med anledning av prop. 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor

Motion 2002/03:N5 av Maria Larsson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:40 om att införa elcertifikat för att främja förnybara energikällor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för energipolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om torvens ställning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett fastprissystem för förnybar energi.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handel med utsläppsrätter.

Propositionens förslag

Regeringen föreslår i proposition 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor att ett system med elcertifikat införs i Sverige. Energikonsumenter åläggs att årligen köpa in ett visst antal elcertifikat i förhållande till hur stor konsumtionen är. Andelen certifikat som konsumenten ska skaffa ökar för varje år och den som inte uppnår detta åläggs att betala vite. Certifikaten säljs av producenter av förnybar energi. På så vis hoppas regeringen att en marknad och en handel uppstår med miljövänlig energi.

Sammanfattning

Kristdemokraterna yrkar att riksdagen avslår regeringens proposition om ett införande av elcertifikat i Sverige. Kristdemokraterna anser att systemet med elcertifikat inte har en möjlighet att uppfylla de miljömål som Sverige enligt EG-direktiv ska uppfylla varken på kort eller lång sikt med mindre än att det blir dyrt och ineffektivt. Den föreslagna modellen riskerar att slå ut mindre elproducenter samt faktiskt hindra nyinvesteringar i förnybar energi som för stunden inte är kostnadseffektiv. Systemet medför en omfattande byråkrati och belastar den enskilde konsumenten med oförsvarbart stora kostnader i förhållande till miljönyttan.

Kristdemokraterna anser att två viktiga principer måste tilllämpas för att skapa goda incitament för ett uthålligt energisystem där andelen förnybar energi ökar. Dels måste ny teknik få någon form av initialt stöd, dels måste principen att förorenaren betalar tillämpas i större utsträckning vid elproduktion. Kristdemokraterna vill därför utreda ett fastprissystem för förnybar energi.

Kristdemokraternas energipolitik

Klimatfrågan är en av världssamfundets största framtidsfrågor och dess lösning har ett starkt samband med energiproduktion. Energi är en nödvändighet i ett modernt samhälle. Många av våra mest grundläggande behov kräver numera en säker tillförsel av energi. Nästan all energiproduktion är dock miljöpåverkande. Det är därför av stor vikt att skapa goda incitament för en energiproduktion som så litet som möjligt påverkar miljön och klimatet negativt.

Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. Arbetet med energieffektiviseringar måste ständigt intensifieras.

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft skall begränsas och välfärd och sysselsättning drabbas. Systemet skall vara långsiktigt och utformas så att vi minimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden. En fri elmarknad leder till ökad konkurrens och därmed till lägre elpriser.

Kristdemokraterna anser också att investeringar som leder till minskad energianvändning måste löna sig och inte medföra exempelvis en ökad fastighetsskatt. Målet är ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning. För att möjliggöra detta krävs att stora satsningar görs på energiforskning och energiteknisk utveckling.

Elcertifikat

Regeringen ger upp miljömålen

Enligt EG-direktiv 2001/77/EG som antogs hösten 2001 bör Sveriges förnybara energiproduktion 2010 öka med cirka 26 TWh. Genom regeringens proposition 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning och efterföljande riksdagsbeslut frångicks EU-direktivets mål. Det är anmärkningsvärt att regeringen tillsammans med stödpartierna Centern och Vänsterpartiet har så låg ambitionsnivå i förhållandet till EG-direktivets förslag.

Inte effektiv för miljön

Kristdemokraterna anser inte att regeringens föreslagna modell med elcertifikat är en god lösning på miljöproblematiken. Det är vårt främsta argument för att avslå propositionen om elcertifikat. Förslaget leder sannolikt till att få nya anläggningar för förnybar elproduktion kommer att etableras före år 2010. Elcertifikaten åstadkommer byte mellan energislagen men skapar inte nödvändiga incitament för nyetableringar.

