med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan

Motion 2002/03:So26 av Inger René (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för Livsmedelsverket att fullgöra sina uppgifter som kunskapsbas.

Motivering

WHO presenterade i oktober 2002 The World Health Report. I denna har man med hjälp av riskanalysmodellen kvantifierat de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i olika regioner i världen och angett i procent hur stor del av sjukdomsbörda och död som beror på dessa. Sjukdomsbörda och dödlighet har beräknats i s.k. DALYs (disability adjusted life years). En DALY motsvarar ett friskt levnadsår som gått förlorat p.g.a. sjukdom eller död. Metoden innebär också att uppgifter om sjukdomars vanlighet kombineras med bedömning av den funktionsnedsättning de i medeltal ger upphov till. I i-länder ser riskfaktorerna och deras andel ut så här:

Tobak  12,2%

Blodtryck  10,9%

Alkohol  9,2%

Kolesterol  7,6%

Övervikt  7,4%

Lågt frukt&grönt intag 3,9%

Fysisk inaktivitet 3,3%

Droger  1,8%

Osäker sex  0,8%

Järnbrist  0,7%

Detta visar att 30 procent av sjuklighet och död kan förklaras av kostrelaterade riskfaktorer. Kostvanor verkar alltså ha större betydelse för hälsan än t.ex. alkohol och rökning. Tabellen visar också att dessa tio riskfaktorer kan förklara 58 procent av sjuklighet och död i västvärlden. Det betyder att om man kan förändra dessa tio i positiv riktning så kan stora effekter på folkhälsan uppnås.

I propositionen Mål för folkhälsan lämnar regeringen förslag till ett nationellt folkhälsomål, nämligen att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringen har tagit fram elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet, varav ett är Goda matvanor och säkra livsmedel.

För att få en förändring av svenska folkets matvanor i positiv riktning krävs insatser av en mängd olika aktörer och av olika typ. Livsmedelsverkets roll i detta omfattande och breda arbete är framför allt att fungera som kunskapsbas när det gäller näringsinnehåll i livsmedel (livsmedelsdatabas), svenska folkets matvanor (kostundersökningar), vad som styr matvanor (beteendestudier) och näringsbehov (närings- och kostrekommendationer). Sådan information och kunskap är absolut avgörande för att andra aktörer skall kunna agera på ett adekvat sätt i arbetet för bra matvanor. Livsmedelsverket har i dag inte resurser för att kunna utföra dessa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. En satsning på dessa områden skulle avsevärt bidra till att stärka folkhälsoarbetet genom att andra aktörer fick fler och säkrare uppgifter att bygga sitt arbete på.

Stockholm den 22 januari 2003

Inger René (m)