med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk

Motion 2003/04:MJ13 av Jeppe Johnsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ytterligare forskning på flod- och signalkräfta.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att utveckla kräftodlingen i Sverige.

Motivering

Omfattningen av det svenska vattenbruket är blygsam sett ur internationellt perspektiv, vilket också påpekas i propositionen.

I propositionen står följande på sid 52: Det finns en betydande efterfrågan på sötvattenskräftor i Sverige. Kräftodling är ett gott exempel på extensiv odling med låg insatskostnad och små arbetsinsatser. Ofta kan en sådan kräftodling utgöra en betydande marginalintäkt för ett landsbygdsföretag. Importen av sötvattenskräftor till landet är stor och bör kunna minska med att intresset för nationell kräftodling ökar.

Jag instämmer i detta, men efterlyser ytterligare åtgärder för att stimulera och möjliggöra ytterligare produktion av kräftor i Sverige, både i naturvatten och i kräftodlingar.

Propositionen tar upp mycket litet vad gäller forskningsbehovet för att utveckla kräftodlingen i Sverige samt produktionen i naturliga bestånd. Redan 1982, (Rapport 82:11 från forskningsrådsnämnden) slogs det fast att forskningsbehovet var stort för att vi skulle kunna utveckla näringen. Den forskning som bedrivs i dag faller ofta utanför ramen för den mer tillämpade och vattenbruksinriktade forskningen. Det finns helt enkelt inga forskningsmedel att söka som inriktar sig på vattenbruk.

Vid Lunds universitet har det under senare delen av 1990-talet samt till dags dato bedrivits forskning som syftat till att studera vilken roll våra två kräftarter spelar i våra ekosystem – vad de äter och hur de påverkar den biologiska mångfalden. Jämförelser har då gjorts mellan flod- och signalkräfta. För närvarande studeras vilka energiresurser som är viktiga för kräftor i kombination med upptag av organiska miljögifter. Vidare studeras hur olika typer av rovfiskar kan påverka födoval, tillväxt och överlevnad av signal- och flodkräfta.

Precis som utredningen 1982 slog fast, så gäller fortfarande det faktum att forskningen syftar till att studera naturbestånd medan forskning om kräftan som vattenbruksorganism inte bedrivs aktivt eller samordnat. Generellt verkar insatser som syftar till att öka möjligheterna för flodkräftan som vattenbruksorganism vara mest angelägna eftersom flodkräftan betingar ett högt värde. Dessutom är det ur ekologisk synvinkel viktigt att flodkräftan bevaras, och vattenbruk av en hotad organism är en synnerligen positiv åtgärd.

När det gäller signalkräftan bör forskningen inriktas främst på att ta till vara bestånden i naturvatten, eftersom det är svårt för mindre odlingar att konkurrera med den stora produktionen av signalkräftor från naturvatten. Ett prioriterat område bör vara att ta reda på hur de allt vanligare dvärgbestånden av signalkräfta uppstår och hur de kan förhindras.

Genom ett framgångsrikt vattenbruk och en bra förvaltning av våra naturliga kräftbestånd, bör vi kunna ta upp konkurrensen med de importerade kräftorna (importen är cirka 3.000 ton per år). Men för att skydda våra två kräftarter måste vi också hindra andra kräftor från att ta sig in i landet, liksom stoppa spridningen av både kräftpest och andra sjukdomar. Sammantaget finns det en potential för ökad kräftproduktion i landet, men då gäller det att vi utvecklar denna åsidosatta men viktiga näring på bästa sätt.

Stockholm den 22 januari 2004

Jeppe Johnsson (m)