med anledning av prop. 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Motion 2001/02:K66 av Per Lager m.fl. (mp)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 53

2 Förslag till riksdagsbeslut 54

3 Motivering 55

3.1 Inledning 55

3.2 Skilda valdagar mellan val till riksdag och fullmäktige 56

3.3 Öppna fullmäktigeberednings- och nämndsammanträden 57

3.4 Rösträtt och valbarhet 57

3.5 Folkinitiativ och inflytande 57

3.5.1 Medborgarförslag 58

3.5.2 Kommunala folkomröstningar 58

3.5.3 Medborgarpaneler 59

3.5.4 Demokratibokslut 59

3.5.5 Barn- och ungdomsperspektiv och ungdomars inflytande 59

3.5.6 Internet och övrig teknikutveckling 60

3.6 Förtroendevalda 60

3.6.1 Ledighet och ekonomisk ersättning 61

3.6.2 Förtroendevaldas möjlighet att behålla uppdrag vid avflyttning 61

3.6.3 Funktionshindrade förtroendevalda 62

3.6.4 Finansiering av partier och personvalskampanjer 62

3.7 Kommunalt inflytande och insyn i överlämnad kommunal angelägenhet 62

3.8 Forskning och statistik 63

3.9 De föreslagna ändringarna i skollagen 63

3.10 Andra demokratifrågor som inte behandlas i propositionen 63

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att införa skilda valdagar för val till kommunfullmäktige och riksdag.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för att ändra nuvarande rösträttskriterier från medborgarskap, unionsmedborgarskap eller viss tids vistelse till medborgarskap och folkbokföring för icke svenska medborgare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om valbarhetskriterier.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av lättillgänglig information om grundlagarna, demokratiska beslutsprocesser och EU.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i enlighet med vad i motionen anförs om införande av medborgarförslag i alla kommuner.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om krav på genomförande av en kommunal folkomröstning vid folkinitiativ på minst 5 %.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om medborgarpaneler och demokratibokslut.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barn- och ungdomsperspektiv i beslutsfattandet på samtliga nivåer.

9. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för att införa krav på barnkonsekvensanalyser i allt beslutsfattande på samtliga beslutsnivåer.

10. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för att införa ungdomsråd med förslagsrätt till fullmäktige.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans betydelse för en levande hållbar demokrati.

12. Riksdagen begär att regeringen utreder Internetteknikens användning i demokratiska beslutsprocesser samt uppmuntrar och utvärderar sådana kommunala initiativ.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rekryteringen av förtroendevalda och viljan att åta sig förtroendeuppdrag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förtroendevaldas och politiska uppdragstagares rätt till ledighet och ekonomisk ersättning.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av geografiskt rörliga gruppers möjlighet att åta sig förtroendeuppdrag.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om regler för redovisning av parti- och personvalsfinansiering.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och statistik.

18. Riksdagen avslår den av regeringen begärda ändringen av skollagen.

3 Motivering

3.1 Inledning

Demokrati betyder folkstyre. Folkstyret förutsätter att människor vill och kan delta, att de ges ett verkligt inflytande samt att de känner sig delaktiga i beslutsfattandet (vare sig det sker medelst direkt medverkan eller via representation) och i samhället.

Miljöpartiet anser, liksom regeringen, att demokratin behöver stärkas. Alla ska ha möjligheter att påverka, såväl vardagsnära ting som samhällsutvecklingen i stort. Den representativa demokratins traditionella kanaler för inflytande har varit, är och kommer att vara viktiga för inflytandet, men allt viktigare växer sig andra nya vägar för medborgarnas deltagande.

En livaktig demokrati bygger på aktiva väljare och människor som är villiga att åta sig politiska uppdrag. Väljarintresset behöver stimuleras och stärkas på lokal, regional och nationell nivå. Alltfler behövs för politiska uppdrag, dels för att bredda rekryteringsbasen så att den representativa demokratin i verkligheten är representativ, dels för att mångsyssleriet inom politiken skall minska. Idag har alltför få förtroendevalda alltför många politiska uppdrag, på bekostnad av ett kvalitativt deltagande. Miljöpartiet vill påpeka att det är demokratin i sig som bör stärkas på så sätt att beslutsprocesser i praktiken blir mer demokratiska. En vital demokrati vars beslutsfattande människor känner sig delaktiga leder till högre röstetal och ökat intresse för politiskt engagemang. Fattas beslut i praktiken av ett fåtal invigda i slutna rum lär varken antalet röstande eller antalet villiga att åta sig förtroendeuppdrag öka på grund av aldrig så ambitiösa åtgärdsprogram.

