med anledning av prop. 2002/03:12 Olika bostadsrättsfrågor

Motion 2002/03:Bo4 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om ändring av 9 kap. 19 § första stycket bostadsrättslagen (1991:614) i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar om ändring av 3 § andra stycket lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt i enlighet med vad som anförs i motionen.

Inledning

I propositionen föreslås ändringar i bland annat bostadsrättslagen som syftar till att förhindra uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsföretag och till att precisera bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter i förhållande till bostadsrättsföreningen. Kristdemokraterna har ingenting att anföra emot dessa förslag.

Däremot måste propositionens förslag om en ytterligare skärpning av majoritetsregeln vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ifrågasättas. Socialdemokraterna drev 1999 igenom en förändring av majoritetskravet från enkel till kvalificerad majoritet. Nu föreslås nya regler som inte bara ytterligare försvårar ombildningar i fastigheter med andrahandsuthyrningar och övernattningslägenheter, utan som på ett synnerligen principvidrigt sätt medger att vissa medlemmar i en bostadsrättsförening vid föreningsstämma tillåts rösta nej men inte ja till en ombildning.

Att regeringen genom regeländringar återigen angriper bostadskrisens symptom, snarare än dess orsaker, är signifikativt för den rådande bostadspolitikens avsaknad av framåtblickande och handlingskraft. Det är bristen på bostäder som skapar förutsättningar och incitament för falska bostadsrättsföreningar liksom för handel med hyreskontrakt.

Ombildningar på de boendes villkor

I propositionen föreslås att en bostadshyresgäst, för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs vid en ombildning, ska vara folkbokförd på fastigheten. Det problem regeringen vill bemöta genom att uppställa krav på folkbokföring är s.k. falska bostadsrättsföreningar. Också Kristdemokraterna ser ett behov av att försvåra för oseriösa fastighetsägare att genom bulvaner driva igenom ombildningar mot de boendes vilja.

I lagstiftningen kring bostadsrätter måste det i första hand vara de boendes intressen som ska tas tillvara. Det är helt naturligt att, vilket regeringen också skriver, ombildning ska ske på de boendes villkor och att de boendes intressen, önskemål och synpunkter ska tillgodoses. Men varken de förslagna förändringarna i denna proposition eller senare års riksdagsbeslut gällande ombildningar stärker de boendes inflytande.

Alltmer har regeringens politik inriktats mot att försvåra ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Därigenom sker ombildningar allt mindre på de boendes villkor. Kravet på kvalificerad majoritet har följts av införandet av en tillståndsplikt från länsstyrelsen vid ombildning av allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter.

Propositionen genomsyras av en attityd till bostadsrättsombildningar som ett problem, att de boende ska skyddas mot ombildningar. Istället för att se bostadsrätten som en möjlighet till ökad valfrihet i boendet, framhäver regeringen möjliga negativa konsekvenser för dem som väljer att kvarstå som hyresgäster.

Kristdemokraterna anser att kravet på enkel majoritet vid ombildning ska återinföras. Att ombildning kan ske om mer än hälften av hyresgästerna så önskar, är en grundförutsättning för att regelverket verkligen ska ta fasta på de boendes intressen och synpunkter.

Beräkningsunderlagets utformning

Kristdemokraterna anser att det är rimligt att de faktiskt boende i fastigheten är de som ges möjlighet att driva igenom en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Som konstateras i propositionen är det svårt att på ett mer precist sätt avgöra vilka som faktiskt bor i fastigheten än genom avstämning mot folkbokföringen. Införandet av ett folkbokföringskriterium är rimligt, men det bör också medföra att beräkningsunderlaget reduceras.

Beslut om ombildning ska enligt propositionen fortsättningsvis vara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Det nya är att en bostadshyresgäst, för att få räknas med i den kvalificerade majoriteten, ska vara folkbokförd på fastigheten. Däremot behöver bostadshyresgäster, enligt propositionen, inte vara folkbokförda på fastigheten för att räknas in i beräkningsunderlaget. Istället är det så att dessa automatiskt räknas så som att de röstar nej till ombildning.

