Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2001/02:91 Nationell narkotikahandlingsplan

Motion 2001/02:So29 av Göran Magnusson (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2001/02:91
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
2002-02-06
Numrering
2002-02-07
Hänvisningsförslag
2002-02-07
Utskottsförslag
2002-02-07
Granskning
2002-02-07
Registrering
2002-02-07
Bordläggning
2002-02-07
Hänvisning
2002-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordning mellan insatser mot narkotika och alkohol.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sambandet mellan alkohol- och narkotikaproblemen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en länsvis inventering av behovet av mer resurser för vård, socialarbetare, polis och förebyggande insatser.

Alkohol–narkotika

Narkotikasituationen förändras snabbt. Tillgången av narkotika ökar, nya preparat skapas snabbare än lagstiftaren hinner agera och de som ägnar sig åt denna brottslighet gör det med allt mera sofistikerade och skrupelfria metoder.

Det finns ett inte obetydligt samband mellan narkotika och alkohol. Alkoholen är en legal drog som finns tillgänglig efter olika åldersregler mm. Alkoholen tenderar att finnas tillgänglig också för underåriga genom folkölsförsäljning, langning och annan kriminell hantering. Mycket tyder på att de som tidigt prövar alkohol också lätt testar och använder narkotika. Att under berusning av alkohol också pröva på olika narkotiska preparat är inte ovanligt. Många ungdomar kan vittna om att deras första kontakt med narkotika skedde just på det sättet. Påståendet stärks av utsagor från såväl polis som socialarbetare. I en rapport från Stockholms stads forsknings- och utvecklingsenhet, Stockholmsungdomars drog- och riskbeteenden skriver forskningsledaren Knut Sundell:

Den drog som dominerar vid alla fyra undersökningstillfällena är alkohol. Analyser visar att det var få ungdomar som enbart använt lösningsmedel och narkotika utan att samtidigt druckit alkohol. Den norske sociologen Willy Pedersen konstaterar i sina studier att den normala vägen till berusning är att man först prövar de legala medlen, sedan de illegala.

Om man betraktar västeuropeiska länders alkoholpolitik och gör jämförelser med deras narkotikapolitik, finner man också stöd för teorin att en liberal alkoholpolitik också bidrar till att skapa en liberal narkotikapolitik. Därför är det också av stor vikt att man för narkotikapolitikens skull slår vakt om en restriktiv alkoholpolitik. En liberal inställning till alkoholpolitiken och en restriktiv inställning till narkotikapolitiken är i längden inte hållbar.

Av detta måste man dra slutsatsen att det krävs effektiv samordning av insatserna mot såväl narkotika som alkohol. En sammanhållen alkohol- och narkotikapolitik är viktig.

Att bekämpa narkotikamissbruket är resurskrävande. Ändå har samhället inte råd att låta bli. De mänskliga tragedier som narkotika för med sig är omöjliga att beräkna i antal kronor. Att många unga dessutom aldrig hinner etablera sig i livet innan missbruket förstört dem motiverar till tidiga och omfattande insatser främst inom det förebyggande området. Det är få som börjar experimentera med droger efter 25-årsåldern.

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle gav för något år sedan ut en skrift för hur man skulle kunna bemästra narkotikaproblemet i Stockholms län. Bemanna systemet kallas den. Man har gjort en mycket pedagogisk genomgång av behovet av polis, socialtjänstemän, vård och rättsväsende och konstaterar att kostnaden för denna satsning skulle bli omkring 200 kronor per år och innevånare i länet. Det motsvarar en totalsumma om 350 miljoner/år. Vad får man då för pengarna? Jo, 300 nya vårdplatser, ett hundratal nya poliser, 10 nya åklagare och knappt 200 nya socialsekreterare. Eftersom det tar tid att ändra strukturer och att ordna ekonomisering, anser RNS att man först efter tre år skulle kunna se tydliga resultat efter en sådan satsning. Efter ytterligare två år bör man ha strypt mycket av nyrekryteringen av missbrukare. Det kan synas som en lång tid, men också den kommission vars förslag vi ser resultatet av nu har tagit nästan fyra år på sig. En långsiktig omläggning av politiken med mer resurser till ovanstående område är en tydlig signal om att samhället lagt in en högre växel i kampen mot narkotikan.

Regeringen bör ta initiativ till en liknande inventering i samtliga län.

Stockholm den 6 februari 2002

Göran Magnusson (s)


Yrkanden (3)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordning mellan insatser mot narkotika och alkohol.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sambandet mellan alkohol- och narkotikaproblemen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en länsvis inventering av behovet av mer resurser för vård, socialarbetare, polis och förebyggande insatser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.