Möjligheterna att aktivt delta, inte minst i form av politiska förtroendeuppdrag, måste förbättras och göras jämlika. Politiska uppdrag får inte leda till ekonomiskt avbräck eller ses som något negativt i arbetslivet. Olika gruppers möjligheter och behov måste beaktas, t.ex. de som invandrare, kvinnor, småbarnsföräldrar och ensamstående med barn, ungdomar, äldre och funktionshindrade i en vid mening har.

Regeringen presenterar i propositionen ett antal förslag som ska stärka demokratin, genom ökat valdeltagande och incitament för att stimulera viljan att åta sig politiska uppdrag. Miljöpartiet kan dock konstatera att regeringen inte till fullo adresserar problem och möjligheter. Propositionen är mer att betrakta som en analys av dagens situation än ett åtgärdsprogram för att skapa förutsättningar för en fungerande stark demokrati. Miljöpartiet vill även peka på de positiva faktorer som framkommit i de utredningar som har föregått propositionen. Demokratin som styrelseform är väl etablerad. Människor hyser förtroende för demokratin som idé. Regeringen skriver att bilden av demokratin är motsägelsefull. Snarare är det nog så att det människor ser av pragmatiska beslutsprocesser inte alltid svarar mot den idébild de har av en demokrati. Det senare är av godo, eftersom väl förankrade idéer om demokratiska principer är en förutsättning för att vidareutveckla demokratin som styrelseform. Saknades en uppfattning om vad demokrati är och bör vara, kanske bilden inte vore motsägelsefull, dock funnes föga att bygga vidare på.

Medlemsantalen i föreningar och politiska partier har minskat under 90-talet. Samtidigt har fler individer kontaktat förtroendevalda och tjänstemän i syfte att påverka. Även antalet individer som skrivit insändare, artiklar eller undertecknat upprop har ökat. Intresse för och engagemang i politiska frågor och samhällsutvecklingen finns sålunda. Utmaningen är att i beslutsprocesser och dylikt finna vägar att kanalisera åsikter och engagemang samt att garantera ett verkligt inflytande. Frågan är om Demokratipropositionens fokusering på traditionella strukturer fångar upp engagemanget.

Regeringen konstaterar att politikens förutsättningar och villkor har förändrats. Globaliseringen, informationstekniken, ökad etnisk och kulturell mångfald har förändrat det svenska samhället och medfört att vi idag utgör en del av en större helhet. Den internationella nivån, ekonomiska intressens ökade inflytande och inte minst EU-medlemskapet har flyttat beslutsfattandet från våra traditionella arenor. Om de traditionella beslutsarenorna inte stärks och övriga, särskilt EU, demokratiseras, leder det demokratiska underskottet inte bara till att de traditionella beslutsarenorna marginaliseras, samma marginalisering drabbar väljare och potentiella förtroendeuppdragstagare. På sikt undergrävs respekten för demokratin i och med att den för den enskilde upplevs som fiktiv. Vi kan inte förvänta oss att människor ska engagera sig på traditionella inhemska arenor om besluten fattas någon annanstans.

Regeringen har för avsikt att genomföra en fortlöpande uppföljning av demokratins utveckling i Sverige i förhållande till propositionens uppsatta mål. Det är bra, men med tanke på att målen inte preciseras mera noggrant, är risken stor att uppföljningen också förlorar i precision. Detta kan avhjälpas genom att ställa upp olika delmål, som under väg kan justeras och skärpas i takt med samhälls-, teknik- och omvärldsutvecklingen.

