med anledning av prop. 2001/02:167 Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning, m.m.

Motion 2001/02:N63 av Åke Sandström m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om eftergift av konkurrensskadeavgift.

2. Riksdagen begär hos regeringen en utredning om kriminalisering av överträdelse av konkurrensreglerna.

Bakgrund

Effektiv konkurrens leder till bättre samhällsekonomi, lägre priser för konsumenter och ett bra näringslivsklimat som kan hävda sig internationellt. Kartellbildningar eller otillbörligt utnyttjande av marknadsdominans är skadligt för samhället och leder till överpriser. Ytterst är det enskilda personer som konsument och skattebetalare som får betala.

Under 90-talet har ett antal misstänkta svenska karteller avslöjats bl.a. inom asfalts-, ventilations-, rör- och bensinbranschen. Konkurrensverket uppskattar att enbart kartellen inom asfaltsbranschen ska ha kostat skattebetalarna 1 miljard kronor per år. När kommuner tagit in anbud efter att asfaltskartellen avslöjats har priserna legat 25 procent lägre. Dessa avslöjanden och erfarenheter från andra länder pekar på att Sverige ingalunda skulle vara förskonat från olagligt och konkurrenshämmande samarbete mellan företag. Det är viktigt att den nationella konkurrenslagstiftningen är långsiktig. Reglerna ska också vara förutsebara och balanserade.

Eftergift av konkurrensskadeavgift

Konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande marknadsställning ska vara förbjudet och lagstiftningen ska vara effektiv. Konkurrenslagen ska avskräcka från kartellbildning, vara effektiv för att kunna avslöja karteller och vid dom leda till kännbara straff.

Regeringens förslag om eftergift av konkurrensskadeavgift för kartellmedlem som lämnar information till Konkurrensverket strider mot svensk rättsordning. Principen om att den som begår ett brott även ska straffas för detta är viktig. Denna inriktning har också manifesterat sig i tidigare riksdagsbeslut som tagit avstånd från att införa ett så kallat kronvittnessystem. Att regeringen nu föreslår att detta ska införas inom konkurrenslagstiftningen är ytterst anmärkningsvärt. Detta skulle innebära att rättvisan blir förhandlingsbar. Företag som tjänat pengar på olagligt samarbete kan gå helt skadefritt medan övriga kartellmedlemmar döms till kännbara böter.

Gällande konkurrenslag infördes 1993 och Konkurrensverket hade då inrättats något år tidigare. Konkurrensverket konstaterar i sin rapport 2000:1 Konkurrensen i Sverige under 90-talet att tillämpningen av den nya lagstiftningen har haft sin tyngdpunkt på att klarlägga beslut och sprida kunskap om reglernas innebörd snarare än att spåra upp och undanröja skadliga konkurrensbegränsningar. Delvis har detta varit en medveten prioritering. Det finns därför ingen egentlig erfarenhet av nuvarande konkurrensskadeavgifts effektivitet som sanktion. Behovet av de nya föreslagna reglerna kan därmed inte påvisas. Med hänvisning till det ovan sagda bör riksdagen avslå regeringens förslag angående eftergift för konkurrensskadeavgift.

Det är redan i dag möjligt att få en nedsättning av konkurrensskadeavgiften för det företag som samarbetar väl med Konkurrensverket i utredning av karteller. Detta är ett bra incitament som bör behållas även framgent.

Kriminalisering

Karteller innebär att företag gör vinster på konsumenternas bekostnad. På grund av brottens allvarliga konsekvenser bör överträdelser också ha kännbara straff. Konkurrensskadeavgift är här en kraftfull sanktion. Endast en administrativ sanktionsavgift kan dock leda till att företagen kan kalkylera risken för upptäckt och eventuell ekonomisk sanktion och jämföra med den förväntade vinsten. Straffsanktioner mot den fysiska personen som deltagit i kartellverksamheten skulle verka ytterligare avskräckande. Genom att öka det personliga ansvaret jämställs överträdelser med annan ekonomisk brottslighet. Regeringen bör utreda och återkomma med förslag om att kriminalisera överträdelser av konkurrensreglerna.

Öppna för konkurrens

En ökad konkurrens på fler marknader än i dag vore önskvärt. Under 90-talet har det offentliga monopolet avvecklats och konkurrenshämmande regelverk förändrats på en mängd marknader. Bland annat kan nämnas post, tele, inrikesflyg, järnväg, el och taxi. Generellt sett är detta positivt för konsumenterna då det leder till lägre priser, bättre service, ökat utbud och tillgänglighet samt nya produkter. Fler marknader bör ses över för att öppnas för konkurrens, exempelvis kan nämnas sotningsmonopolet.

Stockholm den 9 april 2002
Åke Sandström (c)
Eskil Erlandsson (c)	Sven Bergström (c)
Birgitta Carlsson (c)	Viviann Gerdin (c)