med anledning av prop. 2001/02:2 FoU och samverkan i innovationssystemet

Motion 2001/02:N9 av Harald Bergström m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 12

2 Förslag till riksdagsbeslut 13

3 Propositionen 13

4 Forsknings- och innovationspolitiken 14

4.1 Hur och var uppstår innovationer? 14

5 Statens uppgifter 15

5.1 Forskningsfinansiering 15

6 Principer för den behovsmotiverade forskningen 16

6.1 Prioritera hög kvalitet och hög relevans 16

6.2 Prioritera teknikområden där framtidsutsikterna är lovande 16

6.3 Prioritera samfinansierad FoU 16

6.4 Premiera och underlätta kommersialisering av FoU 17

6.5 Beakta behoven hos små och medelstora företag 17

6.6 Underlätta kunskapsöverföring och personrörlighet 17

6.7 Främja internationellt FoU-samarbete 17

6.8 Prioritera FoU för en ekologiskt hållbar utveckling 18

7 Verket för innovationssystem – Vinnova 18

7.1 Prioritering av forskningsområden 18

8 Industriforskningsinstituten 19

8.1 Industriforskningsinstitutens uppgifter 19

8.2 Förslag till finansiering 20

8.3 Ireco:s fortsatta verksamhet 20

9 Kommersialisering av forskningsresultat 21

9.1 Lärarundantaget 21

9.2 Teknikbrostiftelserna 22

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den huvudsakliga inriktningen för statens medverkan till omstrukturering av industriforskningsinstituten.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om den huvudsakliga inriktningen för statens medverkan till omstrukturering av industriforskningsinstituten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principerna för holdingbolag knutna till universitet och högskolor.

4. Riksdagen avslår vad regeringen föreslår om principerna för bildande av holdingbolag knutna till universitet och högskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppifrån-och ned-perspektiv.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioritera för hög kvalitet och relevans.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioritera teknikområden där framtidsutsikterna är lovande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att premiera och underlätta för kommersialisering av FoU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta kunskapsöverföring och personrörlighet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att främja internationellt FoU-samarbete.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att organisera industriforskningsinstituten.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om industriforskningsinstitutens uppgifter.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lärarundantaget.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Teknikbrostiftelserna.

3 Propositionen

Propositionen berör tre områden: den principiella inställningen till forsknings- och innovationspolitiken, organisationen och finansieringen av industriforskningen och kommersialisering av forskningsresultat.

Propositionen kan ses som en fortsättning på de förändringar och den omorganisation som föreslogs i proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering. I Kristdemokraternas motion på denna proposition framfördes kritik mot att perspektivet var uppifrån och ned, man började med att forma modeller för organisationerna och sedan skulle följa ett arbete med att fylla de nya myndigheterna med uppgifter.

I föreliggande proposition finns också delvis det felaktiga perspektivet uppifrån och ned, vilket vi återkommer till.

4 Forsknings- och innovationspolitiken

Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning att utbildning, forskning och utveckling samt innovationer är förutsättningar för tillväxt och välfärd. Vi lever i en värld där ny kunskap och utveckling av nya innovationer sker allt snabbare. För att svenska företag och svenskt näringsliv skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och fortsätta att utvecklas behövs allt mer behovsmotiverad forskning. Högskolans tredje uppgift måste uppfyllas bättre än idag. Forsknings- och utbildningsväsendet måste öka sin förmåga att samverka närmare näringslivet och för näringslivet. På så sätt stimulerar de båda verksamheterna varandra till en ännu snabbare utveckling.

I miljöerna kring högskolor och universitet finns en potential för nyföretagande och entreprenörskap. Detta bör stimuleras. Kristdemokraterna vill i motionen dock peka på vissa aspekter som inte får förbises när man utvecklar regelverket för hur vidareutveckling och kommersialiseringen av forskningsresultat skall ske.