3.2 Skilda valdagar mellan val till riksdag och fullmäktige

Sammanfallande valdagar leder till att fokus på respektive nivå förskjuts. Särskilt drabbar detta den kommunala och regionala nivå som blir överskuggad av riksdagsnivån och rikspolitiken. Den kommunala nivån är på många områden det som har mest betydelse för vårt dagliga liv, likväl har de lokala frågorna sällan samma tyngd som de nationella. Med skilda valdagar kan de lokala frågorna ges den tid och utrymme de behöver i media och debatt, effekten blir givetvis densamma för de nationella frågorna inför riksdagsvalet. Frågan borde ha hanterats i propositionen. I den här motionen tas inte frågan upp med anledning av att den nyss behandlats i betänkande KU13 Författningsfrågor m.m. I det betänkandet görs hänvisning till att Författningsutredningen behandlar frågan, varför riksdagen avvaktar utredningens arbete.

3.3 Öppna fullmäktigeberednings- och nämndsammanträden

Idag sker fullmäktigeberednings- och nämndsammanträden i allmänhet bakom lyckta dörrar. Beredningen och nämnden får besluta att deras sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. För att ytterligare förstärka öppenheten och allmänhetens deltagande i de demokratiska beslutsprocesserna bör beredningar och nämndsammanträden så långt möjligt vara offentliga. I den mån enskilda ärenden rör känslig myndighetsutövning eller liknande mot enskild eller behandlar sekretessbelagda uppgifter skall dessa givetvis behandlas bakom lyckta dörrar.

3.4 Rösträtt och valbarhet

Konstitutionsutskottet har nyligen behandlat rösträttsvillkoren i betänkande KU13, Författningsfrågor m.m. Miljöpartiet anser att alla som bor och verkar i Sverige bör ges rösträtt på nationell-, regional och kommunal nivå. Rösträtt till riksdag och kommunfullmäktige skall även omfatta rösträtt i folkomröstningar. Miljöpartiet anser att det saknas saklig grund för att som idag ha särskilda rösträttsregler för invandrare från länder utanför EU, Island och Norge. Vi ser inte heller någon grund för att inte ge alla i Sverige folkbokförda personer med utländsk härkomst samma rösträtt som svenska medborgare. Det avgörande kriteriet bör vara att en individ är folkbokförd (lämpligen sedan en månad före val eller folkomröstning), inte hur länge personen vistats i Sverige. Den som bor i en kommun är t.ex. berörd av kommunala angelägenheter, oavsett medborgarskap och bosättningens längd.

I syfte att stärka demokratin och för att ta tillvara ungas engagemang och intressen anser Miljöpartiet att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år. Låter sig inte detta göras direkt bör som första steg en förändring till kalenderår ske för 18-årsgränsen. Idag är nästan hälften av förstagångsväljarna över 20 år. Eftersom denna fråga behandlas i annat betänkande gör vi inget särskilt yrkande i den här motionen.

Miljöpartiet anser att de nuvarande valbarhetskriterierna bör ses över. Det är inkonsekvent och högst otillfredsställande att begränsa den demokratiska delaktigheten endast till valet om representation. Full delaktighet borde vara en rättighet i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Dessutom kan en utvidgning av den valbara kretsen vara ett viktigt led i att minska segregationen i samhället och ge direkta incitament till integration, delaktighet i samhällsbyggandet och en känsla av tillhörighet.

3.5 Folkinitiativ och inflytande

För att individer och sammanslutningar ska ges en reell möjlighet att delta i beslutsfattandet behöver den generella samhällsinformationen och informationen i enskilda ärenden förbättras. Vi måste värna offentlighetsprincipen och sprida kunskap om densamma. Beslutsforum och beslutsprocesser bör vara öppna och transparenta.

Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta en lättillgänglig folder om demokratiprinciper, våra grundlagar, innefattande styrelseskicket och beslutsprocesser och mänskliga rättigheter, materialet bör innefatta EU:s konstitution och behörighetskompetens och beslutsprocesser. Specifikt med hänsyn till EU-medlemskapet och dess betydelse för den svenska demokratin bör existerande informationsmaterial ses över. För att säkerställa att informationen når invånarna och läses bör den ingå i en demokratifolder. För mycket separat material kan te sig avskräckande. Informationsmaterialet ska tillställas alla invånare. Materialet bör finnas tillgängligt på andra språk än svenska. Särskilt viktigt är att tillse att nyvalda politiker och nyanställda tjänstemän ges relevant information. Detta bör ges regeringen till känna.

