med anledning av prop. 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar

Motion 2002/03:Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de s.k. 3:12-reglerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om CFC-lagstiftningen.

3. Riksdagen avslår lagförslaget om begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på fastighet (25 kap. 12 §) i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen avslår lagförslaget i den del som berör undantagsbestämmelsen i övergångsregeln om andelsbyte i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen beslutar komplettera lagförslaget om skalbolag i enlighet med vad som anförs i motionen.

Inledning

I proposition 2002/03 presenterar regeringen förslag till skattefria kapitalvinster och utdelningar på näringsbetingade andelar. Vi har länge efterlyste ett sådant förslag och hälsar det med tillfredsställelse.

Regeringen har valt att kringgärda förslaget med vissa följdförslag, till vilka vi har förslag på avslag eller ändringar.

Riskkapital

Förslaget har en nackdel som kräver uppmärksamhet. När avdragsmöjlighet för näringsbetingad kapitalförlust försvinner riskerar tillgången på riskkapital för nya företag att minska. Då brist på kapital är ett av de större problemen för nystartade företag måste frågan följas uppmärksamt.

Kapitalvinst på kapitalplaceringsandelar

Förslaget innefattar enbart skattebefrielse på näringsbetingade andelar. I propositionen förs långa resonemang om vikten av att behålla denna beskattning trots att regeringen själv anför följande.

Avskaffas beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på alla typer av företagsägda andelar får det givetvis till följd att kedjebeskattningen inom företagssektorn elimineras vilket skulle vara mer i överensstämmelse med den grundläggande principen bakom den svenska företagsbeskattningen. En sådan åtgärd skulle även leda till att symmetrin i skattesystemet ökar. Det har ibland även gjorts gällande att åtgärden skulle leda till en i ekonomisk mening mer effektiv kapitalanvändning.

De skäl som regeringen anför mot förslaget är statsfinansiella men verkar huvudsakligen vara tillkomna för att kunna bibehålla den överbeskattning av småföretagare som 3:12-reglerna medför.

Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar är en orsak till att ägande av svenska företag övergår i utländska händer. Från svensk synpunkt är det en viktig åtgärd att dubbelbeskattningen avskaffas.

Detta har moderaterna under ett flertal år krävt för att utförsäljningen skall kunna stoppas. Fler svenskägda företag skulle gynna hela den svenska arbetsmarknaden.

Vad gäller 3:12-reglerna måste nu ett förslag som avskaffar den diskriminerande överbeskattningen av fåmansföretag läggas fram. De förslag som hittills aviserats är inte tillräckliga för att få bukt med orättvisorna.

Kopplingen till CFC-lagstiftning

Regeringen anser det nödvändigt att kombinera det nu aktuella förslaget med förslag om skärpt CFC-lagstiftning (svensk beskattning av lågbeskattade vinster i utländska dotterbolag). Det är tveksamt om det enligt Romfördraget är möjligt att införa CFC-lagstiftning som kan tillämpas på vinster från dotterbolag inom unionen. Den koppling som regeringen gör mellan förslaget om kapitalvinstskattefrihet och CFC-lagstiftning har enligt vår uppfattning inte fog för sig.

Avdrag för kapitalförluster på fastigheter

Enligt förslaget skall kapitalförluster på fastigheter hänföras till en särskild fålla som inte får kvittas mot andra näringsinkomster. Förslaget innebär en negativ och omotiverad särbehandling av fastighetsförvaltning som drabbar de små företagen särskilt hårt.

Av Sveriges ca 43 000 privata fastighetsägare utgörs ca 8 500 – dvs 20 procent – av aktiebolag som ägs av enbart fysiska personer eller av fysiska personer och ett aktiebolag gemensamt. För alla dessa företag – och i synnerhet då för de små företagen – innebär förslaget om en fålla för förluster på fastigheter att möjligheterna att bedriva verksamhet i aktiebolagsform kraftigt försämras och försvåras. Enligt gällande regler får en kapitalförlust avseende en fastighet i ett aktiebolag kvittas mot ett eventuellt driftsöverskott i verksamheten, respektive en kapitalvinst kvittas mot ett driftsunderskott. I framtiden kommer en kapitalförlust på en fastighet endast få kvittas mot en kapitalvinst på fastighet. För ett litet företag som har en eller två hyresfastigheter slår det hårt om man tvingas sälja en av fastigheterna med en förlust som det är mycket osäkert om man i en framtid kan kvitta mot en kapitalvinst på en annan fastighet. Risken är då stor att man får en icke önskvärd överströmning från aktiebolag till handelsbolag eller enkla bolag.