4.1 Hur och var uppstår innovationer?

Regeringens utgångspunkt är att företag och forskare inte skapar innovationer i ensamhet, utan innovationer uppstår i ett system där olika aktörer samspelar. Samspelet karaktäriseras, enligt propositionen, av ömsesidigt lärande, och sker till exempel mellan ett företag å ena sidan och kunder, underleverantörer, konkurrenter, universitet och högskolor eller forskningsinstitut å den andra.

Kristdemokraterna instämmer inte helt i denna beskrivning. Samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola är viktig men Sverige kan uppvisa en lång rad framgångsrika innovatörer som inte levt och verkat eller lever och verkar i ett universitets eller en högskolas samverkande nätverk. Särskilt gäller det soloföretagare och småföretagare.

Idéer uppkommer som regel i en människas huvud. Innovatörer är ofta speciella individer som har svårigheter att samarbeta i grupp om det inte finns ett mycket gott förhållande baserat på förtroende mellan individerna i gruppen. Det gäller alltså att skapa innovationssystem där gruppen, likaväl som den enskilde särlingen, kan få komma vidare och utveckla sin idé. Dessa personer har oftast ett utpräglat underifrånperspektiv och betraktar sin idé som sin baby. Icke desto mindre kanske just den idén kan växa till en framtida jätte.

Å andra sidan finns också många exempel på att, som regeringen skriver, gruppen, nätverket har varit bollplanken och som gett impulser till snabb utveckling. Klart är också att när ett projekt nått en viss nivå måste fler människor involveras i ett eller annat slags organisation. Läkemedelsbolagens forskarlaboratorier är exempel på sådana miljöer.

Industriforskningsstiftelserna är också exempel på miljöer för projektutveckling. Deras ställning har det senaste året kraftigt försämrats. Tillkomsten av Vinnova innebar att samtliga de 28 instituten i ett mycket sent skede fick besked om att inga pengar fanns för kommande budgetår. Detta har skapat mycket stora problem och det är oroväckande att den forskning och utveckling som så entydigt är inriktad på näringslivet blir satt på undantag. Forskning och utveckling varken kan eller skall behandlas så kortsiktigt; det har vi inte råd med.

5 Statens uppgifter

Riksdagen har lagt fast att statens uppgift är att tillhandahålla och utveckla en utbildnings- och forskningsinfrastruktur. Staten har det övergripande ansvaret för att det svenska samhället utvecklar och tar till vara ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja grundforskning och forskarutbildning. Staten skall vidare främja forskning till stöd för offentlig verksamhet och för andra samhällssektorer där det är befogat att staten bidrar med finansiering, att skapa organisatoriska ramar för den offentliga forskningen, att ge förutsättningar för svenskt deltagande i internationellt forskningssamarbete samt att utveckla former för forskningsinformation och medverka till att ny kunskap kan tas till vara i alla delar av det svenska samhället.

5.1 Forskningsfinansiering

Sverige avsatte, inklusive näringslivets insatser, 3,8 procent av BNP 1999 till forskning och utveckling, vilket är mer än något annat land i världen. Men i Sverige är den statliga andelen mycket låg i jämförelse med konkurrerande industrinationer. Knappt en procent av FoU-utgifterna utgjordes av forskningsmedel från EU.

Näringslivet finansierade 68 procent 1999 medan den offentliga sektorn endast stod för en fjärdedel av Sveriges FoU-utgifter. Näringslivets insatser är till stor del koncentrerade till ett fåtal mycket stora koncerner, och den statliga andelen är således av avgörande betydelse för utvecklingen av ett breddat och stabilt näringsliv. Här behöver den statliga finansieringen öka.

6 Principer för den behovsmotiverade forskningen

Kristdemokraterna ger här en kommentar till de principer som regeringen anger skall råda som vägledning för den behovsmotiverade forskningen.

