med anledning av prop. 2001/02:165 Skatteregler mot handel med skalbolag

Motion 2001/02:Sk38 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att beskatta kapitalvinsten för den som säljer andelar i skalbolag som inkomst av passiv näringsverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en alternativ lösning på problemen med illegal skalbolagshandel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att invänta kommande utredning om regler för fåmansföretagare innan skatteregler för handel med skalbolag införs.

Regeringens proposition

I proposition 2001/02:165 föreslås att den som säljer andelar i skalbolag ska ta upp kapitalvinsten som inkomst av passiv näringsverksamhet. Säljaren kan undkomma beskattning genom att ställa säkerheter för företagets upplupna skatt vid försäljningstidpunkten. Undantag görs också i de fall vinsten uppkommit på grund av att företaget gått i konkurs eller trätt i likvidation eller om andra särskilda omständigheter råder.

Kristdemokraternas ståndpunkt

Mot bakgrund av att det för närvarande pågår ett beredningsarbete inom Finansdepartementet med anledning av SOU 2001:11, är proposition 2001/02:165 överlämnad till riksdagen vid ett olämpligt tillfälle. Finansdepartementet bereder med anledning av SOU 2001:11 Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar vilka förslag som ska läggas för bolagssektorn. Samtidigt pågår en utredning om reglerna för fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna, vilken också kan komma att få konsekvenser för den föreslagna skalbolagslagstiftningen.

Propositionen har dessutom en rad brister som Kristdemokraterna inte kan acceptera. Det är för det första helt grundläggande att brott först och främst ska bekämpas med straffrättsliga åtgärder och inte, som propositionen föreslår, med skatterättsliga åtgärder.

För det andra befarar Kristdemokraterna att de åtgärder som beskrivs i propositionen kommer att leda till en rad gränsdragningsproblem. Att dessa gränsdragningsproblem först och främst ska uttolkas av fåmansföretagare med begränsade juridiska resurser är i sig en felaktig näringspolitik. Därtill kommer att den så kallade ventilen i propositionen, det vill säga möjligheterna till dispens, är så allmänt beskrivna att det öppnar för en omfattande oförutsebarhet för företagare och skattetjänstemän.

Skalbolagsreglerna som föreslås i propositionen riktar sig helt emot säljaren av ett bolag trots att det definitionsmässigt först och främst alltid är köparen som begår den första brottsliga handlingen i det fall denne inte betalar de skatter som upplupit i det bolag han förvärvat. Att som i propositionen föreslås belasta säljaren för vad köparen kan tänkas göra i framtiden är orimligt.

För det fjärde är skalbolagsaffärer den enda utvägen för en del familjer som vill överlåta en affärsrörelse till en yngre generation.

I propositionen antas den illegala skalbolagshandeln vara omfattande. Trots det görs ingen ingående analys av hur de föreslagna reglerna påverkar den illegala skalbolagsverksamheten.

Regeringens förslag till skalbolagsregler

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:165 att en säljare av andelar i ett skalbolag ska ta upp kapitalvinsten som inkomst av passiv näringsverksamhet. På detta vis hoppas regeringen att komma åt de oseriösa skalbolagsaffärer som nu enligt propositionen sker i omfattande utsträckning. Bestämmelserna tillämpas inte om om andelarna i företaget är marknadsnoterade.

Regeringens definition av skalbolag

Om summan av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag överstiger ett jämförelsebelopp så ska de betraktas som ett skalbolag. Jämförelsebeloppets storlek är halva ersättningen om hela bolaget avyttrats och i annat fall hälften av värdet av samtliga andelar beräknat utifrån dem som avyttrats.

Som kontanta medel räknas tillgångar som anskaffats högst två år före avyttringen av andelarna i bolaget eller tillgångar som saknar affärsmässigt samband med bolagets löpande verksamhet de senaste två åren om bolaget inte kan bevisa att anskaffningen av dessa tillgångar skett i annat syfte än att de lätt ska kunna avyttras.

Skalbolagsbeskattningen

Enligt propositionen inträffar de särskilda skalbolagsbeskattningsreglerna i de fall en fysisk person avyttrar andelar som enligt ovanstående definition är skalbolagsandelar. Beskattningen består i att försäljaren av bolagsandelar skall ta upp kapitalvinsten som inkomst av passiv näringsverksamhet. Reglerna gäller inte i de fall andelarna är marknadsnoterade. Enligt propositionen ska det även finnas en ventil som gör det möjligt få dispens i de fall där de nya skalbolagsreglerna skulle slå omotiverat hårt.

Kristdemokraternas synpunkter

Kristdemokraterna anser att regeringens högskattepolitik sedan länge varit förenad med allvarliga brister. Förutom att det höga skattetrycket på arbete och företagande haft en hämmande effekt på tillväxten i svensk ekonomi så har de höga skatterna lett till omfattande skatteplanering. Regeringen tvingas därför ägna tid och energi åt att införa regler för att motverka skatteplanering vilket i sin tur får till följd att skatteplanerarna blir än mer avancerade. Till sist hamnar regeringen i en ond cirkel av införande av stoppregler som läggs på befintlig stopplagstiftning. Skalbolagslagstiftningen som nu föreslås ovanpå de befintliga fåmansföretagarreglerna, de s.k. 3:12-reglerna, är ett sådant exempel på hur lagstiftning läggs på lagstiftning.

