med anledning av prop. 2001/02:64 Vissa tobaksfrågor

Motion 2001/02:K34 av Åsa Torstensson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en väl fungerande folkhälsopolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett totalt förbud mot rökning i restauranglokaler eller andra serveringsställen från den 1 januari 2004.

1 Rökningens effekter på hälsan

Rökning orsakar många olika sjukdomar, bl.a. lungcancer och cancer i vissa andra organ, hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom och utveckling av allergi. Förutom dessa sjukdomar påverkar rökning, genom effekten på blodkärlen, tandlossning, rynkig hud, vissa former av syn- och hörselnedsättningar, ryggbesvär, impotens, tidigare klimakterium, benskörhet, ökad risk för missfall samt ofruktsamhet. Sammanlagt bedöms rökningen för närvarande kräva 8 000 liv per år i Sverige. Var fjärde rökare dör i medelåldern och förlorar i genomsnitt 22 år av sitt liv. Därför är det glädjande att regeringen nu lägger denna proposition för att försöka komma åt de stora hälsoproblem som tobaken orsakar. Centerpartiet vill dock med denna motion gå några steg längre än regeringen för att ytterligare minska de problem som rökningen står bakom.

Eftersom det mesta av cigarettröken inte går till rökaren själv utan till omgivningen, är det inte överraskande att finna samma sorters skador hos dem som exponeras för den s.k. miljötobaksröken som hos rökaren själv. Man räknar med att 500 personer i Sverige dör varje år av passiv rökning. Det har även konstaterats att det finns ett samband mellan miljötobaksrök och plötslig spädbarnsdöd.

2 Folkhälsan

En god folkhälsa innebär friska människor och små skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. För att effektivt kunna nå detta är det angeläget att kunna följa hälsoläget, utveckla kunskap om såväl hälsans som ohälsans bestämningsfaktorer och sedan också genomföra åtgärder som behövs för att förbättra folkhälsan.

Intresset för och uppmärksamheten kring folkhälsofrågorna växer. Förklaringarna är flera. Kunskapen om samband mellan livsvillkor och hälsa ökar. Medvetenheten om livsstilens betydelse för olika sjukdomstillstånd blir större och större. Det finns idag en allt större medvetenhet om att en god folkhälsa är en gemensam utmaning för alla samhällssektorer. Det tidigare synsättet, där folkhälsofrågorna tolkats som ett landstingsuppdrag, är på väg att ersättas av insikten om folkhälsa som ett gemensamt ansvar. Det handlar om att stärka den sociala gemenskapen och tryggheten, att den enskilde ska ha makt över sitt liv. Det handlar om social och ekonomisk rättvisa, om en god miljö som också har utrymme för återhämtning. Det handlar om arbete och om framtidstro. Därför innebär folkhälsoperspektivet att mål formuleras för samhällsverksamheten, bortom de materiella.

Folkhälsoinsatser handlar både om att förebygga sjukdom och om att främja hälsa. Folkhälsoarbetet drar nytta av engagerade medborgare. Därför är de insatser som medborgarna gör själva som enskilda individer, som föräldrar, bland släkt och vänner, inom frivilligorganisationer och som deltagare i det demokratiska vardagsarbetet av stor betydelse för folkhälsoutvecklingen. Det är angeläget att samhället bedriver aktiva folkhälsoinsatser för att motverka kommersiella hälsohot. Samhället kan genom framsynta åtgärder underlätta för den enskilde att leva ett hälsosamt liv. Vad som ovan anförts angående behovet av en fungerande folkhälsopolitik bör ges regeringen till känna.

3 Tobak som hälsohot

Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige och en av de stora orsakerna till skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Ny kunskap visar att bruket av tobak inte är följden av ett fritt konsumtionsval, utan tobak är istället en drog med snabb tillvänjning. Nästan alla som börjat röka har gjort det innan de uppnått vuxen ålder. Tobaksbruk bör därför ses ur ett drogpolitiskt perspektiv och inte som vilken konsumtionsvana som helst. Ett sådant synsätt medför att tobaken måste bekämpas mer aktivt än vad som hittills gjorts.