6.1 Prioritera hög kvalitet och hög relevans

Detta förutsätter en kvalitetssäkring genom opartiska utvärderingar som kan användas som underlag vid medelstilldelningar. Forskningen måste ha hög relevans för befintliga behov. Ett mått på relevansen kan, enligt regeringen, vara näringslivets vilja till medfinansiering.

Kristdemokraterna anser att detta mått kan verka hämmande på små forskningsprojekt och små företags möjligheter att delta. Samarbetet mellan universitet/högskolor, institut och näringsliv fungerar väl för några få storföretag, men är desto sämre för mindre och medelstora företag. Det finns en rädsla hos småföretagarna för den akademiska miljön som måste övervinnas. Industriforskningsstiftelserna har i många fall varit mycket nyttiga för att lösa upp denna barriär.

I Kronoberg har vunnits goda erfarenheter av den s.k. Kunskapsbilen. Studenter på Växjö universitet hade svårigheter att ta på sig mindre utredningsuppdrag och examensarbeten därför att man inte på ett praktiskt sätt med allmänna kommunikationer kunde ta sig till och från företagen ute i länet. En enkel organisation med en pool av hyrbilar har blivit en lösning. Resultatet är att många studenters kontakter med ett litet företag resulterat i förnyade uppdrag och inte så sällan anställning efter studiernas slut.

6.2 Prioritera teknikområden där framtidsutsikterna är lovande

De statliga resurserna skall framför allt användas inom de områden där framtidsutsikterna bedöms vara mest intressanta. Etablerade verksamheter med stor produktionsvolym bör inte självklart stödjas av statliga forskningssatsningar, enligt regeringen.

Kristdemokraterna anser att detta är exempel på en alltför rigid inställning och kan uppfattas som ett hot mot basnäringarna. Skogs- och träindustrin liksom stålindustrin behöver utveckla produkter, arbetsorganisation, IT-användning m.m. för att klara den allt mer hårdnande konkurrensen.

6.3 Prioritera samfinansierad FoU

Kristdemokraterna delar regeringens syn på den viktiga samfinansierade forskningen. Vi vill dock framhålla att staten bör satsa mer resurser på detta område. De svenska företagens konkurrenskraft är även beroende av likvärdiga förhållanden när det gäller avsättningsbehov till forskningen.

6.4 Premiera och underlätta kommersialisering av FoU

Propositionen har sitt fokus på universitetens och högskolornas möjligheter att ta till vara uppfinningar och entreprenörskap samt främja avknoppningar. Med det målet är propositionens ansats god.

Kristdemokraterna vill emellertid påminna om regeringens tidigare redovisade uppfattning att forskare inte skapar innovationer i ensamhet, utan att innovationerna uppstår där olika aktörer samspelar. Vi konstaterar att det finns ett stort behov av att utforma regler för hur kommersialiseringen får gå till eftersom det råder ett flertal juridiska och ekonomiska oklarheter bland annat beträffande upphovsmannarätt och rätten till patent, ersättningar och royalties samt lärarundantaget.

6.5 Beakta behoven hos små och medelstora företag

Kristdemokraterna vill betona behovet av att de allra minsta företagen inte hamnar utanför den kunskapsutveckling som sker inom forskningen. Vi delar regeringens uppfattning att industriforskningsinstituten har stor betydelse för små och medelstora företag.

6.6 Underlätta kunskapsöverföring och personrörlighet

Regeringen utvecklar inte sina tankar på hur statliga insatser för att främja personrörligheten, dvs att välutbildade personer som är bärare av både inhemsk och internationell kunskap rör sig mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och företag.

Kristdemokraterna ser positivt på tanken, men vill framhålla att detta inte får bli en insats och en stimulans enbart för de stora företagen. Forskningsinstitutens roll i detta sammanhang kan enklast beskrivas med att Glasforskningsinstitutet (Glafo) som med sina 16 medarbetare i Växjö, leder glasforskningen i Europa. Medlemsföretagen finns över hela Europa och chefen, Stellan Persson, är adjungerad professor vid Växjö universitet. I Glafo har de små medlemsföretagen ett aktivt kunskapsutbyte med de stora koncernerna i branschen.

