Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor

Motion 2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2003/04:161
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
2004-06-23
Registrering
2004-06-28
Hänvisning
2004-07-02
Bordläggning
2004-07-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en breddad alkoholpolitik.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mobilisera föräldraansvaret.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en hårdare tillämpning av befintliga straffbestämmelser, även inom familjekretsen, för langning och olaglig alkoholhantering.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att sprida information om alkoholens effekter på den egna hälsan, folkhälsan och samhällsekonomin, för att öka medborgarnas medvetenhet och bl.a. öka alkoholbeskattningens legitimitet, i anslutning till inköp av alkoholhaltiga varor.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att knyta internationella allianser i alkoholpolitiken.

  6. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att Sverige får minska införselkvoten, med hänvisning till folkhälsoskäl som rättslig grund för undantag från principen om fri rörlighet för varor.

  7. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att minimiskatten på alkohol kraftigt höjs.

  8. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att medlemsstaterna får möjlighet att nationellt fastställa vilka begränsningar gällande reklam som skall gälla för alkohol­produkter, i likhet med vad som är fallet med tobaksreklam.

2 Inledning

Trenden mot en ökad alkoholkonsumtion har kunnat iakttas under lång tid och är från detta perspektiv inte någon nyhet. Centerpartiet har under flera år med växande oro försökt fästa regeringens uppmärksamhet på behovet av nya grepp i alkoholpolitiken. Från denna utgångspunkt måste den aktuella propositionen betecknas som helt otillräcklig och rent defensiv. Nu måste den politiska passiviteten upphöra om folk­hälso­­konsekvenserna inte ska bli allvarliga!

3 Propositionens innehåll

Centerpartiet biträder de få förslag som propositionen för fram. Förslagen om ny lag­stift­ning kring alkoholreklam är väl utformade för syftet att minimera de negativa effekterna av att det tidigare alkoholreklamförbudet underkänts av EG-domstolen. De negativa följderna minimeras, men likväl markerar den förändrade alkohol­reklam­lag­stift­ningen ytterligare en reträtt för den traditionella alkoholpolitiken. Vad vi nu behöver är politiska förslag som bidrar till att bredda alkoholpolitiken och ge den ny kraft – trots att de traditionella instrumenten blivit mindre kraftfulla.

Propositionens redovisning av pågående arbete inom alkoholpolitiken innehåller många bra inslag där Centerpartiet ställer sig principiellt positivt. Det gäller bland annat utred­ningen om införande av alkolås som föreslagits av Centerpartiet, översynen av straff­skalorna, arbetet med en ny nationell handlingsplan m m.

I huvudsak handlar det emellertid inte om skarpa förslag utan om olika utredningar som ska tillsättas eller har tillsatts under det senaste året. Det måste betraktas som en an­märk­­ningsvärd brist på förutseende från regeringens sida att förberedelserna för att förnya alkoholpolitiken för att möta en ökad införsel och totalkonsumtion inte vidtagits långt tidigare. Tendensen i konsumtionsmönster och de förändrade förutsättningar som de ökade införselkvoterna innebär, har varit kända i flera år och behovet av åtgärder har påtalats, bl a från Centerpartiet.

4 En breddad alkoholpolitik

Sveriges traditionella alkoholpolitik är under hård press, och totalkonsumtionen ökar mycket kraftigt bl.a. på grund av ökad införsel. Centerpartiet ser mycket allvarligt på denna utveckling eftersom hög alkohol­kon­sum­tion är en av de största bakomliggande orsakerna till våld, social utslagning, sjukdom och utslagning från arbetsmarknaden.

Den gamla alkoholpolitiken hotas av två faktorer, nämligen människors attityder och de ökade möjligheterna till införsel. För att vända en allvarlig utveckling krävs nya grepp – framför allt för att vi som medborgare och medmänniskor måste börja ta ansvar för våra barn och arbetskamrater. Det behövs helt enkelt mer av social kontroll och mer av vardagssolidaritet.

