med anledning av prop. 2003/04:154 Lag om luftfartsskydd

Motion 2003/04:Ju27 av Johan Pehrson m.fl. (fp, c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företag vid flygplatser inte skall få ansvara för säkerhetskontrollerna av den egna personalen och att 2 § tredje stycket därmed stryks.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga kontroller på flygplats skall utövas under polismans ledning samt av personer som förordnats av polismyndighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansieringen av säkerhetskontrollerna.

Motivering

Kraven på skärpt säkerhet vid flygplatser runt om i världen ökade efter terrordåden i USA den 11 september 2001. Säkerhetskontrollerna skärptes vid Europas flygplatser och även för Sveriges del.

Den nuvarande svenska lagen om särskild kontroll på flygplats gäller sedan 1970 och reglerar säkerhetskontroller vid flygplatser. Den föreslagna lagen om luftfartsskydd skall ersätta den gamla lagen och innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten.

Folkpartiet liberalerna vill betona vikten av en tydlig, enhetlig och verkningsfull lag som ger möjlighet till en rättssäker och effektiv säkerhetskontroll vid Sveriges flygplatser. Vi ställer oss i huvudsak positiva till den föreslagna lagen men har dock några invändningar.

Myndighets säkerhetskontroll vid flygplatser skall omfatta även anställda i företag

Den föreslagna lagen om luftfartsskydd reglerar undersökning av personer och förvaringsställen på flygplatser, genomförandet av säkerhetskontroller samt finansieringen av säkerhetskontroller genom ett avgiftssystem.

Den föreslagna 2 § stadgar att säkerhetskontrollerna får ske på flygplats och omfatta personer, medförda föremål och fordon. Kontrollerna skall utföras av polis eller av annan särskilt utsedd person som förordnats av polismyndighet. När en sådan särskilt utsedd person utför kontrollerna skall det ske under polismans ledning. För att förebygga brott som utgör fara för säkerheten vid luftfart får, i enlighet med 3 §, även den som befinner sig inom flygplatsområdet kroppsvisiteras samt även väskor, fordon eller andra slutna förvaringsställen inom flygplatsens område får undersökas. Den som vägrar att låta sig eller sin egendom undersökas får avvisas eller avlägsnas från flygplatsområdet. Enligt 9 § får rikspolisstyrelsen besluta om strängare åtgärder för säkerheten på flygplatser.

Dessa säkerhetsbestämmelser motsvarar i stort sett reglerna i den nuvarande lagen om särskild kontroll på flygplats. I den föreslagna nya lagen, 2 § 3 stycket, införs dock en ny bestämmelse som innebär att företag vid flygplatser – efter godkännande av behörig myndighet – själva får ansvara för säkerhetskontrollerna av den egna personalen. Detta innebär således att de undantas från säkerhetskontrollerna av passagerare och besökare vid flygplatsen som utförs under polisens ledning av flygplatskontrollanterna. Företagen undantas också från 3 och 9 §§.

Folkpartiet liberalerna menar att detta är en orimlig ordning. Vid exempelvis en flygplats som Arlanda utanför Stockholm finns det tusentals personer anställda som har tillträde till flygplatsområdet och som i sin tur kan ta emot besökare. Dessa personer skulle således kontrolleras av företagens egna säkerhetskontrollanter – i normalfallet med 11 timmars utbildning bakom sig. En flygplatskontrollant är däremot förordnad av polisen och har 120 timmars utbildning.

Säkerhetskontrollerna som genomförs av flygplatskontrollanter under polisens ledning borgar för både en rättssäker, effektiv och säker kontroll. Skärpt säkerhet på flygplatserna, med ett tydligt myndighetsansvar genom polisens ledning, bör i stället omfatta samtliga personer och föremål på området – utan undantag för anställda vid företag. Detta är också en ordning som tillämpas på flertalet flygplatser idag där polisen samarbetar med flygplatsinnehavaren om rutiner för säkerhetskontroller av företags personal. Folkpartiet liberalerna vill därför att 2 § 3 stycket i den här föreslagna lagen skall strykas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enhetlig lagstiftning om samtliga kontroller på flygplats

Regeringen menar (prop. sidan 36) att det system som tillämpas idag gällande säkerhetskontrollerna fungerar tämligen väl i praktiken, men att det finns skäl att all säkerhetskontroll som utövas på en flygplats bör ske under polismans ledning och av kontrollanter som alla har de befogenheter som följer av ett förordnande av polismyndighet. Regeringen anser sig dock inte ha tillräckligt underlag för att nu lämna förslag till en sådan ordning utan avser därför att närmare utreda denna fråga och kommer att presentera sitt ställningstagande i annat sammanhang.

