med anledning av prop. 2003/04:88 Övervakning av sjötrafiken m.m.

Motion 2003/04:T1 av Erling Bager m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fartyg i nöd.

Inledning

Regeringen presenterar i proposition 2003/04:88 Övervakning av sjötrafiken m.m. bland annat ett antal lagändringsförslag som följd av EG-direktivet 2002/59/EG om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafiken i gemenskapen. Detta direktiv antogs av Europaparlamentet och rådet den 27 juni 2002. Syftet med direktivet är att förbättra och öka säkerheten och effektiviteten rörande sjötrafiken. Syftet är också att bättre samordna myndigheternas insatser vid tillbud, eventuella olyckor och föroreningsutsläpp. Den befintliga lagstiftningen behöver ses över för att uppgifterna i artikel 20 i direktivet (skyddade platser m m) skall kunna fullgöras. Det är mycket viktigt att lagstiftningen blir så heltäckande som möjligt. Många av de förslag som regeringen föreslår är förbättringar jämfört med situationen idag. Men det finns en punkt som regeringen här väljer att inte vidare behandla, och det är frågan om mottagande av fartyg i nöd.

Fartyg i nöd

Regeringen skriver i propositionen att  regeringen avser att se över frågan om mottagande av fartyg i nöd, för att eventuellt kunna förbättra möjligheterna att handla effektivt i dessa sammanhang (s. 17).

Det finns ingenting som pekar på att Östersjön skulle vara förskonat från eventuella sjöfartygsolyckor jämfört med andra hav. Trots detta är kapaciteten att ta hand om utsläpp av olja fortsatt otillräcklig. Efter oljekatastrofen 2002 med tankern Prestige utanför den spanska kusten beslutade EU att varje land skulle utse nödhamnar. Ännu är detta inte fullt ut genomfört i Sverige. Att så inte fullt ut har skett kan regeringen varken skylla på andra stater, Helcom (Helsingforskommissionen som förvaltar Östersjöns marina miljö där alla Östersjöländer ingår) eller IMO (ett FN-organ som reglerar sjöfarten). Olyckan i Spanien fick katastrofala konsekvenser bland annat just på grund av
oenighet och oklarhet över vilken hamn fartyget skulle bogseras till.

Att höja beredskapen vid vår Östersjökust anser vi därför vara en prioriterad fråga. Enligt vår uppfattning, och enligt vad Sjöfartsverket och Kustbevakningen i en skrivelse redan i april 2003 till Näringsdepartementet anfört angående Skyddade platser – begäran om ändring i räddningstjänstlagen och lagen om förorening från fartyg, är det viktiga arbetet med att få lagstiftningen heltäckande inte slutfört.

Vad händer om en rysk oljetanker med olja bryts sönder och driver mot den svenska ostkusten i hård storm? Med vilka resurser kommer hon att bogseras och vart? Av betydelse i sammanhanget är att EU-kommissionen har inlett en juridisk process som kan leda till att 12 av 15 medlemsländer, däribland Sverige, hamnar inför EG-domstol, eftersom dessa länder ännu inte fullt lyckats införliva tidigare lagstiftning på sjösäkerhetsområdet. Detta riskerar att minska förtroendet för Sverige som handlingskraftigt på sjösäkerhetsområdet.

Vi vill nu att regeringen snarast löser frågan om hur fartyg i nöd skall omhändertas. Den dag en allvarlig olycka inträffar är det för sent. Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg (föroreningslagen) är idag inte heltäckande och bör därför ändras så att Sjöfartsverket, eller någon annan myndighet som regeringen utser, ges rätt att beordra en hamnägare eller annan fastighetsägare att ta emot ett fartyg som behöver föras till en skyddad plats. Lagen måste därför kompletteras med ett sådant bemyndigande.

Stockholm den 25 mars 2004
Erling Bager (fp)
Runar Patriksson (fp)	Christer Winbäck (fp)
Anna Grönlund Krantz (fp)	Lennart Fremling (fp)
Marie Wahlgren (fp)