med anledning av prop. 2003/04:166 Sveriges antagande av rambeslut om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott

Motion 2003/04:Ju34 av Beatrice Ask m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att propositioner om EU:s rambeslut inom det rättsliga området även bör innehålla förslag om svensk följdlagstiftning.

2 Inledning

Brottslingar har sedan lång tid tillbaka sett Europa som en sammanhållen spelplan. De har förflyttat sig och sin kriminalitet runt om i Europa. Detta kräver att brottsbekämpande myndigheter ges möjlighet att agera på samma europeiska spelplan och att de ges relevanta verktyg i denna kamp. Det rambeslut som nu lämnats till riksdagen för behandling innehåller förslag som ger brottsbekämpande myndigheter bra och kraftfulla verktyg. Moderaterna välkomnar förslagen och det faktum att brottsbekämpning äntligen har hamnat högt upp på EU:s agenda.

Aktuellt rambeslut avser viktiga frågor för brottsbekämpningen. Polis och åklagare har under lång tid uttryckt sin frustration över att kriminella personer kunnat leva ett liv i lyx med pengar som härrör från deras brottslighet. Till exempel har sedlar som anträffats i narkotikaförsäljares lägenheter inte kunnat förverkas om det inte varit bevisat att pengarna härrör från narkotikaförsäljning. Tidigare kontrollerade polisen om sedlarna var besudlade med narkotika men då många sedlar som i dag är i omlopp är besudlade med narkotika har betydelsen av detta minskat. Åklagare och polis har varit tvungna att lämna tillbaka beslagtagna sedlar. I vissa fall har kronofogdemyndigheten kunnat kopplas in för täckande av skulder men alltsom oftast har langaren kommit undan med sitt olagliga kapital.

Emellertid har den svenska regeringen ånyo misslyckats med att, i samband med propositionen om antagande av rambeslut, presentera förslag på följdlagstiftning. Regeringen har endast, som vid tidigare rambeslut, lämnat en kortare översikt av de förslag som kan tänkas komma i anledning av nu aktuellt rambeslut. Såsom Moderata samlingspartiet tidigare har deklarerat är denna hållning inte acceptabel. Det gäller i synnerhet som frågorna i förevarande proposition är komplicerade och svåröverblickbara. I detta sammanhang bör påpekas att regeringen nu ytterligare tagit ett steg från den gängse demokratiska processen genom att frångå det sedvanliga remissförfarandet.

Regeringen har hänvisat till att aktuellt rambeslut måste antas i juni 2004, vilket medfört att följdlagstiftning och remissförfarande inte kunnat inväntas. Vi finner denna förklaring anmärkningsvärd då Förverkandeutredningen avlämnade sitt betänkande redan i december 1999 samtidigt som enighet om rambeslutets innehåll nåddes redan i december 2002. Regeringen har således haft god tid på sig att lämna förslag på lagstiftning i dessa frågor, vilket i sin tur skulle ha medfört att rambeslutet och aktuell följdlagstiftning hade kunnat läggas fram på riksdagens bord samtidigt.

3 Rambeslut som metod

Rambeslut är bindande för medlemsstaterna såvitt avser det resultat som skall uppnås, men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt. Rambeslut kan inte skapa rättigheter eller skyldigheter för enskilda personer så länge de inte har införlivats med nationell rätt (de saknar så kallad direkt effekt). Således krävs nationell följdlagstiftning för att implementera ett europeiskt rambeslut i svensk rätt.

Det europeiska konventet om EU:s framtid har presenterat förslag på att tillnärmningen av lagstiftning inom exempelvis materiell straffrätt skall ske genom direktiv, i stället för som i dag genom rambeslut. Vi välkomnar en sådan ordning.

Innan detta realiserats är det emellertid viktigt att regeringen anstränger sig mer för att redovisa hur man avser att uppfylla lagstiftning påkallad av rambeslut inom det svenska rättssystemet.

4 Kritiken mot regeringens förfarande i rambeslutsprocessen

Bristen på insyn i processen och problemen med att följdlagstiftning inte presenteras samtidigt som antagandepropositionen har vid det här laget framförts ett flertal gånger. Lagrådet har vid upprepade tillfällen konstaterat att beredningen av rambesluten skiljer sig från vad som normalt tillämpas i samband med internationella överenskommelser som kräver lagstiftning.

Det finns ingen anledning att beredningskraven skall ställas lägre när det gäller rambeslut och därav föranledd lagstiftning än vid andra former av internationella överenskommelser. Lagrådet anser därför att rambeslut, särskilt i de fall de innebär mer komplicerade rättsliga ställningstaganden, bör göras till föremål för en bred och omfattande debatt före riksdagens godkännande.

Emedan rambeslut binder medlemsstaterna vad avser utförandet är möjligheterna att vid tillfället för behandlingen av genomförandepropositionen framföra synpunkter på lagstiftningen begränsade. Det intressanta är möjligheten att få en analys av ett kommande rambesluts effekter på svensk lagstiftning redan innan godkännandepropositionen läggs fram. Sedan ett rambeslut väl godkänts finns det ingen anledning att behandla de grundläggande rättspolitiska frågor som rambeslutet kan ge anledning till. Detta skapar ett demokratiskt problem för Sveriges lagstiftande församling. Då genomförandepropositionen presenteras är riksdagens händer bundna.

Regeringen har gjort det till en permanent arbetsmetod att presentera antagandepropositioner till europeiska rambeslut utan att samtidigt redovisa fullständiga förslag till svensk följdlagstiftning. Det är tveksamt huruvida processen lämnar utrymme för eftertanke och analys på det sätt som krävs för att kunna genomföra en gedigen och ändamålsenlig lagstiftningsprocess.