6.7 Främja internationellt FoU-samarbete

Det internationella forskningssamarbetet är av stor betydelse för utvecklingen. Staten har en viktig roll i att skapa förutsättningar och främja deltagande i EU:s ramprogram och andra EU-program. Medel måste avsättas i god tid så att inte forskningsmedverkan fryser inne på grund av brister i den statliga medelstilldelningen. Hittills har svårigheterna att finna nationell finansiering varit en återhållande faktor. Ireco och Vinnova bör därför ges i uppdrag att planera för ett aktivt svenskt deltagande i EU:s 6:e ramprogram.

6.8 Prioritera FoU för en ekologiskt hållbar utveckling

Kristdemokraterna delar helt regeringens uppfattning under denna punkt.

7 Verket för innovationssystem – Vinnova

I propositionen ges Vinnovas uppgifter en högre detaljeringsgrad än tidigare. Uppgiften att genomföra de åtta principiella mål som regeringen anger i propositionen ligger i huvudsak hos Vinnova. Verket skall dessutom verka regionalpolitiskt genom att stödja klusterbildningar. Den statliga FoU-finansieringen av institutsektorn kommer huvudsakligen att ske genom Vinnova. Industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet skall stärkas. Vinnova skall stimulera personrörligheten mellan olika FoU-miljöer och stimulera FoU-samverkan mellan företag, universitet och högskolor och industriforskningsinstitut. Dessutom skall Vinnova verka för kompetensutveckling inom institutsektorn.

Vinnova ges en överprövande roll genom sitt ansvar för medelstilldelning. Om svenska forskningsinstitut eller högskolor tar hem forskningsprojekt i europeisk konkurrens bör svensk nationell finansiering följa automatiskt och utan dröjsmål. Att överpröva EU:s konkurrensupphandling förefaller oss felaktigt och leder ofta till att forskningen inte genomförs med svenskt deltagande.

7.1 Prioritering av forskningsområden

Regeringen har pekat ut vissa forskningsområden som särskilt prioriterade. Det har redan gett negativa effekter på forskningen inom de områden som därigenom har blivit nedprioriterade.

De tre prioriterade områdena är bioteknik, informationsteknik och elektronik samt materialteknik. Dessutom skall prioritering ske av insatser på verksamheter baserade på svenska råvaror. Särskilt bioteknikområdet präglas av stora företag samt av klusterbildning. Likaledes präglas utvecklingen inom IT-sektorn av klusterbildning. Utöver intensiv och snabb utvecklingstakt tycks också elektroniksektorn präglas av en oerhörd snabbhet i att omsätta forskarmöda i produkter. Tillverkande enheter är mer eller mindre integrerade i de forskarmiljöerna.

Materialteknik är av mycket stor betydelse för svensk glas-, mineral- och stålindustri och därför ett angeläget område att prioritera.

Kristdemokraterna välkomnar prioriteringen av forskningsinsatser riktade till den tillverkande industrin samt verksamheter som baseras på svenska råvaror, dvs vår basindustri.

8 Industriforskningsinstituten

Regeringen föreslår att industriforskningsinstituten skall omstruktureras till färre och större institut. Motivet är att små institut har svårt att klara den ekonomiska konkurrensen, har knapp ekonomi och ofta ett alltför avgränsat ansvarsområde. Den bolagiseringsprocess som pågått sedan 1977 innebär att i princip samtliga institut är bolagiserade vid detta års utgång. Statens aktier industriforskningsinstituten förvaltas genom Ireco, (Institute for Research and Competence Holding AB). Ireco ägs gemensamt av staten och KK-stiftelsen (stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) som har varit en av huvudfinansiärerna av industriforskningsinstituten. Ireco skall tillsammans med Vinnova påskynda omstruktureringen av instituten.

