Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2001/02:95 Ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

Motion 2001/02:Fi13 av Roy Hansson (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2001/02:95
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
2002-03-01
Bordläggning
2002-03-04
Hänvisning
2002-03-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av likformad beskattning inom hela arbetsmarknaden.

Inledning

Det är bra att regeringen i propositionen Ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, under punkt 4.3 Nyanställningar, slår fast att arbetsgivaravgifter är ett hinder för nyanställningar. Genom att i propositionen föreslå kreditering av ett belopp på 32,82 procent, vilket motsvarar arbetsgivaravgiften, räknar regeringen med att nyanställningarna skall öka.

Problemen på arbetsmarknaden

Det är alltför många i Sverige som inte har ett arbete. Den reella arbetslösheten i vårt land är rekordhög efter en period med lång obruten högkonjunktur. Det är alltför många som på olika sätt står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Regeringen har inte tagit tillfället i akt att under högkonjunkturen lämna förslag som möjliggjort för dem som vill att komma in på arbetsmarknaden och därmed kunnat bidraga till vårt gemensamma välstånd.

I stället har många hänvisats till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetsmarknadsutbildning med skiftande framgång, eller på andra sätt ställts utanför arbetsmarknaden. Ett exempel är en hög andel förtidspensioneringar på grund av arbetsmarknadsskäl. Detta är naturligtvis inte bra. I stället borde arbetsmarknaden i sin helhet vara så utformad att alla som vill och kan arbeta skall ges denna möjlighet, det vill säga att människor utan särskilda åtgärder skall kunna söka och få ett arbete.

Vidare borde kostnadsläget för arbetsgivare, privata såväl som offentliga, vara på en sådan nivå att det är möjligt att anställa det antal medarbetare som behövs för att bedriva verksamheten. Utgångspunkten måste med andra ord vara att allt arbete i vårt land är lika värdefullt och att det därför är rimligt att lättnader av skatten på arbete borde gälla allt arbete.

Snedvridning av konkurrensen

Finansdepartementet har tydligen fått klart för sig att det inte är lämpligt att så öppet snedvrida konkurrensen till kommuners och landstings fördel. Därför har nu regeringen i stället föreslagit en reduktion även för lönedelen i köpta tjänster. Detta kan ses som en skenmanöver. Förutom att förslaget är krångligt ger det knappt någon fördel alls för företagen. Desto större effekt, fast åt andra hållet, har förslaget genom att arbetsgivaravgiften för kommunen skall minskas med 25 procent för ökningen av antalet anställda mellan 2001 och 2002.

Varför föreslås denna minskning bara i den kommunala förvaltningen? Är inte alla arbeten som utförs i en kommun lika mycket värda? Slutsatsen är att arbetsgivaravgifterna måste sänkas generellt, och sänkas lika mycket, för alla arbetsgivare som verkar inom samma verksamhetsområde.

Stockholm den 28 februari 2002

Roy Hansson (m)


Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av likformad beskattning inom hela arbetsmarknaden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.