3.5.1 Medborgarförslag

Miljöpartiet står bakom regeringens förslag att införa medborgarförslag samt delar uppfattningen att denna rätt ska tillkomma all folkbokförda i en kommun eller i en kommun inom landstinget. Vi skulle dock vilja att förslagsrätten uttryckligen skrevs in i kommunallagen och inte, såsom föreslås, att fullmäktige får besluta att införa medborgarförslag. Vidare bör förslagsrätten även innefatta direktförslag till nämnder. Detta skulle medföra att en onödig omgång via fullmäktige i frågor nämnderna har delegerats beslutanderätten i skulle undvikas.

Förslagsrätt till nämnder som vissa kommuner infört har inte medfört något omfattande merarbete. Några problem med s.k. okynnesförslag har inte rapporterats. Erfarenheterna från Finland, som införde motionsrätt på 1970-talet, är likartade. Risker på grund av att förslagsrätten inte i lagtext begränsas till frågor som uttryckligen ryms inom den kommunala kompetensen och hör till fullmäktiges handläggning synes överdriven. Det faller av sig själv att fullmäktige inte kan besluta i frågor som faller utanför den kommunala kompetensen, varför dylika förslag får avslås med motivering.

3.5.2 Kommunala folkomröstningar

Medborgarinitiativet måste stärkas, eftersom de hittillsvarande försöken att få till stånd kommunala folkomröstningar utifrån ett sådant initiativ visat sig vara misslyckade. Av ett 70-tal initiativ sedan reformen har bara ett par genomförts. Kommundemokratikommittén var enig i sitt förslag om att kommunala folkomröstningar ska genomföras om 10 procent av invånarna begärt det. Miljöpartiet anser att det räcker om 5 procent av invånarna begär en sådan.

Vi anser som regeringen att förslagsrätten till fullmäktige skall utökas, efter fullmäktigebeslut, liksom delegationsrätten till självförvaltningsorgan. Medborgarpaneler och medborgarsammanslutningar är ett viktigt inslag i demokratin, inte minst på lokal nivå.

Miljöpartiet stödjer regeringens förslag att rösträtt i val till fullmäktige ska ge rösträtt vid kommunala folkomröstningar. Vi vill dock som nämnts tidigare utvidga rösträtten generellt till samtliga folkbokförda och till att omfatta samtliga val och omröstningar på kommunal, regional och nationell nivå.

3.5.3 Medborgarpaneler

Olika former av medborgarpaneler och arenor kan öka människors möjlighet att påverka och de förtroendevaldas möjlighet att få ta del av enskilda personers och intressegruppers åsikter. Genom dialogen kan beslut förankras och ges ökad legitimitet. Genom medborgarpaneler och arenor kan olika gruppers särbehov och åsikter ventileras, såsom t.ex. barns, äldres, etniska minoriteters och funktionshindrades. Visst finns faror förknippade med icke representativa paneler och arenor, men det bör rimligtvis inte vara alltför svårt att inte tillskriva en grupp mer tyngd än vad dess antal och representativitet ger den. Miljöpartiet instämmer i regeringens bedömning, men skulle gärna ha sett att skrivningarna varit mer substantiella.

3.5.4 Demokratibokslut

I syfte att stärka demokratin och främja den fortsatta demokratiska utvecklingen på samtliga nivåer bör demokratibokslut biläggas övriga bokslut. På nationell nivå kan förhoppningsvis syftet tillfredsställas i den fortsatta utvärderingen av demokratins utvecklingsbehov. På kommunal nivå bör demokrati- och miljöbokslut ingå i bokslutsdokumentet. I bokslutet ska utvärderas vilka möjligheter kommuninvånarna haft att ta del av och påverka beslutsprocesser. Boksluten skulle kunna utgöra en välbehövlig utvärdering och ett förändringsincitament samt leda till större engagemang i beslutsfattandet.

3.5.5 Barn- och ungdomsperspektiv och ungdomars inflytande

På nationell, regional och kommunal nivå bör ett barn- och ungdomsperspektiv finnas i verksamheten och i beslutsfattandet. Barns och ungdomars intressen ska tillgodoses och deras känsla av delaktighet i samhällsbyggandet stärkas. Barnkonventionen ställer redan idag krav på att barnperspektivet ska beaktas i beslut och verksamhet. Miljöpartiet vill på sikt att samtliga beslut som tas på kommunal, regional och nationell nivå föregås av en barnkonsekvensbeskrivning. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda denna fråga. Lämpligt vore även om barnkonsekvensanalyser på försök infördes i ett antal kommuner. Försöket bör sedan utvärderas i samband med den föreslagna utredningen.