Men Centerpartiet vänder sig samtidigt starkt emot uppfattningen att den traditionella alkoholpolitiken med höga priser och försäljningsmonopol ska skrotas bara därför att den inte räcker ända fram. Istället måste vi ta krafttag för att förändra alkoholfrågornas status i EU och skapa en mer gynnsam miljö för en restriktiv, svensk alkoholpolitik.

En breddad alkoholpolitik måste bygga på

A) en mobilisering av medborgarnas omsorg om varandra och sig själva

B) ett vaktslående om den traditionella alkoholpolitikens instrument

C) ett aktivt arbete för ett EU-regelverk som ger förutsättningar för en restriktiv alkoholpolitik.

Vad som ovan anförts om en breddad alkoholpolitik bör ges regeringen till känna.

5 Mobilisera medborgarna

Mellan 1870 och 1914 mer än halverades alkoholkonsumtionen i Sverige. Det var nykterhetsrörelsen som ledde en kraftig förändring i medborgarnas inställning till alko­holmissbruket och dess sociala konsekvenser. Först sedan denna nedgång i kon­sumtionen skett, infördes den restriktiva alkoholpolitiken, med systembolag, motbok och höga skatter. Och de låga konsumtionsnivåerna låg i mer eller mindre hög grad kvar under hela nittonhundratalet.

Historien visar alltså att våra gemensamma attityder till alkoholmissbruk – och vår medvetenhet om deras sociala konsekvenser – har en stor betydelse för total­kon­sum­tionen. När nu de direkta politiska möjligheterna att påverka alkoholkonsumtionen försvagas måste vi på nytt mobilisera medborgaransvaret och vardagssolidariteten! En ökad social kontroll kan vara ett väl så starkt styrmedel som höga alkoholskatter. Det är svårt att politiskt styra en sådan process, risken finns alltid att det huvudsakligen resulterar i ny byråkrati, nya kommunala planer, tjänstetillsättningar och projekt med mycket begränsad faktisk inverkan på konsumtionen. Det är av stor betydelse att vi får till stånd en värdediskussion där opinionsbildare, politiker med flera är delaktiga. De som arbetar med den nationella planen måste vara medvetna om detta perspektiv.

5.1 Föräldraansvar

Föräldrars attityder till alkohol påverkar barnen. Därför är ett mer aktivt föräldraansvar en av de viktigaste faktorerna för att skjuta upp alkoholdebuten. Att ta sitt föräldra­ansvar innebär att man lägger sig i – både sina egna barns uppförande och hur andra föräldrar agerar. Många föräldrar känner sig uppgivna eftersom de positiva attityderna till alkohol är spridda i många ungdomsgrupper. Men om alkoholen kan göras till en allmän fråga som det är acceptabelt att diskutera med andra föräldrar kan denna maktlöshet brytas.

Föräldrar måste prata med varandra om hur de ska hantera barnens nyfikenhet på och tillgång till alkohol. Föräldrar som köper ut till egna och andras barn måste tillrätta­visas och vid behov bestraffas! Skolans föräldramöten är en viktig arena för att diskutera barnens tillgång till alkohol och droger och därför måste de upp på dagordningarna!

Föräldrarnas ansvar kan inte lagstiftas fram. Men det är viktigt att vi som politiker bidrar till att forma attityder och förklara vad vi anser vara rätt och fel. Värderings­debatt och opinionsbildning är en viktig del av politiken! Goda alkoholpreventiva informationsprojekt med inriktning på föräldrar bedrivs redan. Dessa insatser måste fortsättas och stärkas. Andra verktyg för att öka föräldrars medvetenhet och skapa arenor för föräldrasamverkan bör utredas. Vad som ovan anförts om att mobilisera föräldraansvaret bör ges regeringen till känna.

