med anledning av prop. 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet

Motion 2002/03:MJ2 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurskyddsmyndighetens ansvarsområde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de internationella frågorna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av ett djuretiskt råd.

2 Ny djurskyddsmyndighet med helhetsperspektiv

Frågan om hur djurskyddet bäst skall organiseras har diskuterats sedan djurskyddslagen kom 1988. Från många håll, inte minst från djurskyddsorganisationerna, har man ansett att det var olämpligt att lägga genomförandet av den nya djurskyddspolitiken på i stort sett samma myndigheter som ansvarade för den gamla. I denna kritik instämde mycket tidigt Allan Johansson, dåvarande generaldirektör för Lantbruksstyrelsen. I en debattartikel i Svenska Dagbladet liknade han administrationen av djurskyddslagen vid att en industrimyndighet skulle få i uppdrag att genomföra miljöpolitiken.

Regeringen tar i sin proposition ett första steg mot bildandet av en robust djurskyddsmyndighet, men förslaget är inte tillräckligt. Enligt mitt menande så måste myndighetens ansvar utökas, arbetet med de internationella frågorna stärkas samt ett djuretiskt råd införas. Dessa förändringar skulle kunna ge den nya djurskyddsmyndigheten ett uppdrag med helhetsperspektiv.

3 Djurskyddsmyndighetens ansvar

Regeringen anger att djurskyddsmyndigheten skall vara den centrala myndigheten för djurskyddstillsynen och därmed ha ett övergripande ansvar för djurskyddet. Man anger vidare att myndigheten även bör ha det totala djurskyddsansvaret för icke-livsmedelsproducerande djur.

I propositionen anger regeringen att man inte vill bryta kedjan från jord till bord och att det är orsaken till att ansvaret för att utfärda föreskrifter när det gäller djur som används i livsmedelsproduktionen skall ligga kvar på Jordbruksverket. Regeringens argument är väldigt tunt, eftersom det redan idag råder delat ansvar mellan en rad olika myndigheter då det gäller sådant som ryms inom kedjan från jord till bord.

I utredningen Ett förbättrat djurskydd, SOU 2000:108, har regeringens egen utredare redovisat fyra alternativa förslag på hur en fristående djurskyddsmyndighet bör vara organiserad. Utredaren förordar förslaget där den nya djurskyddsmyndigheten tar över samtliga de uppgifter som idag åvilar Jordbruksverkets djuravdelning och distriktsveterinärkår. Utredaren anger att det alternativet skapar möjligheter att sammanföra frågor om djurskydd för de flesta djurslagen.

Enligt min uppfattning är det viktigt att den nya djurskyddsmyndigheten får ta ett helhetsgrepp över de frågor som faller under djurskyddslagen. Det vore av den anledningen mycket olyckligt om ansvar för de livsmedelsproducerande djuren lades utanför djurskyddsmyndigheten. Det torde vara avsevärt bättre att stärka djurskyddsmyndigheten och ge den i uppdrag att hantera de frågor som faller under djurskyddslagens tillämpningsområde. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

4 De internationella frågorna

I propositionen sägs oroväckande litet om det internationella arbetet. I takt med den ökade internationaliseringen ökar också det gemensamma arbetet med djurpolitiska frågor på internationell nivå. I dag hanteras djurpolitiska frågor inom till exempel FN, WTO, EU och inom Europarådet. Den ökade internationaliseringen ställer krav på att vi har en effektiv myndighetsorganisation som kan vara pådrivande och på bästa sätt kan ta tillvara och föra ut de svenska ståndpunkterna. Det behövs en internationell spjutspetsmyndighet på det djurpolitiska området.

Enligt min mening bör djurskyddsmyndigheten formas så att den just kan vara en sådan spjutspetsmyndighet. Djurskyddsmyndigheten bör ges en ledande funktion i vårt internationella arbete med djurpolitiska frågor. Den bör, utöver att ha en samordnande funktion, även ha i uppdrag att fungera som en kunskapsbank då det gäller det internationella regelverket på det djurpolitiska området. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

5 Inrättande av ett djuretiskt råd

Jag har tidigare motionerat om att ett djuretiskt råd bör inrättas (motion 2001/02:MJ268). Miljö- och jordbruksutskottet har i sitt betänkande Användning av försöksdjur, 2001/02:MJU7, angivit att min motion inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida i avvaktan på regeringens proposition om en ny djurskyddsmyndighet.

I propositionen förs dock inga diskussioner om ett djuretiskt råd. Det man för fram är att myndigheten skall knyta till sig ett djurskyddsråd med bred kompetens.

Jag delar givetvis uppfattningen att det skall finnas ett djurskyddsråd knutet till den nya myndigheten. Min motion om ett djuretiskt råd handlar dock om en helt annan sak.

Det finns i dag ett alltmer ökande engagemang för djuretiska frågor i vårt samhälle. Vi kan på god grund anta att det i framtiden kommer att ställas allt högre etiska krav på vårt förhållningssätt till djuren. För sådana diskussioner och överväganden skulle det behövas ett djuretiskt råd med koppling till Jordbruksdepartementet. Rådet skulle kunna bestå av personer som står fria från den nuvarande djuranvändningen. Rådet skulle på eget och andras initiativ ha uppdraget att ta fram djuretiska studier och uttalanden rörande förekommande djuranvändning samt bedriva framtidsstudier inom fältet. Dessa studier och uttalanden skulle kunna stimulera och fördjupa den djuretiska debatten i vårt samhälle och samtidigt fylla ett viktigt tomrum som jag vet att inte minst ungdomar upplever inom den statliga djurpolitiken. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Stockholm den 7 oktober 2002

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)