Ungdomsråd fyller en viktig funktion för att tillförsäkra att ungdomars intressen blir tillgodosedda. För att ungdomsråden ska få ett mer reellt inflytande bör de utvecklas till rena ungdomsfullmäktige, valda och fungerande utifrån samma principer som ett ordinarie, med rätt att få godtagna motioner behandlade i det ordinarie fullmäktige. Genom ungdomsråden kan intresset för politik och samhällets frågor väckas tidigt samt förståelsen för och delaktigheten i demokratiska beslutsprocesser öka.

Miljöpartiet vill även betona skolans oerhört viktiga roll för att tidigt ge eleverna en förståelse för våra demokratiska beslutsprocesser. Elevinflytande är här ett oundgängligt instrument. Eleverna bör dessutom ges möjlighet att påverka sin utbildning och skolmiljön. Vi välkomnar en revidering av grundskolans kursplaner för att tillse att kunskap om alla samhällsnivåer ges i skolan. Vi vill dock att samtliga kursplaner ses över i syfte att stärka demokratifrågornas position. Samhällskunskap specifikt kunskap om våra grundlagar (RF, TF och YGL) och mänskliga rättigheter (inte minst jämställdhetsfrågor) bör ges stort utrymme i undervisningen. Vidare bör historieämnet stärkas för att eleverna ska få en förståelse för samhällsutvecklingen över tid. Därtill vore det värdefullt om elevernas insikter om andra länders styrelseskick ökade för att på så sätt ge ett vidare perspektiv på det svenska styrelseskicket. För att inte begränsa detta till traditionella former för styrelseskick bör även sådana studier som disciplinärt faller in under den antropologiska vetenskapen inkluderas.

Politisk verksamhet och debatt i skolan bör, såsom regeringen föreslår, främjas. Skolan bör vara en arena där elever kan möta företrädare för politiska partier och andra intresseorganisationer. Hur detta ska gå till bör, för att värna demokratisk mångfald, framgå av kurs- och läroplaner och kommunernas skolplaner. Miljöpartiet vill påpeka att skolan dock inte bör öppnas för rasistiska, icke-demokratiska partier och organisationer, men att eleverna måste ges kritisk kunskap om sådana företeelser.

3.5.6 Internet och övrig teknikutveckling

Vad gäller Internetröstning borde regeringen mer aktivt ge utrymme för omfattande försök, så att den utvecklingen, som knappast går att hejda, kan ge nödvändigt underlag – utan att skapa onödiga fördröjningar – för eventuell kommande lagstiftning. De eventuella tekniska hinder och betänkligheter som finns bör adresseras och undanröjas, istället för att vi tar avstånd från de möjligheter tekniken ger. Särskilt bör beaktas vilka kanaler och vilken teknik ungdomar väljer för sitt engagemang. Därtill bör beaktas att den nya kommunikationstekniken har stor betydelse för enskildas möjlighet att påverka och/eller föra samtal i ett vidsträckt och glest befolkat land som Sverige. Goda exempel att bygga vidare på finns, t.ex. Projektet Kalix Rådslag.

3.6 Förtroendevalda

Antalet förtroendevalda har minskat under 90-talet. Partierna har svårigheter att rekrytera och uppdragskoncentrationen ökar. Enligt en forskningsrapport har partierna svårt att rekrytera kvinnor, ungdomar, invandrare och glesbygdsbor. Av rapporten framgår dock att svårigheten att rekrytera kvinnor och invandrare beror på att de blivit mer efterfrågade av partierna. Vad som i förstone kan tyckas vara ett problem kan sålunda definieras som en försiktig positiv utveckling. Grupper som tidigare inte välkomnats av etablissemanget efterfrågas idag. Det återstår endast att aktivt medvetandegöra dessa grupper om att de är behövda och eftertraktade. Förvisso är representativiteten bland folkvalda och uppdragstagare alltjämt undermålig. Den positiva trend som kan skönjas behöver stödjas. Samhället måste mer aktivt verka för jämställdhet mellan könen, jämställdhet för etniska och kulturella grupper, enskilda individer, t.ex. funktionshindrade, och motverka alla former av diskriminering i näringslivet och på den offentliga arenan. Viktigt är även att söka komma tillrätta med skillnader i det politiska engagemanget hänförliga till utbildning och arbetsinkomst.