Regeringen med stödpartier har uppenbarligen inte strävat efter att hitta en långsiktig lösning där andelen förnybar energi ökar i någon större utsträckning. De olika elproduktionsteknikerna för förnybar energi befinner sig i olika mognadsfaser och har därför olika kostnadseffektivitet. Exempelvis är solcellsel relativt dyr att framställa medan biobaserad kraftvärme är betydligt billigare att producera. Vindkraft är likaså inte lika kostnadseffektivt som biobaserad kraftvärme. Med det föreslagna systemet, där all förnybar produktion får samma stöd, finns det således en uppenbar risk att billigproducerad biobaserad kraftvärme konkurrerar ut övriga förnybara energitekniker. Detta vore direkt kontraproduktivt för miljönyttan. Kristdemokraterna är övertygade om att framtidens energisystem måste baseras på många olika tekniker.

Omfattande byråkrati slår ut små elproducenter

De föreslagna elcertifikaten omgärdas också av en omfattande administration och byråkrati. Denna extra byråkrati kommer särskilt att drabba småskaliga elleverantörer. Kristdemokraterna befarar att propositionens förslag medför en utslagning av mindre elleverantörer till förmån för större. Dessutom måste en stor administration skapas inom den statliga förvaltningen. Förutom att denna hantering av elcertifikaten ådrar statsförvaltningen stora kostnader så kommer den att skapa fler svårgenomträngliga regler i en redan hårt reglerad bransch.

Systemet med elcertifikat innebär också en risk att stora elbolag tar ut stora vinster genom höga priser på elcertifikat som konsumentledet är tvingat att köpa.

I länder där elcertifikat införts kan man redan konstatera att modellen inte är framgångsrik. I Österrike infördes elcertifikatmodellen för vattenkraft men har redan övergetts. I Danmark är kritiken mot förslaget mycket stark.

Den småskaliga elproduktionen

Kristdemokraterna anser att de små kraftverkens bidrag till eltillförseln är viktig. Tillförsel av ny el måste i ökande andel bygga på förnybara energislag och då är de små elproducenternas bidrag ett viktigt tillskott.

Cirka 1200 små vattenkraftverk och cirka 500 vindkraftverk samt vissa kraftvärmeverk ger omkring 1,5 procent av landets totala elproduktion. Den industriella kompetensnivån måste bibehållas inför det förväntade ökade internationella behovet av teknik för förnybar energiproduktion. För närvarande går utvecklingen inom vattenkraftsektorn i fel riktning. Företag läggs ner och kunskap går förlorad. Om denna trend fortsätter kommer Sverige att vara åskådare när världsmarknaden för småskalig vattenkraft lyfter och vi kommer kanske till och med på sikt att uppleva svårigheter med att underhålla och modernisera vårt eget bestånd av vattenkraftverk, där många anläggningar har hög ålder. Stabila villkor och en rimlig prisnivå är avgörande för den småskaliga produktionen och dess leverantörer.

Torv inte inkluderat

Kristdemokraterna anser att det är förvånande att regeringen utesluter torven från certifikatsystemet. Torvens egenskaper står definitionsmässigt mycket nära biomassa och biobränsle enligt STPF:s bedömning och betraktas av många som värdefull för ett effektivt kraftvärmeuttag. Torven kan tillsammans med trädbränsle spela en viktig roll för att ytterligare öka andelen biobränslen i kraftvärmeverk. Att exkludera torven från certifikatssystemet innebär en uppenbar risk för att kraftvärmeproduktion med torv ersätts med kol. Regeringen bör ompröva torvens ställning som ett icke förnybart energislag. Framtidens energisystem måste bygga på mångfald.

Konsumenterna betalar hela reformen

Kristdemokraterna anser att det är orimligt att elcertifikatsystemet helt ska betalas av konsumenten på kort sikt. Enligt propositionen ska 8,1 procent av elkonsumtionen vara elcertifierad redan år 2004. Detta är en omfattande andel. Förutom administrationskostnaden för varje elkonsument tillkommer kostnaden för certifikaten. Om elhandlarna tar ut ett pris strax under sanktionsavgiften, dvs. 20 öre/KWh blir kostnaden uppskattningsvis 8,1 procent av 110 TWh (kvotpliktig konsumtion) multiplicerat med 20 öre1.