Det får inte bli ett självändamål för ett industriinstitut att växa sig stort. Återigen är exemplet Glafo belysande där ett litet institut kan ligga i framkanten på forskning och utveckling. Omständigheter och branscher måste vara avgörande och leda till den effektivaste utvecklingen.

Idag har de Svenska Lantbruksuniversitetet (SLU) närstående forskningsinstituten JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, och SkogForsk, men även SIK-Institutet för livsmedel och bioteknik, liksom STFI, Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut, stark förankring hos näringslivet. JTI är ett relativt litet institut. Frågan är vad som händer om man lägger samman det med något annat; blir det så mycket satsning med SLU-nära verksamhet? Det kanske vore bättre att pröva andra samverkansformer som t ex samlokalisering mellan t ex SkogForsk och JTI.

Ett långtgående samarbete finns redan idag mellan olika forskningsinstitut. Det är viktigt att förändringar sker i öppen kommunikation med instituten så att lösningarna blir praktiska och relevanta ur forskningssynpunkt. Behov kan också finnas att tillfoga nya delar som inte ryms i befintlig struktur.

8.1 Industriforskningsinstitutens uppgifter

Kristdemokraterna anser att industriforskningsinstituten har en avgörande roll för utvecklingen av näringslivet, särskilt de små och medelstora företagen i traditionella branscher.

Industriforskningsinstituten verkar i skuggan av högskolornas forskning bl.a. på grund av att högskolornas forskning finansieras till minst hälften av staten medan institutens statliga finansiering är bara omkring 10–15 %. Utländska institut har oftast en bättre basfinansiering med 30–35 %. Utländska institut får dessutom vanligtvis särskilda projektbundna statliga bidrag för EU-projekt.

8.2 Förslag till finansiering

Kristdemokraterna stöder regeringens förslag i budgetpropositionen att tillföra ytterligare 70 miljoner kronor. Vi anser att anslaget borde tillföras Vinnova redan från 2002 eftersom det fortfarande fattas 25 miljoner kronor till vad basfinansieringsnivån var år 2000.

Endast 17 av de 28 instituten har idag avtal om basfinansiering av staten. Det bör skapas ekonomiskt utrymme så att Vinnova kan teckna långsiktiga avtal med alla forskningsinstituten när den försiktiga omstruktureringen är färdig. Det är avgörande att industriforskningsinstituten ges en tryggad finansiering som dessutom enligt vår mening borde vara någorlunda likvärdig.

Det är också av utomordentlig vikt att den statliga basfinansieringen blir långsiktigt säker och på en nivå som ger arbetsro för instituten. Den ryckighet som nu präglat statens agerande är mycket besvärande för verksamheten i forskningsinstituten.

Vi ser också en risk i att instituten kan utvecklas till konsultbolag om basfinansieringen blir alltför låg.

Industriforskningsinstituten och industrin måste också ges möjlighet att delta i EU-projekt och ges möjlighet till extra statlig finansiering. Deltagande i sådana projekt kan innebära tidsmässigt långa åtaganden och med den finansieringsmodell som regeringen antyder i propositionen blir det nära nog omöjligt att binda sig i fleråriga EU-projekt. Branscher går därigenom miste om värdefulla nätverk, forskningsresultat och kunskaper.

Vi ställer oss i dagsläget tveksamma till den tävling om anslag som regeringen skissar på i propositionen. Att Vinnova skall fördela anslag har vi ingenting emot, men eftersom all forskning är beroende av långsiktighet och framförhållning är vi inte övertygade om att den modell som antyds är den bästa. I tävlingsformen åtgår alltför mycket personella resurser som kan påverka både ansökningsförfarande och utfall. Instituten har byggt upp en stor del fasta resurser i form av utrustning och kontrakterade samarbeten, personalresurser och lokaler. Vilken basfinansieringsmodell som skall råda i framtiden är av avgörande betydelse för näringslivets engagemang och de för svenskt näringsliv så välbehövliga forskningsresultaten.