Kristdemokraternas synpunkter angående skalbolagsdefinitionen

Regeringen skulle med det lagda förslaget i propositionen utsätta redan hårt utsatta fåmansföretagare för ytterligare regeltolkningsproblem. Fåmansföretagarreglerna, de s.k. 3:12-reglerna, är redan svårtolkade och ytterligare regler kan endast få skadliga effekter.

Det är dessutom olyckligt att bevisbördan enligt förslaget läggs på fåmansföretagaren. Denne måste enligt förslaget bevisa att vissa tillgångar tillhör affärsverksamheten för att undkomma skalbolagsreglerna vid en försäljning av andelar i bolaget.

Propositionens definition är slutligen alldeles för vid och skulle omfatta långt fler bolag än dem som man egentligen vill komma åt. Liksom Lagrådet och flera remissinstanser anser Kristdemokraterna att regeringens definition kommer att medföra stora svårigheter att avgöra huruvida ett företag är ett skalbolag eller ej.

Skalbolagsbeskattningen

Kristdemokraterna är kritiska till den skatterättsliga princip som ligger bakom regeringens proposition. Enligt propositionen ska en försäljare av vissa bolag, exakt vilka bolag det är blir svårt att avgöra, straffbeskattas för vad köparen av bolaget kan tänkas göra i framtiden. Den brottsliga handlingen begås eventuellt alltså av köparen efter det att köpet ägt rum om denne av någon anledning beslutar sig för att inte betala de skatter som det förvärvade bolaget har gjort sig skyldigt till.

Det är underligt att eventuella brottsliga handlingar enligt propositionen på förhand ska straffa en person som inte begår den brottsliga handlingen. Vilken skatterättslig princip det är som ligger bakom förslaget redovisas inte av regeringen.

Dispens från skalbolagsreglerna

Den så kallade ventilen – eller dispensförfarandet – som beskrivs i propositionen är minst sagt bristfälligt utredd. Regeringen underlåter medvetet att göra någon uppräkning av konkreta situationer i vilka dispens kan vara rimligt. Förmodligen för att man befarar att det skulle leda till fler dispensansökningar än annars. Beskattning vid generationsskifte nämns i förbifarten med anledning av att RSV uppgett sådana fall som ömmande.

Samtidigt nämns andra undantag där skalbolagsaffärer är nödvändiga som affärsmässiga skäl vid konjunkturnedgång eller omstruktureringar. Kristdemokraterna konstaterar att dessa formuleringar om möjliga skäl för dispens är så allmänt hållna att den som vill alltid kan hävda att den specifika skalbolagsaffären ska få dispens. Samtidigt kan alltså ingen räkna med att kunna åberopa dessa regler.

Kristdemokraterna ser allvarligt på detta då det öppnar för en omfattande godtycklighet och en mycket låg förutsebarhet för fåmansföretagare.

Kristdemokraternas förslag

Trots kritiken som i den här motionen riktas mot regeringens proposition instämmer Kristdemokraterna i att något måste göras åt de illegala skalbolagsaffärerna även om dessa delvis uppstått på grund av regeringens i övrigt bristfälliga skattepolitik.

Kristdemokraterna har i tidigare riksdagsmotioner krävt en reformering av fåmansföretagarreglerna som syftar till att låta införa en normallönemodell för företagsägare som arbetar i sitt eget företag. Som tidigare nämnts anser Kristdemokraterna att regeringens proposition angående skalbolagslagstiftning inkommit till riksdagen vid ett olämpligt tillfälle då en sittande utredning fortfarande väntas presentera förslag om hur fåmansföretagarreglerna kan förändras.

Anmälningsskyldighet vid försäljning

Kristdemokraterna ansluter sig till de remissinstanser som föreslagit en alternativ lösning på den illegala skalbolagsproblematiken.

Säljare av andelar i skalbolag åläggs en skyldighet att till bolaget anmäla försäljningen. I de fall en försäljning innebär att det bestämmande inflytandet i bolaget förändras uppstår en skyldighet för bolaget att lämna in en preliminär självdeklaration till skattemyndigheten som innehåller en balansräkning samt uppgifter om bolagets köpare och köpeskilling. Denna deklaration kan skattemyndigheten sedan använda sig av för att säkra betalning av skatteskulder.

Kristdemokraterna vill därför ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna för en sådan alternativ lösning på problemen med illegal handel med skalbolag.

Stockholm den 18 april 2002
Kenneth Lantz (kd)
Sven Brus (kd)	Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)	Harald Bergström (kd)
Göran Hägglund (kd)	Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)	Maria Larsson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Désirée Pethrus Engström (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Inger Strömbom (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)