Ovanstående siffra är en uppskattning som givetvis kan bli både högre och lägre i slutändan. För det enskilda hushållet försämras ekonomin med åtskilliga hundralappar per år. Dessutom kan en administrationsavgift på upp till 200–300 kronor tillkomma per konsument och år. Det är uppenbart att regeringen vill låta elkonsumenterna betala hela kostnaden för energiomläggningen.

Tidpunkt för införande alltför snäv

Enligt regeringens proposition ska elcertifikaten införas redan den 1 maj 2003. Som så ofta förr är regeringens bedömning alltför optimistisk och orealistisk. Den omfattande byråkrati som omgärdar reformen kräver en längre startperiod. Elmarknadens aktörer behöver också en längre tid att vänja sig vid de nya förutsättningar som propositionen innebär.

Fastprissystem i stället för elcertifikat på kort sikt

Eftersom de olika elproduktionsteknikerna för förnybar energi ligger i olika mognadsfas vill Kristdemokraterna ha ett system som ger differentierat initialt stöd till olika tekniker. Vi förordar ett fastprissystem för förnybar el där staten garanterar ett visst pris under ett uppbyggnadsskede. Detta fasas sedan ut så man får mindre ersättning för varje år, då tekniken förväntas bli alltmer konkurrenskraftig efter hand. Genom ett garanterat lägsta pris för elproduktion kan den förnybara elproduktionen bli en vital och växande bransch.

Regeringen skriver i propositionen angående fastprissystemet tvärtom att ett sådant skulle motverka en teknikutveckling av förnybara energikällor då det inte längre skulle finnas incitament att sänka kostnaderna. Kristdemokraterna delar inte den uppfattningen. De av staten garanterade priserna för olika förnybara energislag ska självklart justeras nedåt så att en press skapas för teknikutveckling. Fördelen med ett fastprissystem jämfört med elcertifikaten är att de öppnar för möjligheter till prisdifferentiering mellan de olika förnybara energislagen vilket är nödvändigt under utvecklingsstadiet av dessa. Dessutom blir ett fastprissystem incitamentsskapande för nyinvesteringar.

I andra med Sverige jämförbara länder har ett s.k. fastprissystem för förnybar energi visat sig vara mycket framgångsrikt. I Tyskland och Spanien där sådana system existerar har också tekniken för förnybar energi utvecklats betydligt. I Danmark är vindkraftsteknik den tredje största exportindustrin.

Kristdemokraterna vill låta utreda ett s.k. fastprissystem för förnybar energi i stället för det elcertifikatsystem som föreslås i propositionen. Eftersom många sådana system, med framgång för förnybar energi, redan tillämpas i andra europeiska länder bör det gå relativt snabbt att få fram ett underlag som kan resultera i beslut och verkställighet. Kostnaderna för den enskilde konsumenten blir med stor sannolikhet betydligt lägre då systemet inte blir lika administrativt krävande.

Handel med utsläppsrättigheter på längre sikt

På längre sikt måste utgångspunkten för all elproduktion vara att den skall bära sina miljökostnader i enlighet med polluter pays principle. Miljökostnaderna ska alltså inräknas i priset. Kristdemokraterna menar att ett hållbart system på lång sikt är handel med utsläppsrätter. Energipolitiken måste på sikt övergå från subventioner på förnybara energikällor till att låta miljöfarlig produktion betala. Genom handel på rättigheter till utsläpp sätts ett marknadspris på miljön och ett starkt incitament skapas att ständigt förbättra tekniken.

På såväl nationell som europeisk nivå har system för handel med utsläppsrätter utretts. Förslag till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23), Handla för att uppnå klimatmål (SOU 2000:45) och EU-kommissionens grönbok om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen berör alla området.

Sverige och dess företrädare i EU ska aktivt arbeta för att en europeisk avreglerad energimarknad kommer till stånd som inkluderar en gemensam handel med utsläppsrätter. Systemet bör utgå från att utsläppsrätterna säljs eller auktioneras ut.

I avvaktan på en europeisk marknad för utsläppsrätter kan ett nationellt eller nordiskt system prövas.

Stockholm den 1 februari 2003
Maria Larsson (kd)
Lars Lindén (kd)	Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)	Annelie Enochson (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Per Landgren (kd)
Olle Sandahl (kd)

[1]	110 TWh × 0,081 × 0,2=1,78 miljarder