med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor

Motion 2003/04:So21 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär hos regeringen ett lagförslag med innebörden att adopterade skall ha rätt att upplysas om sin adoption i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om frivilligorganisationernas delaktighet i föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att de olika adoptionsorganisationernas arbetsförutsättningar och lämpliga åtgärder för att säkerställa en uthållig mångfald av adoptionsorganisationer utreds.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att enskildas möjligheter att ansöka om adoption för barn utanför adoptionsorganisationernas förmedling utreds.

2 Inledning

Internationella adoptioner är en fråga som väcker starka känslor. Traditionellt har ofta adoptioner av barn från fattiga länder setts som en solidaritetsgärning, till gagn för de adopterade barnen. Adoptionsutredningen väckte därför en omfattande debatt när den i sitt betänkande ifrågasatte denna bild och pekade på att många adopterade barn får svåra problem med bland annat identifikationen. I betänkandet framhölls också riskerna för att adoptionsverksamheten kan influeras av ekonomiska motiv som medför att barnens rättigheter åsidosätts. Betänkandet har utan tvivel lyft fram viktiga frågor och bidragit till en mer nyanserad bild på adoptioner i allmänhet och internationella adoptioner i synnerhet.

Likväl torde internationella adoptioner i flertalet fall vara övervägande till godo för de inblandade barnen. Även om misstag och missbruk säkerligen har förekommit och även om många adopterade är psykosocialt utsatta genom sin situation, måste detta ses mot bakgrund av att alternativet, som trots allt oftast är att växa upp som föräldralös i ett fattigt land, är fullt av både fysiska och psykosociala risker. Det bör också framhållas att det stora flertalet adoptivföräldrar är starkt motiverade och gör sitt bästa för att skapa ett bra hem och en bra uppväxt för de barn de adopterat. Flertalet adoptivbarn får en bra framtid i sitt nya hemland även om t. ex. identitetsfrågorna självfallet medför påfrestningar som knappast kan förebyggas helt.

Det är välkommet att regeringen nu presenterar förslag för att förebygga kränkningar av barns mänskliga rättigheter vid internationella adoptioner. I huvudsak ställer sig Centerpartiet positivt till propositionens innehåll. Den återspeglar adoptionsutredningens intentioner att säkra en hög etisk standard i adoptionsprocessen samt förbättra omhändertagandet av och uppväxten för de adopterade barnen i Sverige, men har en bättre balans än utredningen i sina förslag. Vi bedömer att ett genomförande av propositionens förslag minskar riskerna för att misstag eller kränkningar av barns rättigheter sker i något skede av adoptionsprocessen, utan att för den skull resultatet behöver bli att internationella adoptioner omöjliggörs.

3 Rätt för adopterade att få kännedom om att de är adopterade

Genom åren har flera statliga utredningar framhållit det adopterade barnets behov av att få kunskap om sitt ursprung och att få veta att det är adopterat. Utredningen 2001:53 Föräldrars samtycke till adoption föreslog att 4 kap. föräldrabalken kompletteras med en bestämmelse att adoptivföräldrar så snart det lämpligen kan ske ska upplysa barnet om att det är adopterat. En undersökning från Socialstyrelsen visar att ett behov av en sådan ledning för föräldrarna finns. Även andra remissinstanser med stor tyngd i denna typ av frågor har tillstyrkt förslaget, t. ex. Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Sveriges Psykologförbund. I propositionen framförs att frågan ska beredas vidare under året i syfte att nå ett ställningstagande. Med tanke på att frågan redan är beredd anser Centerpartiet inte att behov av ytterligare beredning föreligger. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag med innebörden att adopterade ska ha rätt att upplysas om sin adoption. Detta bör ges regeringen till känna.

4 Föräldrautbildning inför adoption

Propositionens förslag att införa en obligatorisk föräldrautbildning för adoptivföräldrar är välkommet. Såsom påpekas utgör många kommuner ett alltför litet underlag för att tillräckliga grupper och tillräcklig kompetens ska föreligga för en kvalitativ utbildning där adoptivföräldrar också får möjlighet att byta erfarenheter och knyta kontakter med andra föräldrar i samma situation. Regionalt samarbete mellan kommunerna är här önskvärt. Det kommunala ansvaret innebär emellertid inte att kommunerna i alla lägen behöver vara utförare av föräldrautbildningarna.

Hittills har föräldrautbildningen varit frivillig och genomförts i adoptionsorganisationernas regi. Organisationerna besitter naturligtvis stora erfarenheter när det gäller denna form av utbildning och det är värdefullt att dessa tas tillvara. Frivilligorganisationerna bör – i mån av förekomst och förmåga – kunna ansvara för delar av föräldrautbildningen av adoptivföräldrar. Även studieförbunden bör kunna spela en roll i föräldrautbildningen. Vad som ovan anförts om frivilligorganisationernas och studieförbundens roll i föräldrautbildningen bör ges regeringen tillkänna.

5 Mångfald

De befintliga adoptionsorganisationerna är av olika storlek och drivs huvudsakligen av ideella intressen som eftersträvar att bidra till en bättre framtid för de adopterade barnen och för föräldralösa barn i ursprungslandet. Organisationerna besitter stora kunskaper om och erfarenheter av situationen i de olika ursprungsländerna liksom om själva adoptionsproblematiken. Det finns ett värde i att slå vakt om en viss mångfald av adoptionsorganisationer och undvika en utslagningsprocess där de mindre adoptionsorganisationerna slås ut. Utredningen hade inte uppdraget att belysa denna problematik. Auktorisationen av adoptionsorganisationen ska självfallet ske utifrån att adoptionsorganisationen ska kunna leva upp till högt ställda kvalitetskrav. Regeringens förslag att mångfalden ska beaktas vid beviljandet av auktorisation är dock synnerligen behövlig. Än mer verksamma åtgärder kan emellertid behövas för att säkerställa att de olika adoptionsorganisationerna får likvärdiga förutsättningar till utveckling. De olika adoptionsorganisationernas arbetsförutsättningar och lämpliga åtgärder för att säkerställa en uthållig mångfald av adoptionsorganisationer bör utredas. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Enskildas möjlighet att adoptera barn vid sidan av adoptionsorganisationernas förmedling har sedan flera år avskaffats. I vissa lägen kan emellertid denna form av adoption vara väl förenlig med barnets intressen. Det bör också vara möjligt att finna former för prövning av denna typ av adoptioner utan att etiska gråzoner uppkommer, t. ex. genom att de som ansöker om adoption vänder sig till en adoptionsorganisation eller direkt till MIA för prövning av det aktuella fallet. Kostnadsansvaret bör i dessa fall åvila de tilltänkta adoptivföräldrarna. Frågan om enskildas möjligheter att ansöka om adoption för barn utanför adoptionsorganisationernas förmedling bör utredas. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 6 maj 2004
Kenneth Johansson (c)
Annika Qarlsson (c)	Margareta Andersson (c)
Jan Andersson (c)	Birgitta Carlsson (c)
Birgitta Sellén (c)	Sofia Larsen (c)