Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2001/02:39 Förvärv av aktier i AssiDomän AB, m.m.

Motion 2001/02:N45 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2001/02:39
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-31
Utskottsförslag
2001-11-01
Granskning
2001-11-01
Registrering
2001-11-01
Bordläggning
2001-11-01
Hänvisning
2001-11-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen genom förvärv av aktier ökar sitt ägande i Assi Domän AB.

  2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att upphäva ett tidigare bemyndigande om att försälja statens aktier i Assi Domän AB.

  3. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering till förfogande för Svea­skog AB.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att staten genom det helägda statliga bolaget Sveaskog AB blir ägare till samtliga aktier i Assi Domän AB. Sveaskog AB har lämnat ett offentligt bud på av andra än staten ägda aktier i Assi Domän AB. Sveaskog AB tillförs genom aktieägartillskott, dels de aktier i Assi Domän AB som nu innehas av Regeringskansliet genom Näringsdepartementet och Förvaltningsaktiebolaget Stattum, dels de medel som tillfördes staten i samband med en inlösenlikvid våren 2001. Riksgäldskontoret föreslås vidare bemyndigas att lämna en överbryggningskredit till Sveaskog AB på högst 12 000 miljoner kronor.

I propositionen föreslås vidare att regeringen får bemyndigande att vid lämplig tidpunkt sälja hela eller delar av statens aktieinnehav i Svenska Lagerhusaktiebolaget samt att vidta de åtgärder som behövs för försäljningen.

Staten skall inte agera företagare

I en väl fungerande marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig funktion som stiftare av de lagar och regler som ska följas, som beslutsfattare om de skatter som ska betalas och som myndighetsutövare i form av rättsvårdande och marknads­vårdande instanser som ser till att reglerna efterföljs. Att på samma gång vara aktör på marknaden blir en orimlig sammanblandning av roller. Vi liberaler vill att fler människor skall vara ägare av företag. En privatisering av statens ägande erbjuder en möjlighet att sprida privat ägande av företag till flera.

Det finns många exempel på att statligt och kommunalt ägande snedvrider konkurrensen genom en öppen eller dold subvention och diskriminerande offentlig upphandling. Därigenom får privata företag sämre lönsamhet och expansionsmöjligheter och några tvingas lägga ned sin verksamhet. Politiskt subventionerade konkurrenter skapar också en extra osäkerhet för privata företag, som för sin försörjning enbart är hänvisade till att tillfredsställa kundernas efterfrågan och som inte kan falla tillbaka på att tillfredsställa politiska önskemål. I stort sett samtliga statliga företag agerar dessutom på en marknad där det finns privata företag som är konkurrenter.

Regeringen, staten, har tagit på sig en lång rad viktiga uppgifter som ingen annan i samhället kan eller bör utföra. Regering och riksdag skulle fungera bättre om de koncentrerade sig på dessa uppgifter och bl.a. avbördade sig ägandet av företag, som dessutom privata ägare sköter bättre. Att i offentlig regi sköta dessa bolag stjäl uppmärksamhet från det som är det offentligas huvuduppgift: att erbjuda en god vård, ett bra utbildningssystem, ett väl fungerande försvar, ett säkert rättssystem och en generell politik för att främja tillväxt och sysselsättning.

Historiken kring Assi Domän AB

1991 var Assi Domän ett helstatligt bolag. För att sprida ägandet och ge bolaget Assi Domän tillgång till externt riskkapital beslutade den borgerliga regeringen år 1994 att sälja 49 procent av aktierna i bolaget, motsvarande 53,5 miljoner aktier. Av dessa aktier reserverades 70 procent för privatpersoner och anställda i Assi Domän och NCB. Resterande 30 procent (16 miljoner aktier) såldes till svenska och utländska institutioner i ett anbudsförfarande för att få ett marknadsmässigt pris.

I juni 1999 bildades Sveaskog AB som ett av staten helägt skogsbolag. Bolaget bildades genom att Assi Domän AB förde över cirka en tredjedel av sina skogstillgångar till ett dotterbolag, vars aktier delades ut till aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma den 14 juni 1999. I samband därmed erbjöd sig staten att byta in aktier i Sveaskog mot aktier i Assi Domän som tillhörde staten.

Erbjudandet fick stor anslutning och staten fick i ett första skede 98 procent av aktierna i Sveaskog. Genom detta minskade statens ägarandel i Assi Domän från 50,2 procent till 35,5 procent. Med propositionen ändrar regeringen uppenbarligen strategi och prioriterar istället färre leverantörer och mer statlig kontroll.

Förslaget om socialisering av Assi Domän är dessutom osnyggt gentemot övriga ägare. Det är inte bra att budet kommer från huvudägaren staten som redan äger 35 procent av bolaget, har tillsatt styrelsen, bestämmer spelreglerna för aktörerna och även är domare. Sammanblandningsekonomin är total.

Regeringen med näringsminister Björn Rosengren i spetsen anser att motiven till budet på Assi Domän är att:

  • skogsindustrins betydelse för svensk export är så viktig att råvaruförsörjningen inte kan lämnas i händerna på privata aktörer,

  • det är viktigt att den svenska skogen inte bara blir lekstuga för dem i Sverige med mycket pengar,

  • staten skall fortsätta öka sitt ägande av skog.

Dessa motiv väcker fler frågor än de besvarar. Kommer det att innebära att alla viktiga exportindustrier skall räkna med statliga råvaruleveranser i framtiden? Och av vilka skäl? Gäller det såväl Ericsson som jordbruket och livsmedelsindustrin? Är det ett sätt att hålla råvarupriserna nere och med skattemedel subventionera vissa företag? Är alla aktörer med god ekonomi olämpliga som underleverantörer till exportindustrin?

Den nu av regeringen föreslagna socialiseringen av Assi Domän förväntas kosta skattebetalarna åtskilliga miljarder – vilket innebär en överbeskattning av medborgarna till följd av regeringens aktiespekulation.

Det finns flera skäl som talar för att man skulle kunna få ut mer pengar om man valt att sälja skogen i flera delar. Som exempel kan tas att Norske Skog valt att sälja all sin skog i Sverige men i mindre bitar. Priset för dessa försäljningar ligger flera gånger så högt som det Assi Domän förväntas få per hektar skog, vilket ytterligare understryker att staten gör en dålig affär.

Vi anser att detta är en synnerligen dålig idé och vill därför avslå förslaget från regeringen. Assi Domän behövs som en stor aktör på skogsmarknaden i konkurrens med helstatliga Sveaskog och övriga aktörer. Dock ställer vi oss positiva till den i propositionen föreslagna försäljningen av statens aktier i Svenska Lagerhusaktiebolaget.

Stockholm den 31 oktober 2001

Eva Flyborg (fp)

Runar Patriksson (fp)

Yvonne Ångström (fp)


Yrkanden (3)

  • 1
    Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen genom förvärv av aktier ökar sitt ägande i Assi Domän AB.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen avslår regeringens förslag om att upphäva ett tidigare bemyndigande om att försälja statens aktier i Assi Domän AB.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog AB.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.