med anledning av prop. 2001/02:93 Ändringar i djurskyddslagen, m.m.

Motion 2001/02:MJ36 av Göte Jonsson m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en förbättrad djurskyddstillsyn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om god man i djurskyddsarbetet.

3. Riksdagen avslår förslaget att vidga Jordbruksverkets bemyndigande till att gälla förbud mot viss djurhållning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt möjlighet att i djurvårdande syfte ge djur injektioner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvar och kompetens vid omhändertagande av djur.

2 Inledning

I propositionen föreslås ett antal ändringar i djurskyddslagen. Bestämmelsen om att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och att djuren skall ges möjligheter att bete sig naturligt vidgas till att gälla alla djur som omfattas av djurskyddslagen. Vidare föreslås att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket skall få ökade befogenheter att meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss djurhållning, försäljning och annan överlåtelse av djur.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om förbud att hålla djur och om omhändertagande av djur, liksom straffen för brott mot djurskyddslagen skärps. Dessutom innehåller propositionen ett förslag till förtydligande av en ersättningsbestämmelse i epizootilagen.

3 Det är viktigt med ett bra djurskydd

3.1 Utmaningen i djurskyddsarbetet

Medvetenheten om att människan i sin djurhållning behöver skydda och vårda djuren är lika gammal som husdjursskötseln. Att vårda och skydda husdjuren så att de mår bra är för de allra flesta en självklarhet. Det faktum att det då och då framkommer exempel på att djurskyddet inte fungerar och att djur far illa visar på behovet av att ytterligare utveckla djurskyddsarbetet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den stora majoriteten djurägare vårdar och sköter om sina djur på ett utmärkt sätt. Utmaningen i djurskyddsarbetet är att motverka och förebygga de fall av djurplågeri som trots allt inträffar.

3.2 Djurskyddstillsynen behöver förbättras

Den svenska djurskyddslagstiftningen är i grunden ganska bra. Det genomgående problemet vad gäller djurskyddet i Sverige har snarare att göra med att själva tillsynen behöver förbättras. Det går inte att förhindra djurplågeri med aldrig så bra lagstiftning om inte också tillsyn och kontroll fungerar. Det viktiga i detta sammanhang är att inspektörerna som har att utföra tillsynen ges rimliga förutsättningar att klara sina uppgifter. Det måste för det första finnas tillräckligt många djurskyddsinspektörer och för det andra tillräckliga resurser för utbildning och kompetensutveckling för att djurskyddstillsynen skall kunna bli effektiv. Djurskyddsinspektörer behöver dessutom ha praktisk erfarenhet av djurskötsel för att kunna bedöma hur djuren har det och för att kunna bedöma eventuella brister. Det är också viktigt att inspektörerna har en social kompetens för att på ett bra sätt kunna sköta kontakterna med djurägarna.

3.3 God man

I många fall där undermålig skötsel av djur eller ren vanskötsel av djur konstateras kan den härledas till sjukdom eller sociala problem hos ägaren eller djurhållaren. Det är ofta frågan om människor som tidigare varit dugliga och framgångsrika men som drabbats av personliga motgångar, sjukdom eller problem som har lett till en svår situation. För att i sådana situationer försöka finna lösningar som förebygger att än värre situationer uppstår, för djurägaren eller för djuren, borde möjlighet skapas att utse en s.k. god man med uppgift att hjälpa djurhållaren. Det kan handla om socialt stöd men också om hjälp i kontakterna med myndigheterna. Allt i syfte att i möjligaste mån försöka undvika både situationer och ingripanden som leder till tragiska följder för såväl människor som djur.

Samhällets ambition måste vara att förebygga dålig djurskötsel, vanvård och liknande situationer som drabbar såväl människor som djur. Det är en brist vad gäller djurskyddets utformning och inriktning att frågorna kring den sociala situationen som ofta ligger bakom misslyckanden i djurhållningen så lite har uppmärksammats. Det är mycket angeläget att dessa frågor tas på stort allvar då det gäller det fortsatta arbetet med utformningen av djurskyddet och tillämpningen av detsamma.

3.4 Förbud mot viss djurhållning

Regeringen föreslår att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket, skall få meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss djurhållning.

Vi anser inte att det skall vara vare sig regeringens eller Jordbruksverkets rätt att besluta om förbud mot viss djurhållning eller näringsverksamhet. Önskar regeringen förbjuda viss djurhållning eller näringsverksamhet skall den precis som i dag lägga förslag om detta i riksdagen som har den lagstiftande makten.

Den föreslagna lagändringen kan också innebära risk för den enskildes rättssäkerhet. Förslaget till ändring av 4 § djurskyddslagen bör av dessa skäl avslås.

3.5 Operativa ingrepp och injektioner

Under rubriken operativa ingrepp föreslår regeringen att det skall vara förbjudet att ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl.

För närvarande finns inte något sådant uttryckligt förbud mot injektioner som av lekmän ges till djur i syfte att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller skada hos djur. Djurägare eller djurskötare har i dag möjlighet att som uppföljande behandling eller i förebyggande syfte bl.a. ge injektioner av järn till smågrisar för att förebygga blodbrist. På liknande sätt kan spårämnen och mineraler ges eller parasiter bekämpas.

Dessa möjligheter för djurägarna att bedriva en aktiv djurvård måste finnas kvar även framöver. En begränsning av rätten att för djurägarna ge djuren denna djurvård och omsorg riskerar att få allvarliga negativa effekter på djurens hälsa. Ges inte mineraler, järn eller för den delen medel mot parasiter i rätt tid utsätts djuren för mycket onödigt lidande.

3.6 Krav på tillstånd att hålla djur

Regeringen kräver i förslag att den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller hästar eller tar emot sällskapsdjur eller hästar för förvaring och utfodring m.m. skall ha särskilt tillstånd till verksamheten.

Vi ser dock ett problem med förslaget när det gäller gränsdragningen mellan vilken djurhållning som skall tillståndsprövas och vilken som inte behöver tillståndsprövas.

3.7 Omhändertagande av djur

Då det gäller omhändertagande av djur som under vissa omständigheter kan bli nödvändiga – är det synnerligen viktigt att detta sker under stort ansvar och av kompetent personal. På förekommen anledning, där djur inte omhändertagits på korrekt sätt utan även vidare drabbats genom undermålig omsorg, finns anledning att noga pröva och utreda hur ett omhändertagande kan ske på sätt som är bäst för djuren.

Det är ej acceptabelt att urskillningslöst slakta högdräktiga djur eller andra djur som är i god kondition. Ofta kan bättre lösningar väljas.

Stockholm den 9 april 2002
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)	Carl G Nilsson (m)
Per-Samuel Nisser (m)	Lars Lindblad (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)	Berit Adolfsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)	Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)	Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)