Kommundemokratikommittén har funnit att en stor procentandel boende i Sverige är villiga att åta sig kommunala förtroendeuppdrag. Trots det minskar antalet kandidater i de politiska partierna. Problemet är sålunda inte bristande vilja utan hur denna vilja kanaliseras samt hur rekryteringsmekanismerna inom partierna är utformade. Partierna bör rannsaka sig själva och söka utröna orsakerna till de egna rekryteringsproblemen samt själva söka åtgärda dem, eftersom problemen får antas stå att finna i den egna organisationsstrukturen.

3.6.1 Ledighet och ekonomisk ersättning

Det är viktigt att förtroendevalda har rätt till den ledighet från sin anställning som behövs för att de skall kunna fullgöra sina uppdrag. Miljöpartiet befarar dock att ledighet för andra möten som är nödvändiga för uppdraget kan leda till gränsdragningsproblem, varför detta bör ses över vid den av regeringen förutskickade fortlöpande utvärderingen.

Förtroendevalda ska ges skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Frågan är om och hur man kompenserar hemarbetande, arbetslösa, pensionärer eller de som studerar. Här måste en förändring ske som uppmuntrar även dessa grupper. Denna fråga bör ses över specifikt. Rekvisitet på grund av uppdraget bör beaktas i den fortlöpande utvärderingen. Givetvis bör funktionshindrade ha rätt till skälig ersättning för resekostnader och förtroendevalda med barn ges skälig ersättning för barntillsynskostnader, särskilt då detta kan vara en förutsättning för ensamstående föräldrars engagemang. Fullmäktige ska, liksom tidigare, besluta på vilka grunder ersättning ska utbetalas.

3.6.2 Förtroendevaldas möjlighet att behålla uppdrag vid avflyttning

Regeringen föreslår att fullmäktige får besluta att en förtroendevald som upphör att vara valbar får ha kvar sina uppdrag till mandattidens slut. Frågan synes mest beröra våra tre större städer där geografiska förflyttningar över kommungränser inom storstadsregionen torde vara mer frekventa än i övriga landet. Miljöpartiet ser möjligheten att få behålla förtroendeuppdragen såsom viktiga med hänsyn till att bostadsbristen i storstadsområdena kan tvinga den enskilde att återkommande flytta. Frågan är dock om inte valbarhets- och folkbokföringsfrågors komplikationer för unga, ekonomiskt svagare, studenter och hemlösa borde ha analyserats. Tillfälliga bostadslösningar, tillfälliga arbeten, studier, familjebildning över kommungränser osv. bör inte hindra individer från att få och fullfölja ett politiskt uppdrag.

3.6.3 Funktionshindrade förtroendevalda

Kommuner, landsting och riksdag ska tillse att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i ärendehandläggning på samma villkor som andra förtroendevalda. De ska ha rätt till samma tillträdesmöjligheter som andra vad gäller lokaler dit allmänheten har tillträde. Dessa rättigheter ska givetvis tillkomma funktionshindrade icke förtroendevalda. Regeringen bör skärpa kravet på kommunerna. Det räcker inte med en fin målsättning om förbättrad tillgänglighet – jämlika möjligheter är ett självklart krav. Inte heller bör tidsfristen för att rätta till sådana här problem omfatta 8 år. Åtgärder bör ha genomförts inom nästa mandatperiod. Kommuners och landstings skyldigheter bör inte begränsas till sådana generellt verkande åtgärder som de kan vidta. Målet ska vara att alla funktionshindrade ska ges möjlighet att delta. Undantag från denna huvudregel bör få ske endast i särskilda fall t.ex. med hänsyn till oskäliga kostnader. Undantagsmöjligheten ska tolkas restriktivt. För det fall kommunen t.ex. inte kan anpassa en befintlig lokal bör alternativa lösningar väljas, förslagsvis omlokalisering av nämndsammanträden. Det är helt oacceptabelt att funktionshindrade inte ges tillträde till fullmäktigesammanträden då dessa ska vara offentliga och öppna för alla kommuninvånare. Vidtas inte anpassningsåtgärder ska detta kunna överklagas i annan ordning än genom en laglighetsprövning. den funktionshindrade måste ges möjlighet att via domstol få sin rätt tillgodosedd.