Dessa företag omfattas inte heller av propositionens huvudförslag om skattefrihet för kapitalvinster eftersom detta endast avser bolagssektorn.

Vi har svårt att förstå motivet till denna negativa särbehandling av fastighetsägande. Lagförslaget i denna del bör därför avslås.

Skulle regeringens farhågor ha fog för sig får regeringen återkomma till riksdagen med förslag grundat på kommande utveckling inom fastighetsbranschen.

Andelsbyten

Enligt tidigare regler kunde förluster på näringsbetingade aktier och vissa andra delägarrätter kvittas fullt ut mot intäkter i rörelsen. Genom en s.k. stoppskrivelse till riksdagen infördes dock en begränsning av avdragsrätten. Förluster kan numera kvittas endast mot vinster på aktier och andra delägarrätter. Begränsningen gäller för förluster som uppkommit fr.o.m. den 7 december 2001.

Regeringen har genom en senareläggning av stoppskrivelsen föreslagit att förluster på rörelsebetingade delägarrätter som uppkommit före den 1 december 2002 skall få dras av fullt mot intäkter i företaget. Det finns dock vissa undantag från denna senareläggning. Ett undantag gäller förlust på aktier om dessa aktier förvärvats mot ersättning i form av aktier i det bolag som har förlusten. Regeringen har motiverat detta med att endast verkliga förluster skall omfattas av senareläggningen. Regeringen syftar här bl.a. på olika skatteplaneringsupplägg som diskuterades i medierna och som föranledde den ursprungliga stoppskrivelsen. I den omfattning dessa upplägg inte kunde genomföras fullt ut före stoppskrivelsen kom alltså en därav föranledd förlust att omfattas av avdragsbegränsningen. En senareläggning av avdragsbegränsningen skulle då också innebära att förlusten – utan undantagsbestämmelsen – skulle kunna kvittas fullt ut.

Det kan med fog antas att några skatteupplägg inte har genomförts efter stoppskrivelsen. Undantagen i övergångsbestämmelsen kommer därmed att träffa helt normala, affärsmässiga transaktioner. Det finns inte något orimligt motiv till detta. Ett enkelt exempel visar skillnaden. Bolaget A har i juli 2002 sålt aktier i ett dotterbolag och en förlust har uppkommit. Dotterbolaget förvärvades ursprungligen genom ett kontant förvärv. Den förlusten kommer alltså genom regeringens förslag om senareläggning att vara fullt avdragsgill. Bolaget B har på samma sätt sålt aktier i ett dotterbolag. Detta dotterbolag förvärvades ursprungligen genom ett aktiebyte. Förlusten kommer därmed inte att omfattas av senareläggningen av fållan.

Sammanfattningsvis kan konstateras att undantagen i övergångsbestämmelsen är omotiverade och bör slopas.

Skalbolag

För att motverka en oönskad handel med skalbolag inom bolagssektorn föreslås stoppregler som i många stycken liknar den lagstiftning om skalbolag som tillämpas på fysiska personers försäljningar av skalbolag.

Det kan ofta vara svårt att bedöma om en affärsmässigt sund och motiverad överlåtelse av aktier skall omfattas av skalbolagsregeln. I reglerna som gäller fysiska personers försäljningar har det därför införts en möjlighet för säljaren att låta det överlåtna bolaget ställa ut en bankgaranti för latent skatt. Det nu aktuella förslaget borde innehålla en motsvarande möjlighet för säljande bolag och därigenom eliminera risken för en straffbeskattning.

Ändringar i lagförslaget

Det får ankomma på utskottet att utforma de ändringar av lagförslagen som vi ovan förordat.

Stockholm den 3 april 2003
Lennart Hedquist (m)
Anne-Marie Pålsson (m)	Ulf Sjösten (m)
Björn Hamilton (m)	Anna Lilliehöök (m)
Per Bill (m)