5.2 Medvetenhet på arbetsplatserna

Vi måste diskutera alkoholfrågorna på våra arbetsplatser! Det finns starka skäl för arbets­­givarna att ta initiativ till sådana diskussioner eftersom alkoholen beräknas stå för om­kring tjugo procent av sjukfrånvaron och en stor del av förtidspensioneringarna. Alko­hol- och drogmissbruk har självfallet också stor effekt på medarbetarens pålitlighet och effektivitet. Ofta är en person som är storkonsument av alkohol inte medveten om att han eller hon befinner sig i riskzonen för missbruk. I sådana lägen kan påstötningar från kollegor och andra utomstående vara av stor betydelse. Den här typen av social kontroll blir ännu viktigare i ett samhälle med högre genomsnittlig konsumtion eftersom fler personer kommer att hamna i riskzonen.

Centerpartiet välkomnar att regeringen bjuder in arbetsmarknadens parter till över­läggningar om hur det alkoholpreventiva arbetet på arbetsplatser kan bedrivas. En ökad medvetenhet om frågorna från såväl arbetsgivare som fackföreningar kan ha en stor betydelse för att öka medvetenheten och delaktigheten i alkoholpreventionen i arbetslivet.

5.3 Tillämpa straffbestämmelserna för langning och olaglig alkoholhantering

Straff kan ha en attitydpåverkande effekt. Regeringens utredning av straff­bestämmel­serna är välkommen även om Centerpartiet inte bedömer att det finns något behov av att vidga straffbestämmelserna. Problemet i dagens läge är inte i första hand möjligheten att utdöma stränga straff utan hur polis- och domstolsväsendets praxis har utvecklats. I alltför många fall döms endast dagsböter ut för langning till ungdomar av för enskilt bruk stora mängder alkohol. Det gäller t ex handlare som distribuerar starköl och spritdrycker men även enskilda vuxna utanför familjekretsen. Praxis måste på detta område avsevärt skärpas! Det finns möjlighet att döma ut ända upp till två års fängelse, och fyra år i grova fall.

Det måste även markeras att distribution av hälsovådliga kvantiteter alkohol till närstående inte kan ses som ringa brott (och därmed passera utan rättslig påföljd). Praxis måste förändras så att lagstiftningen tillämpas även inom familjekretsen om distri­butionen inte sker inom ytterst ordnade och kontrollerade former. I dessa fall bör emellertid även fortsättningsvis dagsböter kunna utdömas.

En generell förstärkning av polisen är nödvändig för att alkoholbrott ska kunna prioriteras högre.

Vad som anförts om en hårdare tillämpning av befintliga straffbestämmelser, även inom familjekretsen, för langning och olaglig alkoholhantering bör ges regeringen till känna.

5.4 Inför alkolås på alla bilar

Centerpartiet har motionerat om att alkolås ska vara obligatoriskt på nya bilar från och med 2012. Det är välkommet att regeringen nu förbereder förslag med detta innehåll. Alkolås har en trafiksäkerhetseffekt, men ger också människor med körkort en påtaglig väckarklocka mot för högt alkoholintag.

5.5 Varningstexter med mera

Centerpartiet välkomnar regeringens arbete för införande av varningstexter på alkohol­produkter. Också andra sätt att sprida information om alkoholens effekter på den egna hälsan, folkhälsan och samhällsekonomin i direkt koppling till produkten kan över­vägas. Inte minst är det viktigt att öka alkoholbeskattningens legitimitet genom att öka medborgarnas medvetenhet om alkoholkonsumtionens samhällsekonomiska kostnader. Exempel på hur sådan och annan information skulle kunna spridas är genom anslag och utställningar i systembutikerna samt genom texter på t ex systemkvitton m m. Det är lämpligt att regeringen ger sådana direktiv till Systembolagets styrelse. Vad som ovan anförts om åtgärder för att sprida information om alkoholens effekter på den egna hälsan, folkhälsan och samhällsekonomin för att öka medborgarnas medvetenhet och bl a öka alkoholbeskattningens legitimitet bör ges regeringen till känna.

