med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition

Motion 2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår yrkande 8 om förslag till lag om ändring av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät.

2. Riksdagen avslår yrkande 10 om förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting.

3. Riksdagen avslår yrkande 16 om förslag om minskat bemyndigande under utgiftsområde 6 på anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

4. Riksdagen avslår yrkande 18 gällande det särskilda anställningsstödet.

5. Riksdagen avslår yrkande 23 om förändrad användning av anslag 31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologiskt boende under utgiftsområde 18.

6. Riksdagen avslår yrkande 25 om riktlinjer för bidrag till installation av hissar.

7. Riksdagen avslår yrkande 26 om att införa ett nytt ramanslag, 31:14 Bidrag till installation av hissar, under utgiftsområde 18.

8. Riksdagen avslår yrkande 27 om riktlinjer för bidrag till investeringsstimulans för ombyggnad av vissa utrymmen till bostadslokaler.

9. Riksdagen avslår yrkande 31 om ökat bemyndigande för stöd till klimatinvesteringar.

10. Riksdagen avslår yrkande 40 om ändrad kapitalstruktur i statliga bolag.

11. Riksdagen avslår yrkande 41 om tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting.

12. Riksdagen beslutar att under utgiftsområde 15 till anslag 25:2 Studiemedel fortsatt anslå 11 441 185 000 kr.

13. Riksdagen beslutar att under utgiftsområde 15 till anslag 25:4 Rekryteringsbidrag fortsatt anslå 1 394 507 000 kr.

14. Riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 till anslag 25:2 Myndighet för skolutveckling fortsatt anslå 94 275 000 kr.

15. Riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 till anslag 25:76 fortsatt anslå 185 151 000 kr.

16. Riksdagen beslutar att inte medge inrättandet av ett nytt anslag, 31:14 Bidrag till installation av hissar, under utgiftsområde 18 och därmed inte anslå 1 000 000 kr för detta ändamål.

2 Inledning

I förslaget till tilläggsbudget tvingas regeringen att dra konsekvenserna av sin missbedömning av arbetslöshetsutvecklingen. Ytterligare över 7 miljarder kronor anslås för detta ändamål på tilläggsbudget. Ökningen i förhållande till budgetpropositionen blir över 18 procent. Budgeteringsmarginalen raderas i praktiken helt ut. Vi konstaterar att om riksdagen bifallit det moderata budgetalternativet i höstas hade utsikterna för Sveriges ekonomi varit bättre och den dramatiska ökningen av utbetalningar från a-kassan hade då kunnat undvikas.

3 Moderaternas principiella inställning

Moderaterna tar inte ställning till tilläggsbudgeten som helhet, eftersom vi i höstas hade ett annat budgetalternativ, som avvisades av riksdagen. Det får ankomma på de tre partier som röstade igenom riksdagens budgetbeslut att ta ansvar för de förändringar som nu görs på marginalen. Enligt riksdagsordningen har vi heller inte utrymme att föreslå förändringar på andra anslag än just de som regeringen väljer att aktualisera. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen, genomarbetad tilläggsbudget.

Regeringens förslag innebär dock inte bara förändringar i statsbudgeten för innevarande år, utan har på några punkter också implikationer för kommande budgetår. Det gäller t ex introduktion av nya stödformer samt vissa bemyndiganden och lagförslag. På sådana förslag yrkar vi i denna motion avslag.

4 Motivering till yrkanden

Ett av huvudalternativen i det kommande försvarsbeslutet skall enligt vårpropositionen vara en besparing på 6 miljarder kronor. Besparingen förbereds redan nu genom att man begränsar beställningsbemyndiganden under anslag 6:2 med 4 miljarder kronor 2004. Därtill läggs en utgiftsbegränsning på ca 1 miljard kronor under 2004. Detta sker under en känslig övergångsperiod från det mobiliserande till det insatsberedda försvaret och ger fel signaler till Försvarsmakten. Vi anser inte att det är riktigt att nu förändra förutsättningarna för försvaret. Vi motsätter oss därför det minskade beställningsbemyndigandet.

Vi har tidigare inom aktivitetsgarantin avvisat det särskilda anställningsstödets konstruktion med kreditering av skattekonton. Följaktligen avvisar vi förslaget om höjt tak, från 750 kronor till 1 000 kronor per dag, i detta stöd.

Vi motsätter oss införandet av den arbetsmarknadsrelaterade utbildning vilken regeringen kallar collegeutbildning. Därmed kan vi inte godta de förändringar av anslagen 25:2 Studiemedel och 25:4 Rekryteringsbidrag som föreslås. Även under utgiftsområde 16 får ovannämnda utbildning budgetkonsekvenser redan under innevarande år. Vi avvisar ökningarna på anslaget 25:2 Myndigheten för skolutveckling och på anslaget 25:76 Högskoleverket.

