med anledning av prop. 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet

Motion 2004/05:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av totalbeloppet med 400 kr per månad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rekryteringsbidraget.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggslånet.

Barntillägg och höjning av åldersgränsen för rätt till studiemedel

Regeringen föreslår i propositionen att ett tilläggsbidrag införs för personer som uppbär studiemedel och har vårdnad om barn under 18 år. Det förbättrar studerande föräldrars ekonomiska situation, och Folkpartiet stöder därför förslaget. Folkpartiet har i tidigare motioner yrkat att sådana förbättringar genomförs. Folkpartiet anser emellertid att ytterligare förbättringar behöver göras i studiestödssystemet och återkommer till det senare i motionen.

Regeringen föreslår också i propositionen att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs till 54 år, och att nedtrappningen i rätten att låna inom studiemedelssystemet påbörjas vid 45 års ålder i stället för vid 41 års ålder. Nedtrappningen sker alltså mellan 45 och 54 år. I en tid då det livslånga lärandet blir allt viktigare, är dessa förbättringar för något äldre att få studiemedel välkomna, och Folkpartiet stöder därför förslaget.

Regeringen har avstått från att lägga fram något förslag om individuellt kompetenssparande (IKS). Frågan har utretts i många år och pengar har sparats i riksgälden för detta ändamål. Regeringen har svikit sitt löfte och använder pengarna till annat. Detta anser Folkpartiet vara mycket olyckligt. Folkpartiet anser fortfarande att ett system med individuella utbildningskonton behövs för att människor ska få bättre möjlighet att klara sin försörjning vid vuxenstudier så att livslångt lärande kan bli verklighet för flera.

Högre studiemedel

De senaste femton åren har standarden för studenterna sänkts kraftigt och de har fått nästan 500 kr mindre att röra sig med varje månad. Det visar en beräkning som Föreningssparbanken har gjort. Kostnaderna har ökat under de senaste åren, inte minst boendekostnaderna och kostnaderna för egen dator, Internetanvändning och mobiltelefon, men studiemedlen har inte höjts i motsvarande grad. Detta har kraftigt ökat studenternas ekonomiska påfrestningar.

Det finansiella läget tillåter inte en kraftig höjning av studiemedlen, men även en liten höjning är av betydelse för de studerande. Folkpartiet föreslår därför att totalbeloppet för alla studerande med studiemedel höjs med 400 kr per månad, och att en uppräkning därefter sker i förhållande till prisutvecklingen i Sverige. Denna uppräkning förbättrar också de ekonomiska marginalerna för studerande med barn. Denna förbättring beräknas medföra en kostnadsökning på 400 miljoner kronor per år och täcks av Folkpartiets övriga förändringar inom systemet.

Rekryteringsbidraget

Regeringen införde för några år sedan ett s.k. rekryteringsbidrag, som innebär att personer över 25 år med kort utbildning kan få hela studiestödet som bidrag. Rekryteringsbidraget utnyttjades inte fullt ut under de första åren och har inte i någon större utsträckning använts, t.ex. för att rekrytera funktionshindrade till studier, enligt de utvärderingar som gjorts. Det har under 2004 och 2005 också kunnat användas till s.k. kombinationsutbildningar, antingen i högskolan eller i komvux.

Folkpartiet anser att det är orättvist att studerande över 25 år kan få hela studiestödet som bidrag. Det kan t.o.m. tjäna som incitament för att skjuta upp sina studier. Studiestödssystemet borde i stället uppmuntra så många unga som möjligt att börja studera. Folkpartiet anser därför att rekryteringsbidraget ska avskaffas.

I konsekvens därmed anser Folkpartiet att det tilläggsbidrag för studerande med barn som föreslås bli infört i studiemedelssystemet inte ska införas i rekryteringsbidraget för vuxenstuderande. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Tilläggslån

Den ekonomiska situationen för studerande med barn förbättras avsevärt om de barntillägg som regeringen föreslår och Folkpartiet stöder införs, och om studiemedelsbeloppet höjs med 400 kr per månad enligt Folkpartiets förslag. Men akuta problem kan uppstå som en förälder måste lösa. Folkpartiet anser därför att ytterligare åtgärder behöver vidtas. På sikt bör totalbeloppet i studiemedlen höjas ytterligare. Likaså anser Folkpartiet att den s.k. fribeloppsgränsen på sikt bör avskaffas för studerande med studiemedel eller i varje fall i det korta perspektivet höjas.

För att studerande med barn ska kunna klara akuta ekonomiska situationer föreslår Folkpartiet att en möjlighet införs till ett tilläggslån på upp till 3 000 kr i månaden. Detta tilläggslån bör förbehållas studerande med barn och finansieras genom att möjligheten till tilläggslån avskaffas för personer över 25 år som haft en hög arbetsinkomst de närmaste åren före studierna. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Övriga frågor

Folkpartiet har i sin motion 2004/05:Ub321 lagt ytterligare några yrkanden som rör studiemedelsområdet. Dessa områden redovisas kortfattat här utan att motsvarande yrkanden upprepas.