Regeringen påpekar själv att utformningen av de lagändringar som kan bli nödvändiga kräver noggranna överväganden och att relevanta frågeställningar bör övervägas noga utifrån ett gediget beredningsunderlag. Detta borde ha gjorts under den långa process som föregick antagandet av utkast till förevarande rambeslut. Att nu hasta igenom beslutet utan att ha ett tillräckligt beredningsunderlag för följdlagstiftning är inte förenligt med god lagstiftningssed.

5 Analys, förarbete och förankring i det europeiska samarbetet

Vi ställer oss bakom den gemensamma europeiska kampen mot grov organiserad brottslighet och strävan efter ett gemensamt område av frihet och säkerhet. Däremot är vi övertygade om att kampen inte går förlorad om varje instrument tas fram med beaktande av rättssäkerhetsaspekter och genom parlamentarisk insyn. Dagens system är enligt vårt förmenande inte tillräckligt bra i dessa avseenden.

Vi anser att man måste efterkomma de krav som framställts av svensk rättsexpertis. Därför presenterade vi i december 2001 rapporten Analys, förarbete och förankring i det europeiska samarbetet i vilken vi ställde upp ett antal krav.

Bland annat anförde vi moderater att

• regeringen bör lägga fram relevanta förslag till följdändringar i den svenska lagstiftningen samtidigt som rambesluten presenteras för riksdagen,

• regeringen bör ta initiativ till en förenklad remissrunda hos svensk rättsexpertis före beslut om antagande av rambeslut samt att

• regeringen bör ta initiativ till en analys av hur övriga medlemsstaters rättsordningar fungerar i praktiken.

I detta sammanhang skall anmärkas att regeringen nu frångått det brukliga remissförfarandet i samband med rambeslut. Regeringen har hänvisat till tidsnöd och således har endast ett fåtal institutioner beretts tillfälle att lämna synpunkter på propositionen. Dessa synpunkter har heller inte presenterats i någon sammanställning som är brukligt. Vid kontroll av de svar som har lämnats till Justitiedepartementet kan konstateras att ett flertal remissvar består av en tjänsteanteckning eller ett kortfattat e-postmeddelande vari sägs att myndigheten inte har något att invända mot föreslagen lagstiftning (Ekobrottsmyndigheten, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och Svea hovrätt). Vidare kan konstateras att instanserna har haft mycket kort tid på sig för yttrande, endast cirka tio dagar mot den normala tiden om tre månader. Med detta förfarande har regeringen inte på något sätt förankrat förslaget och därmed i än högre utsträckning omöjliggjort bedömning av kommande lagstiftning. Moderaterna har vid ett flertal tillfällen framfört krav på ett förenklat remissförfarande i enlighet med ovan avgivna förslag men detta endast under förutsättning att följdlagstiftning skulle kunna presenteras vid samma tidpunkt. De underhandskontakter som nu tagits med vissa myndigheter är inte tillräckliga och någon ordnad form för hur ett förenklat remissförfarande skulle genomföras har inte utarbetats.

6 Rambeslutet om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott

Såsom anförts inledningsvis är det ett gissel för brottsbekämpande myndigheter att inte kunna förverka egendom som för alla inblandade klart härrör från brottslig verksamhet. Inte nog med att polisen och vanligt folk upplever det som stötande att dessa brottslingar fortsätter leva ett välbärgat liv, det utgör dessutom en rekryteringsgrund för unga människor på glid då de ser att brott lönar sig. Åtgärder inom detta område är således påkallade av fler anledningar.

De lagförslag som föreslås i rambeslutet välkomnas således av Moderaterna. Förhoppningsvis kan rambeslutet leda till att regeringen nu äntligen kommer till skott i denna fråga, i synnerhet som stora delar av lagstiftningsarbetet redan är påbörjat genom förverkandeutredningen. Regeringens saktfärdighet drabbar emellertid den demokratiska processen i synnerhet som föreliggande rambeslut innehåller svåra och komplicerade frågor, framförallt förslaget om utvidgat förverkande. Här har Förverkandeutredningen lämnat förslag som går längre än rambeslutet. Moderaternas uppfattning är att Förverkandeutredningens förslag i dessa delar är väl avvägda. I detta sammanhang kan påpekas att förverkande hos närstående är en nödvändig och viktig del i kampen mot brottsligheten. Det skall inte vara möjligt att genom att föra över egendom på maka eller sambo kunna undgå ett förverkande. Emellertid krävs noggranna överväganden.

Sammanfattningsvis välkomnar Moderaterna att nu aktuella frågor lyfts upp på regeringens bord. Vi anser det dock oacceptabelt att regeringens oförmåga och vånda att presentera lagförslag får till effekt att demokratin sätts på undantag med följd att riksdagen tvingas fatta beslut om lagstiftning som inte kan överblickas på ett tillfredsställande sätt. I detta sammanhang skall nämnas att bl.a. Sveriges advokatsamfund i sitt yttrande riktar stark kritik mot regeringens förfaringssätt och att samfundet även är kritiskt till delar av Förverkandeutredningens förslag. Även Svea hovrätt uttalar sig kritiskt till vissa delar av Förverkandeutredningens förslag. Detta förhållande tydliggör komplexiteten i det beslut som nu föreläggs riksdagen och Moderaterna kan i anledning av detta inte delta i antagandet av rambeslutet.

Stockholm den 21 juni 2004
Beatrice Ask (m)
Jeppe Johnsson (m)	Cecilia Magnusson (m)
Hillevi Engström (m)	Bengt-Anders Johansson (m)
Anita Sidén (m)