med anledning av prop. 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m.

Motion 2002/03:T11 av Sven Bergström m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen återkommande bör redovisa utvecklingen inom telekombranschen, särskilt vad avser lagstiftningens påverkan på den regionala utvecklingen av telekomtjänster, konkurrensen inom sektorn och investeringsviljan.

2. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ändring av lagen om elektronisk kommunikation syftande till att införa en skyldighet för dominerande aktörer att tillhandahålla samtrafik i enlighet med vad i motionen anförs.

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ändring av lagen om elektronisk kommunikation så att godkännande av cookies gäller för framtida sessioner och att cookies inte betraktas som upprättad handling i enlighet med vad i motionen anförs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om sammanslagning av PTS och Radio- och TV-verket till en konvergensmyndighet med ansvar för alla tillsynsfrågor inom telekomsektorn, samtidigt som konkurrensfrågor lyfts till Konkurrensverket.

Inledning – en mer aktiv politik

IT och telekom är en bransch där Sverige tidigare hävdat sig väl och har goda möjligheter att också i framtiden gå i bräschen för utvecklingen. Tyvärr har regeringen ständigt underskattat behovet av offentligt engagemang för informationsteknikens utveckling, vilket lett till att såväl offentliga investeringar i forskning och infrastruktur som lagstiftning och reglering hamnat på efterkälken.

IT-frågornas hantering de senaste åren illustrerar väl regeringens bristande ambitioner. I huvudsak genomför regeringen EG-direktiv utan att tydligt ange en egen färdriktning och egna ambitioner för svensk IT-politik. I stället läggs en av få myndigheter som aktivt verkat för att utveckla IT-politiken, IT-observatoriet, ned.

I fråga om den föreliggande propositionen är det svårt såväl för riksdagen och de politiska partierna som för marknadens aktörer att bedöma följderna av den nya lagstiftningen. En så omfattande förändring av lagstiftningen som nu genomförs borde föregås av omfattande analyser av hur olika marknader påverkas och vilka följder förslagen får t.ex. för utbyggnaden av kommunikationer i olika delar av landet. Många remissinstanser har också framfört kritik mot att den ganska vaga reglering utredningen föreslog inte ger ett stabilt investeringsklimat utan kan leda till att marknaden avvaktar domstolsutslag och myndighetsbeslut innan investeringar görs.

Inte minst det faktum att regeringen valt att behandla frågan uteslutande som ett teknisk-juridiskt ärende, utan t.ex. tydlig medverkan från näringsliv och operatörer, gör det särskilt svårt att bedöma frågan. Centerpartiet vill också framhålla att det är uppenbart att den nya lagstiftningen kan få regionalpolitiska konsekvenser och menar att det är en stor brist att en bedömning av dessa konsekvenser inte ingick i uppdraget till utredaren.

Propositionen verkar utgå från en överdriven tilltro till självregleringens förmåga att skapa en fungerande konkurrens. Centerpartiet välkomnar avreglering och marknadsmekanismer också inom telekomområdet, men konstaterar samtidigt att en fungerande marknad, i synnerhet en marknad med ett fåtal dominerande aktörer, förutsätter verkningsfulla regleringar för att förhindra monopol- och oligopolbildningar.

Sammantaget, även om Centerpartiet välkomnar att lagstiftningen inom IT och telekom nu samordnas, finns fortfarande oklarheter om vilka följder lagstiftningen får. Regeringen bör därför återkommande redovisa utvecklingen inom IT och telekom för riksdagen, särskilt vad avser lagstiftningens följder för den regionala utvecklingen av telekomtjänster, konkurrensen inom sektorn och investeringsviljan. Detta bör ges regeringen till känna.

Konkurrens i accessnätet

I propositionen föreslår regeringen att den generella samtrafiksskyldigheten ska upphöra. I huvudsak är det en riktig inriktning, men innebär också att riskerna för osund konkurrens och försök att utestänga konkurrenter kommer att öka.

I fråga om accessnätet uppkommer dock frågan om det är rimligt att avskaffa den generella skyldigheten. Accessnäten till hushållen är i dag starkt koncentrerade till ett fåtal aktörer; inom kabel-TV har Com Hem uppåt 50 % och de fyra största kontrollerar närmare 90 % av marknaden. TeliaSonera har i praktiken monopol på accessnätet för telefoni, vilket också medfört en dominerande ställning inom ADSL-anslutningar på närmare 80 %. Ett fåtal operatörer äger egna nät för GSM-telefoni.

Centerpartiet har upprepade gånger påtalat problemet med att accessnätet ägs och drivs av operatörer som också levererar tjänster och som har intresse av att förhindra att andra operatörer får tillgång till accessnätet. Det är även en av huvudorsakerna till vårt krav på ett allmänt ägt nät med anslutning till alla hushåll och företag.

