med anledning av prop. 2001/02:170 Vissa frågor om koncessionsavgift på televisionens område

Motion 2001/02:K93 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens proposition 2001/02:170.

Motivering

Regeringens mediepolitik har länge varit på väg åt fel håll och koncessionsavgiften är ett exempel på detta. Avgiften har kommit att bli ett segdraget ärende som regeringen flera gånger har behandlat på ett slarvigt sätt.

Folkpartiet har en annan syn än regeringen i den grundläggande frågan, nämligen vad som är statens uppgift på medieområdet. Distributionen av TV hör inte till statens uppgifter utan kan skötas av marknaden. Folkpartiet har argumenterat för att TV4 bör få konkurrens inom området analog marksänd TV-distribution som finansieras med reklam. Så länge monopolet existerar anser vi dock att TV4 ska betala en koncessionsavgift till staten för att kompensera för den ojämlika konkurrenssituationen. Eftersom TV4 nu har fått konkurrens genom att andra företag har fått tillstånd att sända marksänd digital-TV, anser Folkpartiet att koncessionsavgiften ska sänkas.

Men regeringens förslag kan innebära att avgiften höjs. Lagrådet menar att det inte går att avgöra om den av regeringen föreslagna lagändringen innebär att avgiften kommer att höjas eller sänkas. Denna fråga kan ytterst komma att avgöras efter process vid förvaltningsdomstol, skriver Lagrådet.

Det är häpnadsväckande att regeringen återigen gör sig skyldig till en proposition på medieområdet som riskerar att stå i konflikt med grundlagen. Regeringens förra proposition (2000/01:132) ansågs av Lagrådet vara ett flagrant försök att kringgå förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning. Även denna gång vill regeringen att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2002 men tillämpas från 2001! Efter kritik från Lagrådet har regeringen lagt till att lagstiftningen bara kan tillämpas retroaktivt om det inte leder till en högre avgift för programföretaget.

Efter den 1 juli kan regelförändringen dock innebära att TV4 drabbas av en högre koncessionsavgift och det anser Folkpartiet felaktigt, med tanke på att konkurrensen ökar för företaget. Eftersom Folkpartiet dessutom av princip motsätter sig retroaktiv lagstiftning yrkar vi avslag på regeringens proposition.

Vi vill i detta sammanhang också nämna att de stora statliga subventionerna av det digitala marknätet måste upphöra. Regeringen har låst sig vid att digital teknik måste vara markbunden när den digitala informationen lika gärna kan tas emot via kabel eller satellit, vilket i flera sammanhang är mycket billigare. Det bör vara upp till tittare och medieföretag att avgöra hur TV-distributionen ska gå till. Statliga beslut behövs inte. Att regeringen vill ha markbunden TV beror på att den då genom sändningstillstånd kan ha kontroll över TV-företagen. Denna maktambition har orsakat en ekonomisk kris inom det statliga TV-distributionsbolaget Teracom. Regeringen har därför gett bolaget en kreditgaranti på två miljarder kr. Kreditgarantin är möjligen olaglig, förmodligen meningslös och säkerligen ett högt risktagande med skattepengar. Folkpartiet anser att bolaget ska privatiseras.

Folkpartiets mediepolitik går, i motsats till regeringens, ut på att bejaka den nya tekniken och förstärka mediernas oberoende ställning. Vi vill bygga upp ett nytt finansieringssystem med hjälp av public service-fonder. Hos dessa ska företag ansöka om medel för att producera och distribuera kvalitetsprogram inom radio, TV och nya medier.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 9 april 2002
Helena Bargholtz (fp)
Kerstin Heinemann (fp)	Bo Könberg (fp)