8.3 Irecos fortsatta verksamhet

Regeringen anger i propositionen att Ireco bör överväga att inordna andra institut med statligt ägande och huvudmannaskap i institutsstrukturen.

Kristdemokraterna vill här anlägga ett underifrån-perspektiv och anser att om det för näringslivet innebär fördelar att inlemma fler institut i den nya strukturen så bör detta göras. Skulle det visa sig att det är en åtgärd enbart för att förenkla för staten är vi tveksamma till förslaget.

9 Kommersialisering av forskningsresultat

Regeringen föreslår att även andra lärosäten än de universitet och högskolor som idag har holdingbolag skall få möjlighet att bilda sådana bolag. Vidare skall holdingbolagen ges möjlighet att bilda och inneha dotterbolag som förmedlar uppdragsutbildning åt statliga universitet och högskolor.

Universitet har allt mer kommit att använda holdingbolagen som ett redskap för att stödja både kommersialisering av forskningsresultat och samverkan mellan forskare och befintliga företag. Nuvarande holdingbolag utgör moderbolag som ägs av staten. Regeringen har, genom sina företrädare från universitetet eller högskola i bolagens styrelser, ansvaret för hela verksamheten. Styrelserna har att rätta sig efter det regelverk för bolagen som regeringen utfärdar. Regeringen lovar återkomma, särskilt i frågan om sekretess. Det räcker inte, de övriga frågorna måste också belysas och få svar.

Kristdemokraterna instämmer med Riksrevisionsverkets synpunkt att om bolagisering av uppdragsutbildningen kan tillåtas skall tydliga förutsättningar för verksamheten anges. Dotterbolagen får inte bedriva uppdragsutbildning i egen regi och uppdragsutbildning får endast köpas av annan än enskild.

Regeringen föreslår att dotterbolagen skall samägas med andra offentliga och privata aktörer, för att exempelvis bedriva s.k. såddfinansiering.

9.1 Lärarundantaget

Genom lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar har lärare vid universitet och högskolor rättigheterna till de uppfinningar som de gör inom ramen för sin anställning, det s.k. lärarundantaget. Lagen har länge varit omdiskuterad. Andra länder har andra lagar som reglerar upphovsmannarättigheterna till innovationer och uppfinningar. Kontaktsekretariat, bildandet av holdingbolag och stöd från Teknikbrostiftelserna har ökat forskarnas intresse för patentering av uppfinningar.

Kristdemokraterna anser att frågan om kommersialisering av uppfinningar måste utredas och ett tydligt regelverk måste till för att rättstryggheten skall upprätthållas. Några frågor som särskilt bör ses över är elevernas rättigheter och delaktighet i patent, såsom egna uppfinnare; elevernas rättigheter och delaktighet i patent, såsom delaktiga i lärarens forskningsframgångar; en utomstående uppfinnares rättighet till eget patent när han/hon begärt hjälp med vidareutveckling av idén; ersättning och royalties samt sekretessen.

Kristdemokraterna anser att det är ytterst angeläget att dessa frågor klargörs innan universitetens och högskolornas bolagsverksamheter och kommersialiseringsverksamheter växer. Ett väl fungerande regelverk är en förutsättning för att forskningsresultaten skall komma till rätt användning och kommersialisering bli en framgång. Vi tror att användbara instrument kan vara preciseringar i bolagsordningar och ägardirektiv där åtminstone de lagliga rättigheterna skrivs in.

Det finns exempel på att uppfinnares företag har blivit försatta i konkurs på grund av att högskolans projektgrupp bildade eget bolag till vilket de överförde huvudmannaskap och uppdrag att genomföra projektet liksom de ersättningar som skulle utgå. Medan högskolan hoppades på att tjäna pengar slutade patentinnehavaren/uppfinnaren med konkurs och stora skulder. Sådant får inte förekomma.