Regeringen förefaller dock inte se problemet. Kanske beror detta på att de dominerande aktörerna är statligt ägda och att statens ägarintressen i sammanhanget ansetts gå före en fungerande konkurrens som pressar priserna. Kravet på marknadsmässig ersättning för tillträdet till accessnät kan anses gynna dem som, under skydd av den reglerade telemarknaden, kunnat bygga ut accessnäten och därmed kan ta ut vinsterna på den infrastrukturen inom koncernen. I telelagen uppgavs i stället att ersättningen skulle vara rättvis och skälig med hänsyn till kostnaderna för prestationen.

Centerpartiet hyser därför starka betänkligheter inför regeringens förslag att ersätta samtrafiksskyldigheten med en skyldighet att förhandla om samtrafik. Lagen om elektronisk kommunikation bör därför även framgent innehålla skyldighet för operatörer med en dominerande ställning att tillhandahålla samtrafik mot ersättning enligt samma villkor som i dag anges i telelagen. Regeringen bör återkomma med sådana förslag till ändring av lagen om elektronisk kommunikation.

Integritet och effektivitet

Regleringen i fråga om cookies är säkerligen utformad med goda avsikter. Frågan är dock om regleringen inte skjuter vid sidan av målet. I dag används cookies av många webbplatser för att förbättra användargränssnittet, t.ex. genom att göra det möjligt att göra personliga inställningar för hemsidors utseende, lagra bokmärken mellan sessioner eller helt enkelt för att kunna visa förändringar sedan senaste besöket på hemsidan.

Såväl moderna webbläsare som säkerhetsprogramvara (t.ex. personliga brandväggar) innehåller funktionalitet för att, helt eller delvis, begränsa möjligheten för webbplatser, antingen generellt eller genom att uppmärksamma användaren på att en cookie kommer att sättas. Var och en som prövat möjligheten att bli varnad för cookies inser snabbt att användarupplevelsen försämras kraftigt och att mycket tid går åt till att godkänna självklarheter.

Centerpartiet instämmer därför med de remissinstanser som menar att det bör vara tillräckligt för en webbplats att fråga om användning av cookies vid en första användning och att ett godkännande bör gälla även för framtida sessioner. De farhågor regeringen hyser för fleranvändarsystem är ofta överdrivna. Genom att olika användare har olika konton på den dator man använder, och därmed separata cookiefiler, uppstår inget problem.

Enligt Centerpartiets uppfattning kvarstår dock frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på cookiefiler. I dag är det fortfarande ett oklart rättsläge – samtidigt som man kan tvingas lämna ut filerna, vilka avslöjar besökta webbplatser, är det tillåtet att stänga av regleringen genom att blockera cookies i webbläsaren eller regelbundet radera cookiefiler. Det är svårt att hävda att cookies är upprättade handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen. Enligt vår uppfattning har även offentligt anställda rätt till ett visst mått av integritet, varför cookies uttryckligen bör undantas. Regeringen bör återkomma med förslag som tillgodoser detta.

En avgjort viktigare fråga för integriteten är det förbud som nu föreslås mot att lagra trafikuppgifter och innehåll längre tid än vad som behövs för att fullgöra skyldigheten gentemot abonnenten. Centerpartiet har tidigare efterlyst denna tydlighet från regeringen och välkomnar att man nu verkar ha bestämt sig för att inte utnyttja möjligheten att föreskriva lagring av information hos operatörer.

Tillsyn

Centerpartiet eftersträvar en effektiv och tydlig myndighetsstruktur, med klara ansvarsfördelningar. Bl.a. av denna orsak är det angeläget att Konkurrensverkets roll som värnare av den fria konkurrensen inom alla samhällets sektorer förstärks. Enligt vad vi erfarit avser regeringen att utse PTS till tillsynsmyndighet över hela telekomområdet, liksom i dag. Centerpartiet motsätter sig inte detta. Det är dock enligt vår mening inte helt okomplicerat att sköta både tillsyn av särlagstiftning och vara konkurrensvårdande myndighet. Samtidigt är det angeläget att PTS kompetens för analys av telekommarknaden tas till vara.

En möjlighet är att, som någon remissinstans föreslagit, slå ihop PTS samt Radio- och TV-verket till en konvergensmyndighet med ansvar för alla tillsynsfrågor inom telekomsektorn, samtidigt som konkurrensfrågor lyfts till Konkurrensverket. Frågan förtjänar enligt vår mening att utredas vidare. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 11 april 2003
Sven Bergström (c)
Lena Ek (c)	Roger Karlsson (c)
Rigmor Stenmark (c)	Åsa Torstensson (c)
Jörgen Johansson (c)	Håkan Larsson (c)