med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade

Motion 2003/04:Fi11 av Lena Ek m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av huvudmannaskapet för LSS-verksamheten.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur kostnaderna mellan vistelsekommun och hemkommun kan justeras till dess att vistelsekommunen kompenseras via utjämningssystemet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av utformningen av såväl koncentrations- som personalkostnadsindex.

Motivering

Centerpartiet vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla, där alla människor kan delta i samhällslivet på lika villkor. Även personer med funktionshinder skall ha rätt till självbestämmande och ges verkliga förutsättningar att aktivt kunna delta i utformningen av sin egen vardag. Enligt lagen om stöd och service för funktionshindrade (LSS) har kommunerna en skyldighet att tillhandahålla de tjänster som den funktionshindrade har laglig rätt till. Det är en uppgift som kommunerna ska utföra på ett för befolkningen acceptabelt sätt. Detta kräver dock att huvudmännen ges rimliga finansiella förutsättningar.

LSS betyder mycket för människor med funktionshinder. Centerpartiet vill värna om och se en fortsatt utveckling av en viktig reform. Vi kan dock konstatera att genom kontinuerlig förändring i lagstiftningen har ambitionsnivån höjts. Det har lett till att LSS-verksamheten expanderat kraftigt under de senaste åren. Nettokostnadsökningen har varit ca 10 procent per år medan statsbidragen varit nominella. Detta har medfört att många kommuner, framför allt mindre som har svårt att omfördela kostnader, har hamnat i en svår ekonomisk situation. I värsta fall kan enskilda bli lidande. Dessa förhållanden föranleder en översyn av huvudmannaskapet och ett eventuellt statligt finansieringsansvar. Vad som ovan anförs om en översyn av huvudmannaskapet för LSS-verksamheten bör ges regeringen till känna.

I regeringens proposition 2002/03:151 föreslås ett system för utjämning av kostnader för verksamhet enligt LSS. Det föreslagna kostnadsutjämningssystemet är ett steg i rätt riktning då det till viss del löser problemen med den ojämna kostnadsfördelning som idag råder mellan kommuner. Centerpartiet ställer sig därför positivt till den principiella inriktningen i förslaget. Det är vår bedömning att systemet, med rätt utformning kan skapa gynnsamma förutsättningar för en situation som är både konkurrens- och bidragsneutral samt bejakar privata driftsformer. Det hade emellertid varit önskvärt att harmonisera propositionens innehåll med resultatet av den s k Utjämningskommitténs förslag, som presenteras senast den 1 oktober 2003.

Regeringens förslag innebär en avveckling av de tidigare gällande länsvisa avtalen, vilket redan lett till att vissa kommuner redan inlett ett uppsägningsförfarande. Så som förslaget är utformat idag kan situationer uppstå där den nya vistelsekommunen får betala för den ursprungliga hemkommunens uppsagda plats trots att man ännu inte tilldelats utjämningspengar. Detta kan leda till snedvridna ekonomiska belastningar bland Sveriges kommuner. Det är av största vikt att utjämningssystemet utformas på ett sådant sätt att det tillgodoser såväl individens självbestämmande som vistelsekommunens finansieringsbehov. Socialtjänstlagens s k vistelsebegrepp måste respekteras. Det är därför mycket angeläget att regeringen återkommer med förslag om hur kostnaderna mellan vistelsekommun och hemkommun kan justeras till dess att vistelsekommunen får kompensation via utjämningssystemet. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Centerpartiet menar i likhet med Socialstyrelsen att utformningen av det s k koncentrationsindexet kan få en felaktig effekt. De stordriftsfördelar som en högre koncentration antas ge uppkommer inte i situationen med enskilda vårdbolag. Om privata bolag koncentrerar sin verksamhet till personer av mer vårdkrävande insatser, kommer koncentrationsfördelen, om den skulle uppkomma, helt och hållet vårdbolaget till godo. Detta ger kostnader som vida överstiger schablonkostnaden och kommunerna riskerar därmed att underkompenseras i utjämningssystemet.

Motsvarande problem råder i utformningen av personalkostnadsindex. Detta index syftar till att spegla graden av omvårdnadsbehov. Mot bakgrund av vårdbolagens inriktning mot brukare med stora omvårdnadsbehov, samtidigt som man ofta erbjuder en vård av hög kvalitet (hög personaltäthet), riskerar den föreslagna ersättningsnivån att inte täcka de verkliga kostnaderna. Centerpartiet vill se fler alternativt drivna verksamheter. Det är därför av största vikt att de förutsättningar som ges är konkurrens- och bidragsneutrala. Utformningen av såväl koncentrations- som personalkostnadsindex bör därmed ses över. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2003
Lena Ek (c)
Sven Bergström (c)	Jörgen Johansson (c)
Anders Larsson (c)	Rigmor Stenmark (c)
Roger Tiefensee (c)	Åsa Torstensson (c)