9.2 Teknikbrostiftelserna

Teknikbrostiftelserna fyller en mycket viktig funktion som ännu en länk mellan näringslivet och forskningen inom högskolor och universitet. Teknikbrostiftelserna inrättades som ett tidsbegränsat försök, och verksamheten är begränsad till 2007. Regeringen avser att utvärdera verksamheten i god tid för att få en bedömning av hur verksamheten skall bedrivas efter 2007. Forskning är beroende av långsiktighet och Kristdemokraterna anser att det är viktigt att inte vänta för länge innan utvärdering sker.

Fokus i propositionen är på den nya myndigheten Vinnova samt inrättandet av ett antal nya holdingbolag i anslutning till de högskolor som önskar få sådana. I presentationen av de befintliga holdingbolagens verksamhet frammanas känslan av en framgångsrik verksamhet i relationen till näringslivet.

I södra Sverige är denna bild inte överensstämmande med verkligheten. Teknikbrostiftelsen i Lund och Teknopol har vad gäller strukturer som hanterar såväl det nya företagandet, patentering/licensiering samt finansiering av det nya akademiska företagandet stått för såväl organisation som finansiering. Holdingbolaget har därefter bjudits in som part i dessa strukturer antingen som delägare (gratis) eller som samarbetspart i olika projekt.

Vad gäller det storskaliga system som stiftelsen driver för kunskapsförsörjning av de små och medelstora företagen så är det svårt att finna något engagemang från holdingbolaget.

Universitetets relation till näringslivet är och förblir en relation till de stora företagen. Dessa förhållanden beskrivs överhuvudtaget inte i propositionen. Vem ska hantera dessa många småföretag, nya eller gamla? Det sydsvenska systemet bygger ju som bekant på en samverkan mellan ett stort antal universitet och högskolor i södra Sverige.

Att bedriva affärsutveckling i den akademiska miljön är ett yrke i sig som tarvar lång erfarenhet. Man kan inte bara säga att universitet och högskolor via holdingbolag skall syssla med detta. För ändamålet krävs professionell personal. Likaså professionella styrelser med rötter i företagsutvecklingsprocessen. Det gäller de processer som utvecklar avancerat akademiskt företagande likaväl som det enkla småföretagsnära gemensamma utvecklingsbolaget. Teknikbrostiftelsen i Lund har valt denna professionella modell kopplat till ett professionellt investmentbolag, TeknoSeed AB.

Bolaget investerar i mycket tidiga akademiska projekt och tjänade förra året ihop en vinst på ca 10 miljoner kronor genom investeringar på en total volym på 47 miljoner kronor.

Kopplingen mellan Teknopol och TeknoSeed är helt avgörande för vilken kvalitet på den delaktighet alla måste visa för att lyckas. TeknoSeed samverkar nu med Industrifonden för att framdeles kunna hantera det stora flöde av innovationer som kommer ur det sydsvenska universitetssystemet.

Sammanfattningsvis måste konstateras att propositionen inte tagit hänsyn till storskaliga praktiska aktiviteter som sedan ganska lång tid och med framgång på den regionala nivån deltagit i innovationspolitiken och innovationsprocesserna och därmed den ekonomiska tillväxten. System som internationellt vunnit erkännande.

Propositionen har ett alldeles för starkt fokus på holdingbolagens förmåga att kommersiellt bli lyckosamma. Vissa kan, andra kan förmodligen inte.

För att Sverige också i framtiden skall vara en konkurrenskraftig industri- och tjänstenation krävs att staten garanterar en rimlig andel av de medel som behövs för en omfattande behovsmotiverad forskning både vad gäller Teknikbrostiftelserna och industriforskningsinstituten.

Stockholm den 3 oktober 2001
Harald Bergström (kd)
Mats Odell (kd)	Stefan Attefall (kd)
Sven Brus (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)	Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)	Mikael Oscarsson (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Inger Strömbom (kd)