Rökningen är dock numera på tillbakagång i hela västvärlden. Det hittillsvarande svenska arbetet mot rökningen ter sig dock vid en internationell jämförelse framgångsrikt. Under drygt trettio års arbete har andelen rökare halverats bland män och minskat avsevärt även bland kvinnor. Svenska män röker nu minst i Europa. Attityderna till rökning har förändrats avsevärt. De svenska resultaten överträffas endast av utvecklingen i vissa stater i USA, där avsevärt större resurser sedan länge avsatts för information och opinionsbildning via massmedia, rökslutarstöd m.m. Även frivilligorganisationer har spelat en stor roll för denna utveckling.

Rökvanorna bland barn och ungdomar påverkas i hög grad av utvecklingen bland de vuxna. Tobaksbruket och attityden till tobak bland föräldrar, lärare och andra förebilder och viktiga vuxna har ett avgörande inflytande på tobaksdebuterna bland de unga. Likaså kan självfallet insatser mot tobaksbruk bland barn och ungdom indirekt nå även föräldrar och andra vuxna.

Centerpartiet anser att sambandet mellan ökad tillgänglighet, ökad konsumtion och därmed ökade skador är bevisat. Målet måste därför vara att minska totalkonsumtionen. Tobakens skadeverkningar kan minskas genom olika insatser. En mängd olika insatser krävs dock: attitydpåverkande åtgärder, opinionsbildande satsningar, förebyggande insatser, erbjudande av rökfria samlingsplatser och en förbättrad lagstiftning för att förhindra tillgänglighet och skydda barn, ungdom och arbetstagare för att utsättas för risker. Speciellt det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar vad gäller alkohol, narkotika och rökning måste intensifieras.

I Sverige finns en alltmer positiv inställning till rökfritt i restauranger och andra serveringar. Som ett led i lobbyverksamheten mot förslaget har det visserligen presenterats enstaka opinionsmätningar som antytt en negativ inställning till totalt rökförbud på restauranger. Resultaten är kan dock starkt ifrågasättas. Att göra svenska restauranger och kaféer helt rökfria är en signal av betydande internationellt värde. Det skulle markera att vårt land och våra svenska myndigheter står emot de stora multinationella tobaksbolagens försök att påverka opinionen också i detta avseende. Det skulle stärka bilden av Sverige som en av de förebilder som är beredda att fatta beslut trots en intensiv lobbyverksamhet från tobaksindustrins sida. Det finns således inga skäl att skjuta upp denna reform. Den särskilde utredare som regeringen vill tillsätta bör ha som huvudsakligt uppdrag att utarbeta ett konkret lagförslag om rökfria serveringar.

För anställda inom restaurangnäringen är miljötobaksrök ett hälsoproblem. Arbetstagarna utsätts genom tobaksröken för gifter som är helt förbjudna i andra arbetsmiljöer, bl.a. därför att de är cancerframkallande. Det är därför angeläget att även anställda i restaurangnäringen får en arbetsmiljö som är befriad från miljötobaksrök. Restauranger och kaféer skall således vara rökfria.

Rökfria restaurang- och kafémiljöer är också en angelägenhet för många andra människor, bl.a. människor med astma eller andra luftvägsbesvär som för närvarande måste avstå från att vistas i rökiga miljöer. Såväl arbetsmiljöhänsyn, drogpolitiska motiv som hälsoskäl talar för att tobakslagen bör skärpas. Härigenom blir restaurangmiljön och kaféerna också tillgängliga för den stora grupp som inte tål tobaksrök. Därför bör ett totalt förbud mot rökning i restauranglokaler eller andra serveringsställen från den 1 januari 2004 genomföras. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 16 januari 2002
Åsa Torstensson (c)
Agne Hansson (c)	Viviann Gerdin (c)
Lena Ek (c)	Sven Bergström (c)
Marianne Andersson (c)	Margareta Andersson (c)
Rigmor Stenmark (c)	Gunnel Wallin (c)