med anledning av prop. 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Motion 2003/04:Sk44 av Per Landgren m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en skattereduktion för hushållens köp av tjänster.

Regeringens proposition

I proposition 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus föreslår regeringen att en skattereduktion på 30 procent införs för byggnadsarbete på bostadshus. Med sådant byggnadsarbete avses om- och tillbyggnad samt reparation. Reduktionen kan högst bli 10 500 kronor för småhus, högst 5 000 kronor för bostadsrätter samt 20 000 kronor eller tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för hyreshus. Socialdemokraternas förslag är att skattereduktionen ska vara temporär och gälla arbeten som utförs under perioden den 15 april 2004–den 30 juni 2005.

Socialdemokraternas syfte: tillfälligt branschstöd

I proposition 2004/03:163 samt i regeringens ekonomiska vårproposition redogörs för skälen för regeringens förslag. Dessa är att utvecklingen på arbetsmarknaden har varit svag de senaste åren och att sysselsättningen sjunkit markant i synnerhet inom byggbranschen. Enligt föreliggande proposition är arbetslösheten inom byggbranschen tre gånger så stor som i den övriga arbetsmarknaden.

Skattereduktionen är således avsedd att tillfälligt stimulera sysselsättningen inom byggbranschen. Någon ambition att varaktigt förbättra tjänstesektorns förutsättningar finns alltså inte.

Dynamiska effekter

Under kapitel 5 i propositionen anger regeringen de offentligfinansiella effekterna för denna temporära skattereduktion. Åtgärden bedöms kosta 2,4 miljarder i uteblivna skatteintäkter fördelat på år 2004 och 2005. Emellertid anger regeringen också att andra effekter leder till ökade skatteintäkter:

Då förslaget i propositionen syftar till att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och att motverka arbetslöshet kommer dock det direkta skattebortfallet att motverkas av indirekta (dynamiska) effekter.

Således har nu Socialdemokraterna insett att skattesänkningar kan förstärka samhällsekonomin och att höga skatter påverkar människors beslut i negativ riktning. Regeringen räknar visserligen inte med några dynamiska effekter men väljer ändå att tro att de uppstår och att staten kommer att få ökade skatteintäkter och minskade utgifter för arbetslöshetsunderstöd som en effekt av skattereduktionen.

Kristdemokraternas ställningstagande

Tjänstesektorn – en framtidsbransch

Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och försäljning av tjänster kommer i framtiden få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består dels i att arbete beskattas hårdare än kapital och att tjänstesektorn är arbetsintensiv. Men det beror också på att hushållen måste köpa tjänster med redan beskattade pengar och samtidigt betala full moms. Företagen slipper denna trippelbeskattning när de köper tjänster. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt. Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.

Kristdemokraternas förslag

Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga också för människor med medelinkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av det föreslagna så kallade ROT-systemet till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och installationsarbeten för exempevis vitvaror och datorer i och för hushållet. Detta skulle också leda till att tjänster i hushållet som traditionellt uförts av kvinnor får lika skattemässiga villkor som de traditionellt manliga.

Kristdemokraterna vill ge tjänstesektorn helt nya möjligheter att växa genom en femtioprocentig skattereduktion för de privata hushållens köp av tjänster i det egna hemmet. Förslaget kan beskrivas som att det nu av Socialdemokraterna föreslagna ROT-systemet i stället utvidgas rejält, så att det vita priset halveras för alla tjänster som hushållen köper. Tjänster för upp till 50 000 kr per år kan köpas med en femtioprocentig skattereduktion, som då alltså uppgår till maximalt 25 000 kr per hushåll och år. När en privatperson köper en hushållstjänst ska företaget omedelbart dra av skattereduktionen vid kundens betalning så att priset för tjänsten omedelbart reduceras med 50 procent. Företaget drar sedan av motsvarande reduktion vid närmaste månatliga skattedeklaration. Det innebär i praktiken att den skattekil som uppstår när man idag anlitar arbetskraft för redan skattade pengar i stort reduceras.

Kristdemokraterna anser inte, till skillnad från Socialdemokraterna, att det finns någon principiell skillnad mellan hushållens köp av renoverings-, ombyggnads- eller tillbyggnadsarbeten eller andra hushållstjänster. Alla direkta hushållstjänster ska därför slippa lika mycket av dagens överbeskattning. Förutom att det skulle stimulera ett stort antal småföretag så skulle det också skapa ett stort mervärde för de hushåll som med hjälp av skattesubventionen skulle få möjlighet till avlastning i hushållsarbetet. Stress i arbetslivet och efterföljande sjukfrånvaro har inte till liten del att göra med den tunga arbetsbörda som förvärvsarbetande måste utföra i sitt eget hem efter det ordinarie lönearbetet. Genom att skapa möjligheter för köp av hushållstjänster kan en del av denna stress och efterföljande sjukfrånvaro minska. Det skulle slutligen skapa ökade möjligheter för förvärvsarbetande föräldrar att få mer kvalitativ tid över för sina barn även under ordinarie arbetsveckor.

Kristdemokraterna anser att riksdagen ska besluta att ge regeringen i uppdrag att skyndsamt utreda hur ett statsfinansiellt utrymme ska kunna skapas så att den ovan beskrivna skattereduktionen på hushållstjänster ska kunna införas.

Stockholm den 14 juni 2004
Per Landgren (kd)
Mats Odell (kd)	Stefan Attefall (kd)
Olle Sandahl (kd)	Annelie Enochson (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Maria Larsson (kd)
Lars Lindén (kd)