Examensbonus

Resurstilldelningen till universitet och högskolor baseras dels på antalet studenter, dels på antalet examina. Detta system riskerar att leda till att studenter godkänns utan att ha nått kunskapsmålen. Folkpartiet anser att det i stället är studenterna som ska premieras när de tar poäng och examen, t.ex. genom att bidragsdelen ökar ju längre in i utbildningen som studenten kommer. En student som tar examen bör ges en bonus i form av nedskrivning av studielånen. Folkpartiet anser att regeringen bör tillsätta en utredning som lämnar förslag på hur en sådan examensbonus bör utformas.

Treterminssystem

Det är idag inte möjligt att minska antalet år vid högskolan genom att läsa en utbildning på tre terminer per år. För att försörja sig under sommaren tvingas studenterna till att skaffa sig extrajobb, vilket för många kan vara svårt på en kärv arbetsmarknad. Folkpartiet anser att det bör vara möjligt att bedriva heltidsstudier även under sommaren och föreslår därför att ett treterminssystem införs. Det skulle innebära en ekonomisk trygghet för studenterna även under sommaren. Studiemedelsreglerna bör därför ändras, så att ett treterminssystem blir möjligt. Högskolor bör snarast inbjudas att inleda en försöksverksamhet med ett treterminssystem.

Dispensregler

För närvarande har en studerande rätt att uppbära studiemedel under tolv terminers heltidsstudier. Det är naturligt att sådana begränsningar finns, inte minst av ekonomiska skäl. Folkpartiet anser emellertid att CSN bör vara relativt generös med att ge dispenser till studenter som har utnyttjat det maximala antalet terminer som berättigar till studiemedel, men bara har en eller ett par terminer kvar av sin utbildning. Det kan gälla studenter som bytt studieinriktning och kanske relativt sent kommit in t.ex. på en läkarutbildning. Det kan bli en personlig tragedi för studenten om studierna måste avbrytas, men det är också samhällsekonomiskt oklokt att inte bevilja studiemedel för ytterligare en termin eller ett par och sedan få t.ex. en färdigutbildad läkare. Folkpartiet anser att regeringen bör återkomma med ett förslag om utvidgade dispensmöjligheter när det gäller tolvterminsregeln, t.ex. i kombination med ökade återbetalningskrav per månad.

Bryt CSN:s monopol

CSN:s handläggning av studiemedelsansökningar tar ofta orimligt lång tid - vanligen betydligt längre än de tre veckor som myndigheten har som mål. Studiemedelssystemet lider av en legitimitetskris. Samtidigt som CSN tar ut höga avgifter av de studerande, har servicen försämrats. Om alla med intresse och fallenhet för högre studier ska ha en reell möjlighet att studera är det viktigt att det finns ett tämligen generöst offentligt studiestödssystem, och att detta också fungerar i praktiken. Inte minst studerande från studieovana miljöer kan bli avskräckta av den osäkerhet och otrygghet som människor upplever i det nuvarande studiemedelssystemet. Folkpartiets slutsats blir därför att det inte längre duger med desperata brandkårsutryckningar och smärre justeringar. Systemet måste förändras i grunden.

Folkpartiet anser att CSN:s monopol på att erbjuda studielån måste brytas på lite längre sikt. Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig konkurrens, genom att banker och andra finansiella institut släpps in. Därigenom kan tillgängligheten och effektiviteten öka.

Ett framtida moderniserat studiestödssystem ska liksom det nuvarande bygga på principen att alla, oberoende av inkomst- eller förmögenhetsförhållanden, erbjuds en generös offentlig studiefinansiering. Det sker genom att staten går i borgen för studielånen och tillhandahåller den del som utgör bidrag. Vem som slutligen betalar ut lånen avgör studenten själv.

Det kommer också i en framtida studielånsmarknad, präglad av konkurrens och valfrihet, att finnas behov av en statlig myndighet, som fattar beslut om vilka människor som har rätt till statlig studiefinansiering. Tillämpning av lagar och myndighetsbeslut kan inte överlåtas till andra än just myndigheter. Fördelen med det system som Folkpartiet här skissat är konkurrensen och möjligheterna till en förbättrad service och effektivitet när det gäller själva långivningen.

Tvinga CSN att betala straffavgift

Eftersom det kan ta lång tid att genomföra de förändringar i studiestödssystemet, som Folkpartiet ovan skissat, måste effektiviteten i det nuvarande systemet förbättras omedelbart. Folkpartiet föreslår att det ska införas en skyldighet för CSN att betala en straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i tid, exempelvis på grund av lång handläggning eller annat byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift kan också vara motiverad om studenten inte får information eller svar på ansökan inom en viss tid. Att införa en straffavgift kan vara ett rimligt sätt att sätta press på CSN att skärpa sina rutiner så att effektiviteten förbättras.

Stockholm den 19 april 2005
Ulf Nilsson (fp)
Axel Darvik (fp)	Ana Maria Narti (fp)
Christer Nylander (fp)