6 Slå vakt om den traditionella alkoholpolitikens instrument!

Den traditionella svenska alkoholpolitiken med höga skatter och begränsningar i tillgänglighet har varit relativt effektiv. Reträtter från denna linje ska endast ske om det är absolut nödvändigt.

6.1 Slå vakt om en hög alkoholskatt

Enligt beräkning från nationalekonomen och debattören Anders Johnsson medför alkoholkonsumtionen i Sverige samhälls­ekonomiska kostnader om 156 miljarder kronor per år. Förenklat innebär det en kostnad på omkring 2000 kronor för en liter hundraprocentig sprit eller 624 kronor för en hela brännvin. Höga alkoholskatter är med andra ord mycket välmotiverade från såväl etisk som samhällsekonomisk ståndpunkt. Däremot innebär de alltför låga alkoholskatterna i flertalet EU-länder att en motiverad hög skattenivå undermineras.

Enligt Centerpartiet är höga alkoholskatter etiskt och samhällsekonomiskt motiverade. Sänkningar är enbart motiverade med utgångspunkt i att en viktig skattebas under­mineras. Varje sänkning av alkoholskatten medför ökad konsumtion med allvarliga samhällsekonomiska kostnader och sociala utslagningseffekter.

Enligt Johnssons beräkningar i rapporten Alkoholbomben skulle en halvering av alkoholskatten medföra en ökad konsumtion om 10–15 procent. Finlands sänkning av spritskatten med 44 procent – en sänkning som nu bl a Folkpartiet vill att Sverige ska följa – har fått mycket allvarliga konsekvenser vilket har framkallat en debatt om att återställa de tidigare skattenivåerna.

Centerpartiet anser att alkoholskatten ska hållas på en så hög nivå som är effektivt. Den kraftigt ökade privatinförseln väcker frågan om en anpassning nedåt kan bli nöd­vändig. Det bör emellertid samtidigt påpekas att en sänkning av alkoholskatterna i Sve­rige inte på något sätt bidrar till att minska den totala konsumtionen. Den kan möjligen vara motiverad av statsfinansiella skäl (på grund av att delar av skattebasen flyr utom­lands) och för att minska drivkrafterna till smuggling och annan illegal sprithantering.

6.2 Slå vakt om försäljningsmonopolet

Försäljningsmonopolet är mycket viktigt för att stödja personer som har problem med alkoholen men som vill hålla sitt beroende under kontroll. Bag-in-box-vin i snabbköpen är en mycket effektiv väg att öka antalet alkoholister och därmed antalet personer i alla åldrar som berörs av alkoholens sociala verkningar. Svårigheterna för snabbköpen att upprätthålla åldersgränser vid försäljning av cigaretter och folköl visar också att ett slopande av försäljningsmonopolet skulle kunna öka tillgängligheten för barn och ungdomar.

7 Använd EU-medlemskapet offensivt!

Alkohol är en vara på den gemensamma marknaden även om den kringgärdas av spe­ciella restriktioner, t ex vad avser införsel. Eftersom alla länder har olika former av socialt motiverade skatter på alkohol innebär den gemensamma marknaden påtagliga dumpningsproblem, dvs att konsumenterna spelar ut de olika länderna mot varandra och gör sina inköp i grannländer med lägre skatter. Härigenom underminerar den inre marknaden ett av de viktigaste instrumenten för de länder som vill föra en aktiv alkoholpolitik. På samma sätt som det behövs minimiskatter för miljöutsläpp är det motiverat med höga minimiskatter på alkohol.

I välfärdsstater som de europeiska medför hög alkoholkonsumtion stora kostnader för bidrag till missbrukare, vård, skattebortfall osv. Alkohol är således en vara som ger s k externa effekter och där en hög beskattning är samhällsekonomiskt motiverad.

