med anledning av prop. 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar

Motion 2002/03:Sk9 av Anna Grönlund m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om de statsfinansiella konsekvenserna av en likabehandling av näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar närmare kartläggs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en sänkt gräns för när en marknadsnoterad andel skall anses vara en näringsbetingad andel, från 10 % av rösterna i det ägda företaget till 5 %, bör övervägas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om handelsbolagens skatterättsliga ställning bör övervägas skyndsamt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett mera slutligt ställningstagande till skatteregler vid handel med skalbolag får tas när förslag om ändringar i de s.k. 3:12-reglerna föreligger.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att praxis i fråga om tillämpningen av skalbolagsbeskattningen bör följas noga så att inte normala affärstransaktioner försvåras.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag om begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på fastigheter (5.13.9).

Innehåll

Regeringen fullföljer ett sedan länge utlovat förslag att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffas. Konsekvensen att kapitalförluster på sådana andelar inte får dras av har redan genomförts. Definitionen av näringsbetingade andelar vidgas.

Bakgrund

Regeringens skattepolitik mot företagen präglas av skyndsamhet när det gäller att höja skatter eller begränsa avdragsmöjligheter men av senfärdighet när det gäller att införa skattelättnader.

Regeringens hantering av frågan om beskattning av näringsbetingade andelar är ett typexempel på detta. Som följd av bl.a. analysen i 1998 års företagskatteutredningar tvingades regeringen konstatera att förhållandet att företagens kapitalvinster på andelar i dotter- och intresseföretag beskattas medför att vinster beskattas i både dotter- och moderföretag. Eftersom det också sker en beskattning i ägarledet blir det fråga om inte bara dubbelbeskattning, vilket Folkpartiet i och för sig motsätter sig, utan även trippelbeskattning, eller rent av ännu flera led, vilket även regeringen medger är felaktigt.

Beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar har vidare av en del företag kunnat kringgås genom att avyttringen av andelar har kunnat ske i länder som inte beskattar sådana vinster. Det finns t.ex. spektakulära exempel på statliga företag som ägnat sig åt detta.

Regeringen drog så småningom slutsatsen att denna beskattning måste avskaffas, med konsekvens att avdragsmöjligheten för förluster också skulle avskaffas. För att undvika att beskedet om detta skulle leda till en tidigareläggning av förluster innan dessa möjligheter försvann, och en senareläggning av vinsterna, avskaffades avdragsmöjligheterna fr.o.m. den 7 december 2001, dagen efter det att regeringen överlämnat en skrivelse till riksdagen. Detta kunde till nöds accepteras under förutsättning att regeringen inom rimlig tid kom med förslag om den resterande delen, att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på andelar. Men så blev det inte. Först från den 1 juli 2003 kommer detta att ske. Det tog således drygt ett och ett halvt år mellan avskaffandet av avdragsmöjligheterna och avskaffandet av själva beskattningen. Detta är symptomatiskt för regeringens värdering och hantering av företagsamhetens skattefrågor.

Eftersom huvuddelen av regeringens förslag är ett, låt vara senkommet, genomförande av avskaffandet av beskattning av kapitalvinster på andelar accepterar Folkpartiet huvuddragen i förslaget.

Det finns dock ett antal punkter där förändringar bör ske.

Näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar

I detta sammanhang skiljer man mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar. En onoterad andel ska alltid anses som en näringsbetingad andel. En marknadsnoterad andel ska enligt regeringsförslaget anses som en näringsbetingad andel om den juridiska person som äger andelen har andelar med minst tio procent av rösterna i det ägda företaget. Det finns, som Näringslivets skattedelegation anför, inga principiella skäl för att inte också kapitalplaceringsandelar ska anses som näringsbetingade. Uppdelningen i närings- och portföljaktier är inte självklar. Inte minst kan mindre företag ha anledning att placera tillfällig överlikviditet i noterade aktier. Det råder dock betydande osäkerhet om de statsfinansiella konsekvenserna av en sådan förändring. Regeringen bör låta utreda denna fråga ytterligare. Ett steg i denna riktning skulle kunna vara att sänka den erforderliga ägarandelen för att marknadsnoterade andelar ska räknas som näringsbetingad från tio till fem procent. Med tanke på hur ägarstrukturen faktiskt ser ut kan 5 procent mycket väl räcka för att konstituera ett ägarsamband. Regeringen bör få i uppdrag att utreda denna fråga ytterligare i avsikt att på sikt lätta beskattningen även av kapitalplaceringsandelar.

Regeringen föreslår vidare att i avvaktan på ställningstagande till den framtida utformningen av beskattningen av handelsbolag ska andelar i handelsbolag undantas från skattefrihet. Både NUTEK och Svenska riskkapitalföreningen är oroade för att detta leder till mindre omfattning av riskkapitalsatsningar. Dessa genomförs vanligen genom samverkan i kommanditbolagsform. Det är därför angeläget att ställning snabbt tas till de förslag om handelsbolagens framtida skatterättsliga ställning som Förenklingsutredningen lagt fram. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen anser att förslaget om skattefrihet på vissa kapitalvinster kan leda till framväxt av en marknad för skalbolag där säljaren är ett företag. Som framgår av ett antal remissinstanser kan skalbolag vara motiverade av affärsmässiga skäl utan att det handlar om skatteundandragande. NUTEK påpekar att nya företag i ökande grad saknar traditionella anläggningstillgångar. De väsentliga tillgångarna är av annat slag, t.ex. varumärke, programvaror eller patent. Tillgångarna i övrigt består av en kassa. Många tillväxtföretag skulle falla under en skalbolagsdefinition om de såldes tidigt i ett uppbyggnadsskede. Vår inställning är densamma som uttrycktes i motion 2001/02:Sk39, nämligen att ett slutligt ställningstagande får ske i samband med ett ställningstagande till de s.k. 3:12-reglerna, ännu en angelägen företagsfråga som regeringen dragit i långbänk. Vidare anser vi att praxis vad gäller undantagen från när skalbolagsbeskattningen ska tillämpas, dvs. när vissa specificerade undantagssituationer eller särskilda skäl råder, bör följas noga så att inte normala affärstransaktioner försvåras. Detta bör ges regeringen till känna.

Enligt förslaget ska kapitalförluster på fastigheter hänföras till en särskild fålla som inte får kvittas mot andra näringsinkomster. Förslaget innebär en negativ och omotiverad särbehandling av fastighetsförvaltning som drabbar de små företagen särskilt hårt.

Enligt de regler som gäller idag får en kapitalförlust på en fastighet i ett aktiebolag kvittas mot ett underskott i rörelsen och en kapitalvinst kvittas mot ett överskott i rörelsen. Med regeringens förslag får en kapitalförlust på en fastighet bara kvittas mot ett driftsunderskott. Det kommer att drabba små fastighetsföretag som har en eller ett par fastigheter och där en kapitalförlust bara kan kvittas mot en eventuell kapitalvinst i en osäker framtid. Varför regeringen vill tvinga fram en övergång till att verksamheten drivs som enkla bolag, vilket blir följden, är obegripligt. Förslaget bör avslås.

Stockholm den 3 april 2003
Anna Grönlund (fp)
Gunnar Andrén (fp)	Anne-Marie Ekström (fp)
Karin Pilsäter (fp)	Erling Bager (fp)
Christer Nylander (fp)