med anledning av prop. 2001/02:64 Vissa tobaksfrågor

Motion 2001/02:K40 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att restaurangbesökarna och de anställda måste kunna garanteras rökfrihet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den tänkta utredningen avseende rökförbud i serveringsmiljöer parallellt skall utforma ett lagförslag om rökfrihet samt se på möjligheterna att uppnå rökfria miljöer på frivillig väg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den grundläggande utgångspunkten, även i den tänkta utredningens arbete, måste vara att skapa rökfria miljöer med ett väl avgränsat område för rökning och inte tvärtom.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ytterligare öka tillgängligheten på nikotinläkemedel.

5. Riksdagen beslutar om ett förbud mot tobaksautomater.

Inledning

Tobaksrökning tillsammans med alkoholmissbruk tillhör de största folkhälsoproblemen. Samtidigt är det också det mest påverkbara hälsoproblemet. Vart tionde dödsfall har ett samband med tobak. Tobaksanvändning fördubblar risken för hjärtinfarkt och för att avlida i hjärtsjukdom. Redan rökning av 15 cigarretter per dag fördubblar risken för hjärtinfarkt hos kvinnor. Risken för de yngre är ännu större. Nästan alla fall av hjärtinfarkt före 50-årsåldern drabbar rökare. Sambandet mellan rökning och lungcancer är starkt. 2 500 personer dör årligen av lungcancer, över 85 % av dessa på grund av rökning. Tidig rökdebut och hög konsumtion relaterar till risken för skador.

Rökförbud i serveringsmiljöer

Enligt Miljöhälsorapporten 2001 leder den passiva rökningen till drygt tusen fall av hjärtinfarkt årligen, varav hälften med dödlig utgång. Passiv rökning leder även till hjärt- och kärlsjukdomar, och årligen drabbas 20–60 personer av lungcancer på grund av tobaksrök i miljön. Därför har Kristdemokraterna i tidigare motioner hävdat att restaurangbesökarna måste kunna garanteras rökfrihet och att det är viktigt för de anställda, av arbetsmiljöskäl, att inte ständigt utsättas för rök. Detta är något som även Folkhälsokommittén har poängterat i sin utredning. Målsättningen måste vara att ingen som inte vill skall behöva utsättas för rökning. Det är således positivt att regeringen nu lägger fram en proposition. Dessvärre utmynnar inte regeringens goda intentioner i några direkta och konkreta förslag. Istället för att lagstifta om rökfrihet föreslår man att en utredning skall tillsättas för att se vilka förutsättningar som finns för näringsidkare att på frivillig väg uppnå rökfrihet. Utredningen skall samtidigt se till effekterna av ett lagstiftat rökförbud. Något lagförslag om rökförbud avser regeringen dock inte att lägga förrän det visar sig att målet om rökfria serveringsmiljöer inte kunnat uppnås på frivillig väg. Detta är en något märklig ordning.

Kristdemokraterna anser att uppgiften (förutom det som redovisas i propositionen) för den tänkta utredningen skall vara att med utgångspunkt från målet om rökfria serveringsmiljöer undersöka möjligheten och det mest lämpliga sättet att uppnå detsamma. Det innebär att utredningen parallellt skall undersöka möjligheten att uppnå målet på frivillig väg samt utforma en lagstiftning på området. Det duger inte att inleda ett lagstiftningsarbete först om eller när man inte lyckas uppnå målet på frivillig väg. Dessutom skulle detta innebära att målsättning om att rökfrihet skall uppnås år 2004 inte är något annat än ett tomt löfte. Vi vidhåller att måluppfyllelsen om rökfrihet skall ske år 2004 och för att det skall vara realistiskt möjligt måste utredningens arbete inriktas på att se på olika tillvägagångssätt för att uppnå detta.