Det strider mot grundläggande principer att en hyresgäst räknas in i beräkningsunderlaget utan att ha möjlighet att påverka beslutet. Bostadslägenheter som saknar på fastigheten folkbokförd hyresgäst borde i detta sammanhang jämställas med icke uthyrda lägenheter, och därmed inte tillåtas påverka majoritetsförhållandena.

Bostadsrättslagens bestämmelser i 9 kap. 19 § om erforderlig majoritet vid ombildningsbeslut bör därför förändras. Majoritetskravet bör gälla hyresgästerna i de lägenheter som omfattas av förvärvet, är uthyrda och, vad gäller bostadslägenheter, har på fastigheten folkbokförd hyresgäst. Lagrummet kan ges följande lydelse:

En bostadsrättsförenings beslut att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt ska fattas på en föreningsstämma. Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet och som, vad gäller bostadslägenheter, har på fastigheten folkbokförd hyresgäst har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster ska vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. Vid beräkning av antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.

Motsvarande ändring bör göras i 3 § andra stycket 2 lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, där bestämmelserna rörande intresseanmälan för ombildning finns. Lagrummet kan ges följande lydelse:

att hyresgästerna i mer än hälften av de lägenheter som är uthyrda och som, vad gäller bostadslägenheter vid anmälan om ombildning till bostadsrätt, har på fastigheten folkbokförd hyresgäst skriftligen har förklarat sig intresserade av ombildningen, samt att dessa hyresgäster är medlemmar i föreningen, och

De ovan föreslagna lagändringarna innebär också att om fler hyresgäster hyr en lägenhet gemensamt är det tillräckligt att någon av dem är folkbokförd på fastigheten för att denne ska få biträda beslut om ombildning. Propositionens folkbokföringskrav på samtliga hyresgäster i lägenheten kan få oönskade konsekvenser för personer i en familj som hyr lägenhet gemensamt men bor på skilda adresser.

Konsekvenserna av regeringens förslag

För exempelvis en fastighet med åtta lägenheter, där tre utnyttjas som övernattningslägenheter av hyresgäster som inte är folkbokförda på fastigheten, innebär propositionens förslag att varje möjlighet att förvärva huset för ombildning till bostadsrätt undanröjs, även om alla hyresgästerna är eniga i sin vilja att göra detta.

Det är inte rimligt att göra det svårare för de faktiskt boende att förvärva huset bara därför att det där förekommer helt legitima andrahandsuthyrningar och övernattningslägenheter.

Regeringen försvarar denna absurda konsekvens med att en ombildning torde ha större förutsättningar att bli framgångsrik ju fler medlemmar som faktiskt bor i huset. Det måste dock vara upp till medlemmarna i bostadsrättsföreningen att bedöma förutsättningarna för att den ska bli framgångsrik, så länge kraven på minsta tillåtna antal medlemmar uppfylls. Varken i propositionen eller i det föregående utredningsbetänkandet föreslås heller, till exempel för att förhindra förekomsten av osunda bostadsföretag, några regeländringar vad gäller antalet medlemmar som ska bo i huset.

Regeringen använder således en mycket grov ammunition för att komma åt det identifierade problemet. Detta innebär dock inte att folkbokföringskravet på något sätt eliminerar möjligheterna att ombilda fastigheter genom bulvaner. Kravet försvårar, men personer kommer, lika väl som de kan underteckna ett falskt hyreskontrakt, att vara beredda att ändra sin folkbokföring om tillräckligt mycket finns att tjäna på detta. Som regeringen konstaterar kan det på sin höjd minska risken för kringgående.

Mot bakgrund av den relativa trubbigheten i folkbokföringskravet, är det angeläget att, i linje med vad denna motion föreslår, utforma reglerna på ett sådant sätt att förutsättningarna inte ytterligare försämras för de faktiskt boende att förvärva ett hus för ombildning till bostadsrätt.

Stockholm den 14 november 2002
Göran Hägglund (kd)
Dan Kihlström (kd)	Johnny Gylling (kd)
Sven Gunnar Persson (kd)	Björn von der Esch (kd)
Mikael Oscarsson (kd)