med anledning av prop. 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling

Motion 2003/04:U3 av Pär Axel Sahlberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om livsmedelssäkerhet, positiva utvecklingsprocesser samt demokratisering av WTO:s förhandlingar och strukturer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att unilateralt helt avbinda det svenska internationella utvecklingssamarbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den kommande utredningen om reglerna för svensk krigsmaterielproduktion och export skall behandla frågan om mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den årliga resultatskrivelsen till riksdagen om genomförandet av den svenska politiken för global utveckling.

Bakgrund

Det övergripande målet i regeringens utvecklingsproposition är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Målsättningen, som alla politikområden ska beakta, är välkommen och ambitiös. Sverige kan, genom denna utvecklingsproposition, komma att bli det land i världen som har den mest moderna utvecklingspolitiken. Processen efter den antagna propositionen, där det civila samhällets organisationer är centrala, kommer att visa hur politiken får konkret genomslag. Därför är det av central betydelse att de principer som under en överskådlig tid framöver ska styra politiken mot ökad samstämmighet till alla delar är tydliga, framåtsyftande och ger vägledning i existerande och potentiella målkonflikter.

Handelspolitik

Tillväxt är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för utveckling. Ökad handel stärker tillväxten. Att undanröja handelshinder är därför ett viktigt steg mot fattigdomsminskning. Erfarenheter från Sydostasien visar dock att en väl avvägd kombination av frihandel, skydd och statlig intervention givit det bästa resultatet för tillväxt och fattigdomsminskning. Detsamma gäller alla OECD-länders historiska ekonomiska utveckling. Detta finns det visst utrymme för inom ramen för WTO-regelverket. I propositionen tydliggör dock inte regeringen de målkonflikter som kan uppstå mellan målet om en total avreglering av alla världens marknader och enskilda länders behov att kunna garantera livsmedelssäkerheten för sin befolkning och få till stånd positiva utvecklingsprocesser. När sådan risk föreligger måste fattiga länder tillåtas att, åtminstone under begränsade tider, skydda sitt jordbruk genom tullar och subsidier. Den svenska regeringen bör vid intressekonflikter mellan WTO-reglerna och FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna prioritera rättighetsperspektivet i enlighet med propositionens intentioner. Regeringen bör också utveckla demokratin i WTO:s strukturer och förhandlingar, t.ex. i enlighet med det förslag som 15 utvecklingsländer nyligen presenterat till WTO i Genève.

Effektivt utvecklingssamarbete

Obundet utvecklingssamarbete. Sverige arbetar, i enlighet med OECD/DAC:s rekommendationer, för avbindning av allt internationellt utvecklingssamarbete.

Regeringen anser att enskilda länders unilaterala avbindningar riskerar att leda till snedvriden konkurrens, varför man rekommenderar att avbinda biståndet endast till de minst utvecklade länderna och i övrigt följa avbindningstakten i de andra OECD-länderna. För svenskt vidkommande ligger andelen bundet utvecklingssamarbete under 10 procent, vilket internationellt sett är lågt. Därför skulle en total avbindning i hela världen av allt internationellt utvecklingssamarbete ge svenskt näringsliv stora möjligheter till affärer genom ökat marknadstillträde. Eftersom såväl Sverige som fattiga länder har allt att vinna på avbindning bör detta arbete påskyndas. Därför bör regeringen arbeta för att unilateralt helt avbinda det svenska internationella utvecklingssamarbetet.

Internationella finansieringsinstitutioner. Propositionens målsättningar att utgå från fattiga människors erfarenheter och prioriteringar välkomnas. Det har inte alltid varit fallet i Världsbankens och Internationella valutafondens politik. Regeringen bör i dessa två organ verka för större möjligheter till folkligt deltagande och för att säkerställa att IMF:s och Världsbankens ekonomiska recept och råd till länderna inte står i motsättning till fattigdomsstrategier som utgår från de fattigas behov och perspektiv.

Samstämmighet. Den viktigaste poängen med regeringens utvecklingsproposition är ökad samstämmighet mellan olika politikområden med målet att få till stånd en rättvis och hållbar utveckling, utifrån ett fattigdoms- och rättighetsperspektiv. Detta gör att regeringen bör tillse att fackdepartementen ser över vad utvecklingspropositionen får för konsekvenser för varje enskilt politikområde och tydliggör eventuella målkonflikter.

En ökad samstämmighet får dock inte leda till att andra politikområden, i strid med OECD/DAC:s riktlinjer, finansieras med medel hämtade ur utgiftsposten internationellt utvecklingssamarbete. Det gäller t.ex. finansieringen av kostnaderna för militär trupp utomlands. Skulle Sverige bana vägen för detta finns risken att andra länder skulle missbruka detta och räkna en hel intervention som en utvecklingsinsats, t.ex. USA:s militära insatser i Afghanistan och Irak.

Försvars- och säkerhetspolitik

Vapenhandeln i världen är ett stort utvecklingshinder. Den bidrar till regional kapprustning och till att knappa resurser går till vapenköp istället för till nödvändig fattigdomsminskning. Därför är det välkommet att regeringen avser att hålla fast vid den restriktiva svenska exportkontrollen och följa EU:s uppförandekod för vapenhandel.

Regeringen anger dock inte hur man vill utveckla försvars- och säkerhetspolitiken för att stärka samstämmigheten än mer. Även inom detta politikområde är det viktigt att beakta målet om rättvis och hållbar utveckling. Det finns ett behov av att nya regler utformas i fråga om vapenexport, inte minst för att stärka samstämmigheten med andra politikområden. Sverige bör t.ex., vid export av vapen och i varje enskilt fall, genomföra en granskning av risker för export till de aktuella länderna vad gäller främjande av de mänskliga rättigheterna och bekämpning av fattigdom. Föreligger risk att svensk vapenexport försvårar främjandet av de mänskliga rättigheterna och fattigdomsbekämpningen skall export ej tillåtas. Detta perspektiv skall utgöra en del av det kommande utredningsarbetet om reglerna för svensk krigsmaterielproduktion och export.

Förvaltning och lärande

Regeringen avser lämna en årlig resultatskrivelse till riksdagen om genomförandet av den globala politiken för global utveckling, där målkonflikter tydliggörs och blir föremål för medvetna och övervägda politiska val. Detta välkomnas. Skrivelsen skall vara utformad som en regelbundet återkommande särskild skrivelse och på ett sådant sätt att utvecklingen mot en ökad samstämmighet i regeringens politik kan jämföras över tid.

Stockholm den 17 september 2003
Pär Axel Sahlberg (s)
Mariann Ytterberg (s)	Joe Frans (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)