7.1 Knyt allianser

Insikten om alkoholkonsumtionens folkhälsoeffekter är mindre spridd i flertalet EU-länder än i Sverige. Det finns dock tecken på ett uppvaknande och på att ny möjligheter till en aktivare europeisk alkoholpolitik nu yppas:

  • Konventets förslag till ny EU-grundlag erkänner alkoholen som ett folkhälsoproblem.

  • Den finska opinionen och regeringen har reagerat på alkoholskattesänkningens sociala effekter.

  • Bland nya medlemsländer i Baltikum och Centraleuropa finns en medvetenhet om alkoholens stora sociala konsekvenser.

  • I Italien och Frankrike diskuteras alkoholens folkhälsokonsekvenser.

Det är viktigt att den svenska regeringen och de svenska ledamöterna i Europa­parla­mentet söker allianser med regeringar, partier och organisationer i andra EU-länder som delar engagemanget i att minimera alkoholmissbruket. Det handlar såväl om att finna former för bilateral information och dialog om alkoholpolitiken och frivilliga anpassningar som arbetet inom EU och i internationella organisationer som WHO. Detta bör ges regeringen till känna.

7.2 Sänk införselkvoterna

När alkohol inte ses som en vara, vilken som helst, utan erkänns som folkhälsoproblem, ökar möjligheterna att få stöd för minskade införselkvoter. Införselkvoterna är också ett problem för flera länder än Sverige. På lång sikt är dock detta ett trubbigt vapen efter­som gränskontrollerna är otillräckliga för att avskräcka från smuggling. För att vinna tid under de närmaste tio åren är dock minskade införselkvoter en lämplig åtgärd.

Konkret bör Sverige begära att få återinföra ett undantag med hänvisning till alkohol­införselns stora effekter på folkhälsan. Folkhälsoskäl är en erkänd rättslig grund inom EG-rätten för att åsidosätta huvudregeln om fri rörlighet för varor. Detta bör ges regeringen till känna.

7.3 Höj minimiskatten på alkohol

EU:s minimiskatt på sprit motsvarar omkring 20 kronor per liter. Den omfattar inte vin. Det bör vara möjligt att successivt höja miniminivån och därmed minska en negativ skattekonkurrens. Flera länder anser att även vin ska omfattas av minimiskatterna. Självklart delar Centerpartiet den uppfattningen. Regeringen bör inom EU verka för att minimiskatten på alkohol kraftigt höjs. Detta bör ges regeringen till känna.

7.3.1 Tillåt nationella förbud mot alkoholreklam

Medlemsstaterna har rätt att förbjuda tobaksreklam av folkhälsoskäl. Det är rimligt att medlemstaterna också får möjlighet att förbjuda alkoholreklam på samma grund. Regeringen bör inom EU verka för att medlemsstaterna får möjlighet att nationellt fastställa vilka begränsningar som ska gälla för alkoholprodukter, i likhet med vad som är fallet med tobaksreklam. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 17 juni 2004

Kenneth Johansson (c)

Annika Qarlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Birgitta Sellén (c)

Birgitta Carlsson (c)


Yrkanden (8)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en breddad alkoholpolitik.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mobilisera föräldraansvaret.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en hårdare tillämpning av befintliga straffbestämmelser, även inom familjekretsen, för langning och olaglig alkoholhantering.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att sprida information om alkoholens effekter på den egna hälsan, folkhälsan och samhällsekonomin, för att öka medborgarnas medvetenhet och bl. a. öka alkoholbeskattningens legitimitet, i anslutning till inköp av alkoholhaltiga varor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att knyta internationella allianser i alkoholpolitiken.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6
    Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att Sverige får minska införselkvoten, med hänvisning till folkhälsoskäl som rättslig grund för undantag från principen om fri rörlighet för varor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7
    Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att minimiskatten på alkohol kraftigt höjs.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 8
    Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att medlemsstaterna får möjlighet att nationellt fastställa vilka begränsningar gällande reklam som skall gälla för alkoholprodukter, i likhet med vad som är fallet med tobaksreklam.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.