dag redan gör en deklaration frivilligt. Vad man föreslår är en begränsad typ av deklaration som endast omfattar radon, ventilation och energianvändning.

Regeringens argument mot en obligatorisk deklaration är att det tunga informationsansvar som då åläggs staten inte vägs upp av nyttan av det. Det är en cynisk inställning sett i relation till de hälsoproblem som många människor drabbas av till följd av bland annat hälsofarliga byggmaterial. Förslag om deklaration av byggmaterial ges ingen större tyngd i regeringens proposition, vilket från just allergi- och hälsosynpunkt är av största vikt. I denna fråga är det förutom byggnadsägarnas ansvar viktigt att även betona ansvaret hos byggnadsmaterialproducenterna, som tydligt bör informera om vad deras produkter innehåller.

Bland remissinstanserna menar Astma- och allergiförbundet att deklarationerna ska vara obligatoriska. Centerpartiet delar den åsikten. Vad som ovan anförts om ett obligatoriskt deklarationssystem bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 9 april 2002
Rigmor Stenmark (c)
Rolf Kenneryd (c)	Lena Ek (c)
Eskil Erlandsson (c)	Agne Hansson (c)