med anledning av prop. 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet

Motion 2002/03:MJ1 av Bengt-Anders Johansson och Henrik von Sydow (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår propositionen såvitt avser att inrätta en ny djurskyddsmyndighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurskyddsinspektörer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad i motionen anförs om att det inte bör inrättas ett s.k. djurskyddstillsynsregister.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en god man i djurhållning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av generella funktionskrav på bekostnad av detaljstyrning.

2 Inledning

I propositionen föreslås inrättandet av en ny djurskyddsmyndighet. Myndigheten skall ansvara för såväl livsmedelsproducerande som icke livsmedelsproducerande djur. Som en konsekvens av den nya myndigheten föreslås att det djurskyddsuppdrag som Jordbruksverket har lyfts över till djurskyddsmyndigheten.

3 Ett gott djurskydd är värt att slå vakt om

3.1 Det politiska och det personliga ansvaret

Alla djurägare har ansvar för sina djur, oavsett orsaken till varför man har djur. Sällskapsdjur, försöksdjur, livsmedelsdjur – alla skall behandlas med respekt. Djurplågeri får inte förekomma, och hänsyn skall tas för att skapa naturliga miljöer.

Det finns naturligtvis ett egenvärde i att djuren mår bra. Dessutom är det en förutsättning för att de livsmedel vi utvinner av djuren skall hålla god kvalitet.

Medvetenheten om att människan i sin djurhållning behöver skydda och vårda djuren uppstod inte genom politiska beslut. Den har funnits lika länge som människan har ägnat sig åt husdjursskötsel. Därför är det en självklarhet för de flesta djurägare att husdjuren skall omhändertas på ett sätt som får dem att må bra. Vår politiska strävan att skapa drägliga villkor för djuren får inte hindras av vetskapen att de flesta djur i människans hägn mår bra, men vi bör heller inte glömma bort det. Det politiska ansvaret inträder i de fall då djurplågeri trots allt inträffar.

3.2 Djurskyddsmyndighet motverkar sitt syfte

Den svenska djurskyddslagstiftningen är i grunden bra. Det är tillämpningen som i vissa fall brister. Djurplågeri kan inte hindras med en aldrig så bra djurskyddsmyndighet, om inte tillsynen och kontrollen fungerar. Den politiska prioriteringen bör i stället ligga på detta område. En prioritering via en ny myndighet motverkar sitt syfte då djurskyddsansvaret delas upp på fler aktörer. Det som alla ansvarar för, ansvarar ingen för. Fler aktörer innebär ökad byråkrati, ökade kostnader samt risk för dubbelarbete. Ännu en myndighet skulle motverka det eftersträvansvärda i att samla näraliggande frågor under ett paraply. Därför finns det ett stort värde i att djurskyddet behålls inom Jordbruksverket.

3.3 Satsa på djurskyddsinspektörer i stället

Goda arbetsvillkor för djurskyddsinspektörerna är en bättre väg än fler byråkrater på fler myndigheter. Myndighetsbeslutet är aldrig bättre än dess genomförande; där fyller inspektören sin uppgift.

För det första måste det finnas tillräckligt många djurskyddsinspektörer och för det andra tillräckliga utbildningsresurser för att tillsynen skall kunna vara effektiv. Djurskyddsinspektörerna behöver dessutom praktisk erfarenhet av djurskötsel för att kunna bedöma hur djuren har det. Avslutningsvis måste även inspektörerna ha förmåga att sköta kontakterna med djurägarna på ett smidigt sätt, utan att vara undfallande för eventuella fel i djurhållningen.

3.4 Ytterligare detaljförslag i propositionen

Vi vänder oss allmänt emot den ökande tendens bland myndigheter och verk att föreslå förändringar av lagen. Vi avstyrker därför propositionens förslag att djurskyddsmyndigheten skall ägna sig åt sådan verksamhet.

Vidare avstyrker vi förslaget om ett s.k. djurskyddstillsynsregister med uppgifter om olika typer av djurhållare. Även om ett sådant register marginellt skulle kunna främja djurskyddet, anser vi inte att staten bör föra register över skötsamma djurägare. Den uppskattade kostnaden för registret – 15 miljoner kronor – kan i stället med fördel användas till utveckling av djurskyddsinspektörerna.

Avslutningsvis i detta stycke avstyrker vi förslaget att myndigheten kan bedöma vilken typ av forskning som behöver initieras och var forskningsuppdraget bör utföras. Forskning om djurskydd, och f.ö. all annan forskning, påverkas negativt om den styrs av det offentliga. Offentligt styrd forskning har en inbyggd skevhet. Enkelt uttryckt går den ut på att forskningsresultat som ger vid handen ett status quo eller en förbättring ger liten uppmärksamhet. Liten uppmärksamhet ger i sin tur små eller obefintliga anslag. Om djurskyddsmyndigheten får ett stort inflytande inom sitt område i den vetenskapliga världen, finns det en risk att vetenskapen kommer att leverera slutsatser av två arter: dels dem som menar att problemen är större än de i själva verket är, dels dem som menar att myndighetens arbete är förträffligt.

4 Två förslag till ett bättre djurskydd

4.1 God man

Utöver fler och bättre utbildade djurskyddsinspektörer, bör det införas ett system med en god man i djurhållning. I flertalet fall med vanskötsel av djur beror det inte på någon slags sadistisk läggning hos djurägaren, utan snarare andra sociala problem. Människor som tidigare varit duktiga djurhållare förvandlas till det motsatta på grund av personliga motgångar, sjukdom eller liknande. En god man skulle kunna förhindra att situationen – för såväl djuren som djurägaren – förvärras ytterligare. Den gode mannen skulle kunna hjälpa till i kontakterna med myndigheter, samt återupprättandet av god djurhållning. Myndighetsutövningens karaktär berör knappast de sociala tragedier som ofta ligger bakom dålig djurhållning. Det är en brist, eftersom den kunskapen kan leda till förbättrad djurhållning.

4.2 Ja till helhet – nej till detaljer

Djurskyddet måste utgå från en helhetssyn för hur djuren har det. Antalet centimeter för en kos liggplats säger föga om dess välbefinnande. Helhetsperspektivet ger en mer korrekt bild av djurens villkor. Detta perspektiv gagnas inte av detaljstyrning. Det finns många olika lösningar för hur exempelvis en ladugård kan se ut så att djuren mår bra. Vi vill därför införa ett generellt funktionskrav på exempelvis en ladugård, snarare än som i dag ha många detaljregler.

Stockholm den 7 oktober 2002
Bengt-Anders Johansson (m)	Henrik von Sydow (m)