Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2003/04:59 Prövning av verkställighetshinder i utlänningsärenden

Motion 2003/04:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2003/04:59
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
2004-02-04
Bordläggning
2004-02-05
Hänvisning
2004-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2003/04:59.

Stärk rättssäkerheten i utlänningsärenden

Regeringen föreslår i framlagda proposition att den nuvarande ordningen med prövning av ny ansökan om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning skall upphöra. Kristdemokraterna avvisar härmed regeringens förslag. De förslag som regeringen borde ha lagt fram skulle istället ha inriktats på att stärka rättssäkerheten och därmed trovärdigheten för det svenska asylsystemet. Den nuvarande processordningen i utlänningsärenden brister alltför mycket ur rättssäkerhetssynpunkt, bl.a. genom avsaknad av muntlighet. Så länge vi inte kan garantera att vårt system uppfyller alla krav på en rättssäker prövning av den enskildes asylskäl kan vi rimligtvis inte heller neka denne att inge en ny ansökan. Konsekvenserna skulle annars kunna bli ödesdigra för den enskilde.

Artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr förbjuder en stat att sända en person till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige har åtagit sig att följa konventionen. FN:s kommitté mot tortyr har till uppgift att pröva ärenden avseende klagomål mot Sverige med stöd av konventionen. Hittills har tjugo ärenden prövats i sak och i nio fall har kommittén uttalat kritik mot Sverige. Detta är, enligt vår mening, ett exempel på att rättssäkerheten för asylsökande i Sverige idag är bristfällig. Mot bakgrund av detta framstår förslaget om att prövning av ny ansökan om uppehållstillstånd (NUT) skall upphöra, som anmärkningsvärt missriktat. Utgångspunkten bör istället vara att stärka rättssäkerheten för den enskilde genom en grundläggande förändring av asylprocessen.

Kristdemokraterna har länge krävt att Utlänningsnämnden skall läggas ner och i olika motioner samt i Kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU) förordat en ny instansordning för utlänningsärenden. Trots att betänkandet från NIPU överlämnades redan 1999 och riksdagen år 2001 fattat ett beslut om bl.a. nedläggning av Utlänningsnämnden, har en proposition fortfarande inte överlämnats. Så sent som hösten 2002 överlämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag till ny processordning. Denna har sedermera kritiserats starkt av Lagrådet. Ansvarigt statsråd har därefter fört diskussioner med varje enskilt parti. En nu sittande utredning har till uppgift att se över utlänningslagstiftningens utformning med anledning av Lagrådets kritik. Utredningen har bl.a. till uppgift att beakta hur humanitära skäl skall definieras på ett tydligare sätt.

Kristdemokraterna vidhåller att Utlänningsnämnden skall läggas ned och att en tvåpartsprocess skall införas. Migrationsverket skall göra en grundlig utredning och fatta ett första beslut. I den mån beslutet är negativt för den sökande skall ärendet gå vidare till en av de länsrätter som kommer att ges en förstärkt kompetens för utlänningsärenden. Därefter skall beslut kunna överklagas till kammarrätten. Det finns naturligtvis risk för att en ny ordning, inledningsvis, förlänger handläggningstiderna. Därför är det extra angeläget att vi så snart som möjligt också når en anständig balansnivå när det gäller ärenden. Det kommer bara att lyckas till priset av en medveten satsning på att minska ärendeberget hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ satsat ytterligare medel för att uppnå en rimlig handläggningstid.

Frågan om en ny processordning handlar främst om att människor skall få en rättssäker behandling av sin asylansökan. Dessa människor befinner sig här och nu. Därför utgår vi ifrån att det finns en ambition hos alla partier att komma fram till en snabb och bred lösning. Kristdemokraterna vill medverka konstruktivt till detta för att frågan inte skall anstå ytterligare. En lösning måste som Lagrådet anfört vara juridiskt hållbar men också skapa rättstrygghet och anständiga handläggningstider för utsatta människor. Vi kräver nu att regeringen påskyndar detta ärende som redan har dragit ut på tiden alltför länge. En tidsplan bör fastställas och en organisationskommitté utses.

Kristdemokraterna anser, liksom flera remissinstanser, att frågan om nya ansökningar måste ses i ett större sammanhang där den parlamentariska kommitténs förslag tagits i beaktande och reformarbetet med en ny processordning påbörjats.

Stockholm den 4 februari 2004

Sven Brus (kd)

Inger Davidson (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Dan Kihlström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Ulrik Lindgren (kd)

Torsten Lindström (kd)

Helena Höij (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Olle Sandahl (kd)


Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.