Folkpartiet liberalerna anser att detta resonemang ter sig märkligt då regeringen i lagförslagets 2 § 3 stycket inför ett undantag gällande säkerhetskontrollerna av anställda vid företag, som innebär ett tydligt avsteg från det som regeringen framhåller om att all säkerhetskontroll som utövas på en flygplats bör ske under polismans ledning. Vi menar, som ovan beskrivits, i stället att det föreslagna undantaget bör strykas. Det skulle innebära att den nya lagen stämmer bättre överens med den ordning som finns idag och som fungerar relativt väl. Vi vill dock betona vikten av en tydlig, enhetlig och verkningsfull lag som ger möjlighet till en rättssäker och effektiv säkerhetskontroll vid Sveriges flygplatser. Därför bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som stadgar att samtliga säkerhetskontroller vid flygplatser skall genomföras under polisens ledning och av flygplatskontrollanter förordnade av polisen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utred konsekvenserna av en tilltagande privatisering av rättsväsendet

I 11 § föreslås att flygplatshavarens kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage skall täckas av en avgift. Avgiften skall tas ut i ett avgiftsutjämningssystem som omfattar alla flygplatser som är säkerhetsgodkända i enlighet med EG-förordningen. Avgiften skall tas ut av de flygföretag som transporterar passagerarna och skall tas ut för varje avresande passagerare samt vara lika för alla flygplatser i landet som ingår i utjämningssystemet.

Idag finns ett avtal mellan Rikspolisstyrelsen och Luftfartsverket om övertagande av ett visst verksamhets- och kostnadsansvar för den särskilda kontrollen på de statliga flygplatserna. Detta bygger på ett frivilligt åtagande från Luftfartsverkets sida och binder alltså inte de kommunala och privata flygplatserna. Vid de statliga flygplatserna ligger kostnadsansvaret för kontrollerna på flygplatshavaren, däribland kostnader för tillgången till behörig personal och utrustning m.m. för den rutinmässiga, kontinuerliga och förebyggande särskilda kontrollen. Polisväsendet har kvar kostnadsansvaret för de rent polisiära insatserna, d v s ledningen av den särskilda kontrollen och insatserna vid brottsliga angrepp mot flygsäkerheten.

Vid de kommunala och privata flygplatserna gäller inte detta. Polismyndigheten står där för alla kostnader för den särskilda kontrollen. Rikspolisstyrelsen räknar enligt regeringen med en årlig merkostnad på ca 150 miljoner kronor för bevakningen på icke-statliga flygplatser. Oavsett flygplatsinnehavare så är däremot flygplatskontrollanterna förordnade av polisen och verksamheten sker under polismans ledning – någon annan ordning föreslås inte i den aktuella propositionen.

Det nya förslaget innebär således att polisens budget avlastas från kostnaderna för säkerhetskontrollerna och att det system som idag tillämpas vid de statliga flygplatserna lagfästs och kommer att gälla lika för samtliga flygplatshavare enligt ett avgiftsutjämningssystem.

Folkpartiet liberalerna ser med viss oro på utvecklingen mot en privatisering av uppgifter som torde ankomma på rättsväsendet, i detta fall polisen, att utföra och ha det finansiella ansvaret för. Det handlar om svåra avvägningar där det dock även är viktigt att renodla polisens uppgifter och ansvar samt att kunna friställa resurser för poliser till direkt brottsförebyggande, brottsbekämpande och effektivt arbete. Vi menar att det är av vikt att på ett sammanhållet sätt utreda och belysa hur uppgifter som tidigare har ålegat rättsväsendet överförts till privata aktörer samt konsekvenserna av detta ur ekonomiska aspekter och rättssäkerhetsaspekter. Det får åligga regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Stockholm den 23 juni 2004
Johan Pehrson (fp)
Torkild Strandberg (fp)	Karin Granbom (fp)
Liselott Hagberg (fp)	Johan Linander (c)
Viviann Gerdin (c)	Margareta Andersson (c)
Eskil Erlandsson (c)