3.6.4 Finansiering av partier och personvalskampanjer

Sverige är hittills förskonat från bidragsskandaler till politiska partier eller politiker. Detta får nog i hög grad tillskrivas det faktum att partiernas verksamhet till största delen finansieras genom medlemsavgifter och statliga bidrag. Med ett ökat inslag av aktiva personvalskampanjer ökar riskerna för oegentligheter.

Sverige har inte ens minimibestämmelser om offentlig redovisning och bidragstak såsom är fallet i USA. För att förhindra oegentligheter såsom förekomsten av dolda politikerköp bör regler för kampanjfinansiering tas fram. Miljöpartiet begär att regeringen lägger fram ett förslag på ett heltäckande regelverk för att förhindra bidragsmissbruk eller andra finansiella oegentligheter. Demokratin undermineras både i sak och i allmänhetens ögon ifall systemet inte aktivt förhindrar att ekonomiska intressen köper politikers/partiers stöd och röst. Enligt ett i riksdagen nyligen behandlat betänkande uppges att Regeringskansliet bereder frågan.

3.7 Kommunalt inflytande och insyn i överlämnad kommunal angelägenhet

Miljöpartiet ställer sig positivt till att kommun och landsting ges större inflytande över vården av kommunal angelägenhet som överlämnats till ett helägt aktiebolag, och att möjligheten att ta ställning begränsas till beslut som rör frågor av principiell beskaffenhet eller större vikt. Miljöpartiet har inget att invända emot förtydligandet i den föreslagna 3 kap 19 § kommunallagen. Kontrollen och uppföljningen bör dock sammanfalla med de rimlighetskriterier som uppställs i 3 kap 18 § samma lag.

Vi ställer oss även bakom förslaget att kommun eller landsting när den sluter avtal med annan (än som avses i 17 och 18 §§ samma lag) ska tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten sköts. Det är av värde att kommunen genom avtal tillförsäkrar sig information om verksamhetsutövningens bedrivande.

3.8 Forskning och statistik

Miljöpartiet stödjer regeringens förslag att ge 5 miljoner kr i ytterligare stöd till Vetenskapsrådet. Finns ett behov av nätverks- och plattformsbyggande kan det vara lämpligt att medel i första hand går till detta arbete. Vi anser att 5 miljoner kr på intet sätt är tillräckligt för att täcka forskningsbehovet. Hur ska demokratiforskning definieras? Frågor som har betydelse för demokratins utveckling är långt fler än de frågeställningar som tillskrivs traditionella demokratiforskningsforum såsom t.ex. samhällsvetenskapliga discipliner.

3.9 De föreslagna ändringarna i skollagen

Miljöpartiet anser inte att skollagen skall ändras såsom regeringen föreslagit vad gäller fristående skolor. Skolverket har tillsyn över friskolorna. Tillsynen ska säkerställa att friskolorna följer gällande regler och planer. Kommunerna har insyn i friskolornas verksamhet i och med att skolan är en kommunal angelägenhet. Behoven av allmänhetens insyn i verksamheten och myndighetstillsyn för att tillse att den bedrivs i enlighet med gällande rätt och fastslagna planer är därigenom redan tillgodosedda.

Det bör påpekas att regeringen i den nyss lagda propositionen om fristående skolor föreslår en likalydande ändring. Vi ställer oss undrande till denna dubblering av förslaget.

3.10 Andra demokratifrågor som inte behandlas i propositionen

En rad frågor av central och vital betydelse för den demokratiska utvecklingen behandlas inte i propositionen. I vissa fall behandlas frågorna i andra sammanhang, i andra fall har regeringen uppenbarligen valt att inte behandla dem i detta sammanhang, trots den långa beredningstid som föregått propositionen.

Demokratipropositionen fokuserar på den lokala och regionala nivån, kommunen och landstinget. I ett dokument som säger sig ha som ambition att stärka demokratin borde samtliga beslutsnivåer ha analyserats dvs. den lokala, regionala, nationella, europeiska och internationella. Särskilt märkligt kan det tyckas att inte den nationella mer står i fokus och relationerna mellan olika nivåer.

