med anledning av prop. 2002/03:123 Beskattning av vissa förmåner

Motion 2002/03:Sk18 av Roger Tiefensee m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att fastställa att skattefrihet skall utgå för gåvor av mindre värde, dvs. till ett belopp om maximalt 1 000 kr.

2. Riksdagen beslutar om skattebefrielse av personalvårdsförmån som utgår i form av individuellt anpassad friskvård.

3. Riksdagen beslutar att avskaffa treårsgränsen för avdrag för ökade kostnader vid dubbelt boende.

4. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om förenklingar i regelsystemet för värdering av bilförmåner i enlighet med vad som anförs i motionen.

Fastställande av mindre värde

I slutbetänkandet Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94) föreslogs att förmåner av så kallade mindre värden inte skall tas upp som intäkt. Regeringens proposition föreslår att skattefrihet för förmåner av mindre värde inte bör införas. De nuvarande reglerna är inte anpassade för ideella föreningar och mindre företag. De snedvridande effekter regeringen påstår ett dylikt förslag skulle medföra tror vi är kraftigt överdrivna. Fram till och med skatteomläggningen 1990 var det tillåtet med gåvor om sammanlagt 600 kr per år utan skatteplikt. I dagens penningvärde torde detta motsvara någonstans mellan 900–1 000 kr. I syfte att förenkla för framför allt småföretag och ideella föreningar föreslår vi att skattefrihet för gåvor av mindre värde införs och att gränsen sätts vid 1 000 kr. Detta bör riksdagen besluta.

Beskattning av friskvård

Vi finner det angeläget att anställda ska kunna ges tillgång till friskvård utan att detta bestraffas genom beskattning. Det är positivt för såväl den anställde som arbetsgivare och hela samhället med en god folkhälsa, någonting som underlättas med god tillgång till friskvård. Vi finner det dock problematiskt när den föreslagna propositionen stipulerar att friskvården ska vara av kollektiv natur. Inom en arbetsplats kan det finnas många olika typer av arbetsuppgifter. En anställd som tillbringar större delen av sin tid bakom ett skrivbord har inte nödvändigtvis samma friskvårdsbehov som de vars arbetsuppgifter har mer karaktär av kroppsarbete. Icke desto mindre ska de alla utnyttja en och samma friskvårdsanläggning av kollektiv natur. Vi föreslår att friskvård skattefritt ska kunna erbjudas alla anställda efter deras egna behov. Detta bör riksdagen besluta.

För att kunna forma det särskilda stöd som en skattefrihet på friskvårdsområdet utgör måste en diskussion föras om definition av begreppet att vara frisk. Av tradition är det fysiska tillståndet och då framför allt kostvanor, motion och viktproblem som styr vår uppfattning om hälsa. Denna syn finns inte bara inom arbetslivet utan även inom skola och allmän hälsouppföljning. En viss förändring kan dock skönjas där människors psykiska hälsa börjar att diskuteras, vilket vi anser vara lovvärt. En analys till grund för utarbetande av riktlinjer inom området för skattefrihet anser vi därför bör tillföras. I denna formulering av de mål som skattefriheten avseende friskvård förväntas uppnå måste människors psykiska hälsa lyftas fram på ett helt annat sätt än vad som hittills skett. När en sådan grund införs leder detta i sin tur till att helt nya områden kommer att inbegripas under begreppet friskvård.

Människan som helhet ska vara grunden för definition av skattefrihet för friskvård då en sund kropp har föga värde om där inte bor en frisk själ.

Avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

I det tidigare omnämnda betänkandet Förmåner och ökade levnadskostnader föreslogs ingen förändring för den maximala tid som avdrag för ökade kostnader i samband med dubbel bosättning medges. I den aktuella propositionen föreslår regeringen ingen förändring utan treårsgränsen föreslås vara kvar. Vi finner detta olämpligt. Pendlandet ökar och är en del av ett nytt livsmönster. Regeringens misslyckade bostadspolitik medför enorma matchningsproblem där bostadssökande har svårt att hitta lämpliga lägenheter. Vilken familj är beredd att avyttra sin bostad till förmån för ett osäkert andrahandskontrakt i Stockholm? Utöver detta anser vi att arbetsmarknaden måste bli mer flexibel. De som erbjuds ett jobb på annan ort ska kunna acceptera detta, även om livskamraten redan har jobb på befintlig ort. Vi anser att rätten till avdrag för dubbel bosättning inte ska ha någon bortre tidsgräns och att treårsgränsen därför ska slopas. Detta bör riksdagen besluta.

Förmånsbeskattning av installations- och distributionsbilar

Förmånsbeskattning av bilar som används i näringsverksamhet är ett återkommande och gärna diskuterat ämne, sannolikt för att frågan berör många människor, privatpersoner såväl som företagare. I ett system med schabloner kommer alltid några berörda att bli drabbade eller få vissa förmåner. Vad gäller just installations- och distributionsbilar är dessa ett problem. Andra bekymmer finns i hanteringen av skåpbilar relativt flakbilar i momshänseende vilket är en parallell problematik om än inte mindre för dem som berörs. Som motiv för att inte vidta några förändringar vad gäller förmånsbeskattning just i förevarande ärende anges följande två skäl:

1) reglerna är redan idag baserade på ett förenklat system,

2) det finns möjlighet till justering av förmånsvärde i de enskilda fallen.

Båda dessa uppfattningar saknar minst sagt förankring hos de människor och företag som berörs. Slutsatsen i frågan blir dock ändå rätt utifrån ett perspektiv av förändring och förenkling. Ingen ny särregel bör införas just nu. Däremot bör regeringen få som uppgift att till riksdagen snarast återkomma med förslag om verkliga förenklingar i regelsystemet för värdering av bilförmåner och där denna fråga tillsammans med andra kommer till belysning och förändring. Detta bör riksdagen besluta.

Stockholm den 10 juni 2003
Roger Tiefensee (c)
Anders Larsson (c)	Sven Bergström (c)
Lena Ek (c)	Jörgen Johansson (c)
Rigmor Stenmark (c)	Åsa Torstensson (c)