Regeringen föreslår vidare att den s.k. 50-regeln tas bort från och med den 1 januari 2003. Denna regel innebar att endast restauranger och andra serveringsställen med mer än 50 sittplatser är skyldiga att ha sittplatser i ett område där rökning är förbjuden. Istället föreslås det att denna skyldighet skall gälla samtliga restauranger och serveringsställen. Kristdemokraterna välkomnar givetvis ett förslag som innebär att rökfrihet skall gälla samtliga restauranger och andra serveringsställen. Däremot delar vi Folkhälsokommitténs grundläggande utgångspunkt som skiljer sig från det resonemang som regeringen för. Rökfria miljöer skall vara normen på restauranger och andra serveringsställen. Rökning skall självklart få förekomma på ett väl avgränsat område så att den som inte vill heller inte skall behöva utsättas för röken. Regeringens resonemang utgår tvärtom från att rökning är norm och att det skall finnas något område där rökning är förbjuden. Enligt propositionen vill man även låta serveringsstället/restaurangen bestämma hur utrymmet där rökning är tillåten/otillåten skall avgränsas. Regeringen anför att man förutsätter att en sådan avgränsning sker på sådant sätt att gäster som så önskar får en reell möjlighet att undvika att bli utsatta för tobaksrök. Detta är, enligt vår mening, inte en godtagbar lösning. I utredningens uppdrag bör således ingå att utreda hur man praktiskt kan möjliggöra för restauranger och andra serveringsställen att skapa rökfria miljöer med ett väl avgränsat område för rökning.

Nikotinersättningsmedel och Apoteksbolaget

Nikotinläkemedel är ett säkert, effektivt och välbeprövat medel för den som vill sluta röka. Det ger en chans att bryta rök- eller snusvanorna innan man blivit oberoende av nikotinet. Dessutom innehåller det inte några av de ämnen som finns i cigaretter och som kan leda till cancer. I SBU-rapporten Metoder för rökavvänjning betonas även att hjälpmedel för rökavvänjning fördubblar rökarens chanser att bli permanent rökfri. Idag begränsas dock tillgängligheten på nikotinläkemedel till endast 900 apotek. Regeringen föreslår därför i den ifrågavarande propositionen att ytterligare 1 000 apoteksombud skall kunna tillhandahålla nikotinläkemedel. Detta är givetvis ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt om man samtidigt vet att det finns närmare 34 000 försäljningsställen som tillhandahåller tobak. Tobak kan i princip köpas var som helst och när som helst till skillnad från det medel som skall hjälpa en rökare att bli av med sitt beroende. Detta rimmar mycket illa med våra folkhälsomål.

Fallet med nikotinmedlet är endast ännu ett exempel på att Apoteket AB:s monopol bör avskaffas. Kristdemokraterna har även tidigare motionerat om en sådan förändring. Sverige är idag det enda land i OECD som har ett statligt detaljhandelsmonopol på apoteksverksamhet. Frågan om en avreglering är numera även väl utredd genom statliga utredningar som visar att det är svårt att finna goda motiv för ett bibehållande av nuvarande monopol. Genom fri konkurrens på detta område finns det skäl att tro att det går att åstadkomma effektivisering och därmed lägre kostnader. En avreglering ger också förutsättningar för att fler svenskar skall kunna få tillgång till läkemedel på närmre håll än idag, vilket spelar en viktig roll inte minst för dem som bor i glesbygd eller på landsbygd. Ett avskaffande av apoteksmonopolet kan bidra till bättre hälsa för medborgarna och lägre läkemedelskostnader för staten.

När det gäller frågan om ägandet av Apoteket AB anser vi att företaget på sikt bör kunna bli föremål för en ägarspridning.

Tobaksprevention

Regeringen vill avsätta 30 miljoner kronor årligen för åren 2002–2004 för arbete med tobaksprevention. Kristdemokraterna anser att satsningen i huvudsak är vällovlig. Det preventiva arbetet skall dock utföras på lokal nivå t.ex. i skolornas ANT-undervisning och genom att kommunerna/landstingen utarbetar en tobakspreventiv policy som integreras i det övriga hälsofrämjande arbetet. Istället för regeringens medelstilldelning avsätter Kristdemokraterna följaktligen betydligt mer pengar till kommunerna och landstingen bl.a. för detta ändamål i vår senaste budgetmotion. Vidare ingår det redan i Folkhälsoinstitutets uppdrag att arbeta med tobaksfrågor.

Tobaksautomater

Idag finns det en åldersgräns i Sverige för inköp av tobaksvaror. I samband med att 18-årsgränsen infördes diskuterades även frågan om ett förbud mot tobaksautomater. Erfarenheten från länder med åldersgräns visar nämligen att tobaksautomater blivit en av de viktigaste kanalerna för minderårigas tobaksinköp. Kristdemokraterna anser följaktligen att riksdagen bör fatta beslut om förbud mot tobaksautomater.

Stockholm den 18 januari 2002
Lars Gustafsson (kd)
Inger Davidson (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Sven Brus (kd)	Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Ingvar Svensson (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)	Fanny Rizell (kd)
Magda Ayoub (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Maria Larsson (kd)