Byggkommissionen har konstaterat att byggandet i Sverige lider av höga priser, låg konkurrens och dålig kvalitet. Nu föreslås därför en tillsättning av en av bransch och myndigheter gemensamt finansierad temporär byggsamordnare med uppgift att samordna ett program för utveckling och utvärdering av byggsektorn. Konkurrensbevakning är en myndighetsuppgift medan andra förändringar bör ske på företagsnivå. En gemensam byggsamordnare riskerar att minska såväl statens som företagens ansvar. Sverige har i förhållande till många andra länder inom EU betydligt lägre byggkostnader per kvadratmeter. Däremot är skatterna som belastar såväl inkomster som boende högre än i övriga EU-länder, vilket gör att boendet blir dyrt. Byggsamordnaren bör inte tillsättas. Ett nytt anslag, Bidrag till installation av hissar, föreslås i vårpropositionen. Stödet skall vara begränsat till maximalt 30 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor anvisas redan på tilläggsbudget. Högsta godkända installationskostnad, inklusive material och arbetskostnad, är en miljon kronor per hiss. Bidraget föreslås täcka 30–50 procent av materialkostnaden. I förhållande till de behov Boverket beräknat är anslaget mycket marginellt. Tillsammans med de föreslagna reglerna framstår förslaget närmast som oseriöst. Vi motsätter oss detta anslag. Regeringen föreslår att investeringsstimulansen för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder utvidgas till att även omfatta nybyggnad av vindsutrymmen och lokaler till bostäder i hus som huvudsakligen omfattar bostäder. Vi motsatte oss införandet av denna investeringsstimulans, och följaktligen anser vi därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag i denna del.

Vi har motsatt oss de subventioner som kallas stöd till klimatinvesteringar men godtagit att gjorde löften infrias. Vi anser därmed inte att några nya bidrag skall beviljas. Något högre bemyndigande behövs därför inte.

Regeringen föreslår att stödet till kommuner som bygger ut bredband förlängs. Vi har varit emot detta stöd till kommunerna och ser ingen anledning att förlänga det. Förslaget bör avslås.

Vi motsatte oss inrättandet av ett särskilt konto i Riksgälden avsett för insatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag, via vilket medel kan överföras från vinstgivande statliga företag till andra statliga företag. Skälen till detta är flera. För det första är det demokratiskt tveksamt att regeringen på detta vis ges möjlighet att kringgå riksdagen och den normala budgetprocessen. För det andra kan de företag som tvingas till extra utdelningar till kontot skadas. För det tredje innebär systemet ett kringgående av budgetlagens krav på bruttoredovisning. Nu vill regeringen höja ramen för de medel som skall få avsättas på det speciella kontot på Riksbanken. Vi motsätter oss detta.

I samband med att pensionssystemet gjordes om höjdes pensionerna och blev skattepliktiga. Därmed ökade kommunernas skatteintäkter och en preliminär avräkning av statsbidraget gjordes. Enligt vårpropositionen blev avräkningen inte tillräckligt stor. Nu vill regeringen korrigera detta. Det är dock olyckligt att kommunerna får förutsättningarna ändrade under löpande budgetår när såväl utgifter som inkomster är fastlagda. För enskilda kommuner kan detta komma att medföra underskott i årets verksamhet. Någon lagändring som medger ändrade bidrag under löpande budgetår bör därför inte ske. Bakgrunden till det panikartade ingreppet är den skenande arbetslösheten och den redan vid ingången av året svaga budgeteringsmarginalen. Hade riksdagen antagit vårt förslag till statsbudget hade situationen aldrig uppstått.

Regeringen föreslår också att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna förlängs till att gälla också 2005. Vi motsatte oss stödet när det infördes eftersom det inte är stöd till kommuner som genererar varaktiga jobb. Efter förslag i budgetpropositionen gjordes stödet om från ett tillfälligt riktat stöd till ett permanent generellt bidrag till kommunerna. Nu vill regeringen återigen införa ett tillfälligt stöd, dock utan att minska det generella stödet med motsvarande belopp. Det är vare sig stöd till kommuner eller AMS-åtgärder som ger ökad sysselsättning. Vi avvisar denna tillfälliga åtgärd. I vår motion 2003/04:Fi22 om den ekonomiska politiken anvisas åtgärder som varaktigt ökar tillväxt och sysselsättning. Dessa borde genomföras i stället för regeringens lappande på tilläggsbudgeten.

Stockholm den 3 maj 2004
Mikael Odenberg (m)
Gunnar Axén (m)	Tomas Högström (m)
Lars Elinderson (m)	Ulf Sjösten (m)
Lennart Hedquist (m)	Anne-Marie Pålsson (m)