I en analys av demokratins nuvarande förutsättningar och dess utveckling borde regeringen mer ha gått på djupet vad avser EU-medlemskapets direkta och indirekta effekter på den svenska demokratin. Regeringen borde även aktivt ha givit uttryck för en stark ambition att söka åtgärda det demokratiska underskottet inom EU samt de problem i och med medlemskapet för den nationella nivån som en fullständig analys hade kunnat ge för handen. Det är inte tillfyllest att endast konstatera att medlemskapet medfört en förändring som har effekt på den politiska styrningen i Sverige. Inför en översyn av kompetensfördelningen mellan EU-nivån och den nationella nivån vore en dylik analys med påföljande debatt och politiska ställningstagande än värdefullare. Vi ser dock som positivt att det svenska remissförfarandet i EU-anknutna frågor ska kartläggas. Hela beslutsprocessen bör dock ses över, såväl de processer som förs på EU-nivå som de nationella processerna i EU-anknutna frågor. Inte att förglömma är att regeringen i dagarna föreslagit ändringar i regeringsformen som frånhänder Sveriges riksdag beslutanderätt till EU. Detta kan inte med bästa vilja i världen påstås vara något som stärker den svenska demokratin eller ökar människors engagemang, inflytande och delaktighet.

Miljöpartiet vill också, såsom påpekades inledningsvis, se mer objektiv saklig information om EU, information som inte är av marknadsföringskaraktär eller politiskt färgad. Enskilda individer måste ges en möjlighet att ta ställning till EU:s fortsatta utveckling i EU-anknutna frågor samt ges information om hur och av vem beslut fattas samt hur beslut kan påverkas.

Miljöpartiet hade önskat att integrationsfrågor behandlats i propositionen i och med att segregation och bristande integrering i det svenska samhället, särskilt i kombination med bristande kunskaper om beslutsprocesser, leder till bristande engagemang och delaktighet. Det är vår förhoppning att den nyligen tillsatta utredningen som ska se över mottagande av och introduktion för flyktingar ger en god problembild och presenterar konstruktiva åtgärdsförslag. Utredningen täcker dock inte in de som redan, kanske under större delen av sitt liv, bott i Sverige, men som av olika orsaker inte är delaktiga i det svenska samhället och därmed inte heller i den svenska demokratin. Miljöpartiet efterfrågar åtgärder för att komma till rätta med det inhemska demokratiska underskottet, ett underskott som förvisso inte bara berör personer med utländsk bakgrund, utan även andra grupper i samhället.

I en demokratiproposition borde de mänskliga rättigheterna ha getts större utrymme. Dessa frågor behandlas dock i regeringens skrivelse En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Miljöpartiet kan konstatera att t.ex. funktionshindrade inte i föreliggande proposition garanteras rätten att delta aktivt i demokratiska forum, varken såsom förtroendevalda eller såsom allmänhet.

Konstitutionsutskottet har i dagarna behandlat betänkanden om författningsfrågor och vallagsfrågor. Där har en rad frågor behandlats som man kan tycka naturligt hade hört hemma i en proposition som syftar till att stärka demokratin, såsom rösträttskriterier, frågan om skilda eller sammanfallande valdagar, ytterligare behov av författningsutredningar, det kommunala självstyret, småpartispärren, frågan om monarki kontra republik, religionsfriheten för kungahuset, kungafamiljens medlemmars rätt att välja livspartner utan statschefens/regeringens godkännande, entledigande av regeringen efter riksdagsval, antalet riksdagsledamöter, lagprövnings- och författningsdomstolsfrågor, finansieringsfrågor inför folkomröstningen om Sveriges anslutning till EMU, brevröstning utomlands, partistödet till riksdagsgrupper som hamnar under fyraprocentsspärren vid riksdagsval, frågor rörande personval och kampanjbidrag samt vallokalers tillgänglighet för allmänheten särskilt då funktionshindrade.

Stockholm den 7 februari 2002
Per Lager (mp)
Kia Andreasson (mp)	Mikael Johansson (mp)
Ewa Larsson (mp)	Marianne Samuelsson (mp)