Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2003/04:118 Digitala TV- sändningar

Motion 2003/04:K28 av Tobias Krantz m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2003/04:118
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
2004-04-01
Registrering
2004-04-02
Bordläggning
2004-04-02
Hänvisning
2004-04-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens proposition om digitala TV-sändningar.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beslutet om nedsläckning av det analoga TV-nätet måste omprövas.

Digital-TV kan bli mycket billigare

Folkpartiet anser inte att det behövs politiska beslut om distributionen av TV. Digitala TV-sändningar har mycket att erbjuda konsumenten. Ljud- och bildkvaliteten kan bli bättre och till programmen kan kopplas tjänster där tittaren eller lyssnaren kan vara interaktiv. Digital-TV-tekniken erbjuder också större möjligheter för funktionshindrade att följa sändningarna.

Folkpartiet bejakar alltså den nya tekniken, men oroas över att regeringen låst sig för vissa tekniska lösningar, som dessutom kostar onödigt stora summor och därmed urholkar kvaliteten i dagens sändningar i Sveriges Television.

Bakom regeringens förslag ligger en skrivelse från det statliga bolaget Teracom. Skrivelsen har varit ute på remiss och tunga instanser är mycket kritiska. Regeringen envisas med att digital-TV måste vara markbunden, när den i vissa områden mycket billigare kan sändas via kabel eller satellit. Det är inte alls så att marksänd TV är det enda sättet att nå hela befolkningen. Satellit- eller Internetdistribuerade TV-kanaler har samma täckning. Post- och telestyrelsen skriver att det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga ut digitalsändningarna så att de når över 98 % av befolkningen genom marknätet. Detta görs billigare genom satellitdistribution. Canal Digital, Canal Plus, MTG och NSAB har liknande invändningar.

Att regeringen vill ha marksänd ditigal-TV till varje pris beror på att regeringen vill kontrollera TV:n genom lagstiftning. Regeringen vill kontrollera innehållet, till exempel hur mycket reklam som sänds, och det kan den inte i kabel- eller satellitburen TV. Folkpartiet anser att det bör drivas igenom en ny, sammanhållen lagstiftning för elektroniska medier som tillåter större frihet. Tittarna har själva makten över hur mycket reklam som sänds – blir det för mycket, så väljer de ju bort den kanalen. Telelagen ska vara utgångspunkten. Att rent brottsliga inslag inte sänds – t ex barnpornografi – regleras redan i andra lagar. Inom EU förekommer ett arbete för en mer restriktiv hållning till reklam riktad mot barn. Den nya tekniken gör det ju också lättare för föräldrar att utestänga reklam eller våldsamma inslag.

Folkpartiet anser att digitaliseringen av TV inte är en fråga för svenska staten utan för konsumenter och producenter av TV. Dessa kan på en fri marknad själva avgöra vilken distributionsform som är mest attraktiv och billig.

Statliga digitalsatsningar urholkar SVT

Folkpartiet oroar sig också över att pengarna till public service späds ut på fler sändningstimmar i fler kanaler i stället för att koncentreras till ett unikt kvalitetsinnehåll. Kvaliteten i SVT blir lidande av det stora utflödet av pengar till de digitala satsningarna. Det här har uppmärksammats av bland andra Oberoende filmares förbund, som har räknat ut att 20 miljoner kr skärs bort från samhällsbevakningen, att den svenska naturfilmen får sina medel halverade och att sändningarna av dokumentärer på bra tider minskar med 40 %.

SVT ska i Folkpartiets tycke inte konkurrera med reklamkanaler genom att sända enkla underhållningsprogram bara för att hålla tittarsiffror uppe. Det är inget självändamål att ha höga tittarsiffror i en reklamfri kanal. Om digitalsatsningarna bromsas, kan SVT satsa mer på kvalitet. Framför allt måste en upprustning göras av nyhetsbevakningen, samhällsprogrammen och program för nationella minoriteter och andra etniska grupper.

Staten behöver inte äga distributionsnätet

Resultatet av regeringens politik har inneburit stora ekonomiska påfrestningar för det statliga distributionsbolaget Teracom. Vid upprepade tillfällen har regeringen återkommit till riksdagen med propåer om att Teracom måste tilldelas lån eller kreditgarantier. Folkpartiet anser inte att det finns någon anledning att staten ska äga distributionsnätet. Statens andel i Teracom kan därför säljas ut.

Även Statskontoret ifrågasatte förra året om det verkligen bör vara en statlig uppgift att driva ett digitalt TV-nät. Det finns alternativa privata nät och distributionen av public service kan upphandlas.

Släck inte svenska folkets TV-apparater

Folkpartiet har tidigare protesterat mot släckningen av det analoga marknätet, och vi tror fortfarande inte att det är vare sig nödvändigt, önskvärt eller realistiskt att stänga av människors TV-apparater år 2008. Marknaden kan själv bestämma hur teknikskiftet kan genomföras, som den gjorde vid övergången från LP-skivor till cd. Det är skamligt att regeringen i tider av ekonomiska åtstramningar ämnar tvinga svenska folket till dyra investeringar i digitalboxar för att kunna se något annat än en svart TV-skärm. I den senaste propositionen från regeringen framgår det också att många troligen även får byta antenner på sina hus.

Om tvånget för SVT att nå alla hushåll just via marknätet upphörde och ersattes med ett teknikneutralt åliggande att nå hushållen, skulle företaget kunna välja en kombination av olika distributionstekniker som sammantaget skulle bli långt billigare. Idag får SVT t ex betalt för att distribueras per satellit till hela landet. Med ett sådant teknikneutralt regelverk som Folkpartiet förordar är det inte självklart att det är ekonomiskt fördelaktigt för vare sig SVT eller hushållen att släcka det analoga marknätet under överskådlig tid.

Än finns tid för regeringen att ompröva sitt beslut om släckning av det analoga nätet.

Dags för en ny public service-politik

Dagens finansiering av public service är gammalmodig. Att betala för att man äger en TV-apparat är inte relevant längre, eftersom det går att se på TV via datorn eller till och med mobiltelefonen. Dessutom är inte det mest effektiva stödet till public service att samla det i kanaler som satsar både på kvalitetsprogram och på lekprogram som lika gärna hade kunnat bekostas av privata medel. Begreppet kanal kommer också att urholkas, i takt med att allt fler konsumenter i den digitala miljön komponerar sin egen TV- eller radiotablå. Folkpartiet har i tidigare motioner föreslagit andra och modernare system för att finansiera public service, inspirerat av utredningen om en fristående TV-fond, Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). Vi kommer även framgent att återkomma i denna fråga.

Stockholm den 1 april 2004

Tobias Krantz (fp)

Lennart Kollmats (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Cecilia Wikström (fp)

Liselott Hagberg (fp)

Hans Backman (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    Riksdagen avslår regeringens proposition om digitala TV-sändningar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beslutet om nedsläckning av det analoga TV-nätet måste omprövas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.